Ändrad semesterlag 2010

Rätt Kunskap Den 1 april 2010 genomfördes en rad förändringar i semesterlagen. Tanken bakom förändringarna är att semesterlagen ska bli enklare att tillämpa och att den ska vara bättre anpassad till EU-rätten.

Ekonomiskt sätt får både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan såväl förbättringar som försämringar.

De viktigaste förändringarna avser;

Ändrade regler om beräkning av semesterlön

En nyhet är att semesterlönen som huvudregel ska beräknas enligt sammalöneregeln, vilket innebär att arbetstagaren bibehåller sin vanliga lön och eventuella fasta tillägg under semestern. Dessutom utgår ett semestertillägg för varje betald semesterdag. Sammalöneregeln finns redan i många kollektivavtal och ska nu även användas enligt semesterlagen för arbetstagare som har fast vecko- eller månadslön.

Procentregeln, som innebär att semesterlönen utgör tolv procent av den lön som förfallit till betalning under intjänandeåret, behålls i förenklad form. Den ska främst användas för arbetstagare med timlön eller prestationslön som till stora delar är rörlig, samt för arbetstagare som har haft varierande sysselsättningsgrad. Arbetsgivaren kan dock välja att tillämpa procentregeln istället för sammalöneregeln även för anställda med fast lön.

Beräkningsunderlaget för procentregeln förenklas. I fortsättningen ska inkomsten under den semesterlönegrundande frånvaron fastställas till den inkomst arbetstagaren skulle ha haft om arbetet istället utförts i normal omfattning för arbetsgivarens räkning. Normal omfattning anses vara arbetstagarens ordinarie arbetstidsmått. Därmed är det inte längre nödvändigt att räkna ut den genomsnittliga dagsinkomsten under intjänandeåret.

Semesterlön för sparad semester

Tidigare fanns en särskild beräkningsgrund avseende semesterlön för sparad semester. Den har nu avskaffats och semesterlön för sparad semester ska beräknas på samma sätt som vanlig semesterlön.

Semesterlönegrundande frånvaro

Frånvaro på grund av sjukdom under intjänandeåret är, liksom tidigare, semesterlönegrundande under 180 dagar. Beror frånvaron på arbetsskada är hela frånvarotiden under intjänandeåret semesterlönegrundande.

En viktig förändring är dock att frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada upphör att vara semesterlönegrundande om arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande från arbetet under ett helt intjänandeår utan längre avbrott än 14 dagar. Den längsta tiden för frånvaro är alltså ett år istället för som tidigare två år. Det gäller oavsett om frånvaron beror på sjukdom eller arbetsskada och innebär att det nu finns en bortre tidsgräns även för deltidsfrånvarande.

De nya bestämmelserna om semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada tillämpas på frånvaroperioder som påbörjats efter den 1 april 2010. För de som påbörjat frånvaron före detta datum gäller de gamla reglerna avseende tidsgränsen på två år. För deltidssjukskrivna tillämpas dock de nya reglerna från den 1 april 2010 även om frånvaroperioden påbörjats dessförinnan.

När det gäller frånvaro vid ledighet enligt föräldraledighetslagen är den enda skillnaden att all frånvaro med tillfällig föräldrapenning är semesterlönegrundande i 120 dagar per intjänandeår, och för ensamstående föräldrar 180 dagar per intjänandeår.

Korttidsanställda

Undantaget som innebar att vissa kategorier av korttidsanställda inte hade rätt till ledighet är upphävt. Presumtionen om att semesterersättningen inkluderades i lönen för dessa anställda gäller inte heller längre. Arbetsgivaren kan emellertid avtala med arbetstagaren om att någon semesterledighet inte ska läggas ut om anställningen avses pågå högst tre månader och inte varar längre tid. Då har arbetstagaren istället rätt till semesterersättning.

Okontrollerade arbetstagare

Hemarbetande och okontrollerade arbetstagare får nu semester på samma sätt som alla andra arbetstagare. Det går dock att avtala bort semesterlagens regler om förläggning av ledigheten för dessa arbetstagare, förutsatt att de får ta ut 25 semesterdagar per år.

Semester som inte har kunnat läggas ut

Semesterdagar som inte har sparats, men inte heller har kunnat läggas ut på grund av till exempel sjukfrånvaro, får i fortsättningen bara till viss betalas ut som semesterlön vid årets utgång. Tanken är att arbetstagare även efter en lång frånvaroperiod ska kunna få betald semester. Därför utges bara semesterlön för de semesterdagar som tillsammans med de dagar som intjänats under året överstiger 25. Resten överförs till nästkommande semesterår.

Förnyad anställning

I vissa fall kan anställningsförhållanden i nära anslutning till varandra räknas som en sammanhängande anställning vad gäller semesterrätten.

Kommentarer