2015-04-28

Skogsnäringsveckan – trendspaning från de skogliga näringarna

Intresset för Skogsnäringsveckan 13-16 april var i år större än på många år. Den ljusa framtidstron var tydlig under invigningsdagen som lockade 400 åhörare och visade hur skogsnäringen driver på tillväxten i världens bioekonomier.

Skogsindustriernas vd Carina Håkansson inledde seminarierna på Münchenbryggeriet med att konstatera att det händer mycket positivt inom skogsindustrin:
– Under 2014 tog våra medlemsföretag investeringsbeslut om 10 miljarder kronor vilket ska leda till ökade värdekedjor, fler jobb ute i landet och det ger verkligen framtidstro.

– Alla talar om bioekonomi idag: svenska politiker, inom EU pratas det mycket om bioekonomi och vi hör att man lyfter fram skogsnäringens betydelse för utvecklingen, sa Carina Håkansson vidare.

Bengt Ek, vd Föreningen Skogen, pekade särskilt på det stora intresset för bioekonomi och att Skogsnäringsveckan engagerar 18 olika arrangörer som ordnar möten mellan näringen, politikerna och akademin. Troligen den största bredd som arrangemanget haft under sina nära 100 år.

Moderatorn Lydia Capolicchio undrade om alla vet vad begreppet bioekonomi egentligen står för. Det handlar om att ersätta det fossila som drivkraft i samhället med det förnybara, svarade Bengt Ek.

Carina Håkansson framhöll att den svenska skogsindustrin som sådan är bioekonomi i sin grund:
– Det är vår styrka idag och det kommer att vara styrkan framöver. Att vi förädlar en förnybar råvara och vi gör det dessutom i processer i industrin som är i princip fossilfria. Det tycker jag att vi inom hela branschen kan vara väldigt stolta över, sa Carina Håkansson.

Skogen – svaret på många av våra utmaningar

Skogsnäringen är en framtidsbransch som skapar jobb och är svaret på många av våra av våra gemensamma utmaningar i framtiden. Det förklarade Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister.

– Skogen är viktig för Sverige för att nå våra höga ambitioner när det gäller jobb och tillväxt. För att ställa om till ett hållbart samhälle kommer skogen att vara en nyckelfaktor, men också för att bygga mer, bygga billigare och bygga mer hållbart i Sverige, sa Mikael Damberg.

Närings- och innovationsministern konstaterade att skogsnäringen är en av landets viktigaste basnäringar och förklarade sin övertygelse om att den kommer att fortsätta leverera starka exportsiffror, sysselsättning och framgångsrika företag i Sverige.

– Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser för vad skogen kan användas till i form av grön kemi, nya produkter och tjänster i framtiden.

Mikael Damberg såg de klassiska segmenten papper, massa och sågade trävaror som basen för svensk skogsindustri även i framtiden, men betonade också nödvändigheten av utveckling och ytterligare förädling.

– Jag tror att skogen räcker till mycket mer än den används till idag om vi är kreativa och innovativa, sa Mikael Damberg.

Bejaka möjligheterna – bli kompis med Gud

Urbaniseringsvågen tilltar, men trä som material kommer att få en stark ställning i de nya städerna. Det menar författaren och rådgivaren Per Schlingmann som nyligen publicerat boken Urban Express tillsammans med Kjell A Nordström. I den går författarduon igenom 15 urbana lagar, ett antal förutsättningar för framtidens städer.

Vid sitt framträdande på Skogsnäringsveckan beskrev Per Schlingmann de förändringar världen står inför.

– De traditionella städerna utvecklas och blir mer som regioner. Redan 2006 bodde mer än 50 procent av alla människor i städer och den utvecklingen kommer bara att fortsätta. Dessutom ökar gapet mellan könen då många män blir kvar på landsbygden.

Digitaliseringen trycker samtidigt ner värdet på allt som kan kopieras, medan värdet på allt som inte kan digitaliseras ökar.

– Trä som material har därför en stark ställning. Kan man möta upp det på ett bra sätt kan skogsindustrin bli som en korridor mellan städer, förklarade Per Schlingmann.

Han framhöll också vikten av att företag vågar experimentera för att pröva nya vägar som bär framåt. För att överleva måste framtidens företag vara kompis med GUD – det vill säga de tre megatrenderna globalisering, urbanisering och digitalisering.

Priser med guldkant

Vid en ceremoni delade Prins Carl Philip ut Guldkvisten 2015 till tre pristagare: Annika Nordin, Katarina Levin och Mats Hannerz. Guldkvisten delas ut av branschen genom Föreningen Skogens styrelse till pristagare som gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk.

Professor Annika Nordin får priset för att sitt arbete inom Future Forest. Katarina Levin, vd på sågverket Tunadal i Sundsvall, får priset för att ha höjt ribban för både produktion och ledarskap. Mats Hannerz får priset bland annat för sitt arbete med webbtjänsten Kunskap Direkt, en unik länk mellan forskning och tillämpning.

Greve Carl Bernadottes Skogspris till främjande av det svenska skogsbruket tilldelades Leif Jougda som under många år arbetat i fjällnära skog och byggt ett grundmurat förtroende bland både renskötare och skogsbrukare.

Kompetensutvecklingspris på en halv miljon kronor från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond tilldelades Daniel Eriksson vid Örebro Universitet där han forskar om konsumentförpackningar. Specifikt handlar det om att kunna mäta hur konsumenter upplever att handskas med förpackningar. Priset gör det möjligt för Daniel att tillbringa cirka sex månader vid University of Southern California i Los Angeles.

Industriarbetsgivarna kritiserar inflationsmålet

Riksbankens inflationsmål på två procent ifrågasätts av Mats Kinnwall, chefekonom hos Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna. Under en paneldebatt framkom också en oro för höga löneökningar, vilket skulle slå mot konkurrenskraften.

– KPI-inflationen är irrelevant för basindustrin. Den relativa enhetsarbetskostnaden, valutakursen och de globala priserna är viktigare, hävdade Mats Kinnwall.

Vice riksbankschef Cecilia Skingsley försvarade Riksbankens inflationsmål och menade att inflationsmålet är en hörnsten i svensk ekonomisk politik som aktörerna ska kunna förlita sig på.

– Det skapar stabila spelregler och bidrar till en god och långsiktigt hållbar tillväxt, sade hon.

Vid årsskiftet drar nästa avtalsrörelse igång. Eftersom inflationsmålet är av stor betydelse för avtalsrörelsen har diskussionen om målets trovärdighet startat.

Mats Kinnwall förklarade att så som penningpolitiken utvecklats handlar det snarare om att arbetsmarknadens parter ska rädda Riksbankens inflationsmål, ett mål som sattes redan under 1990-talet.

– Kanske är det dags att istället överväga att använda ett genomsnittligt inflationsmål, sade Mats Kinnwall och hänvisade till att den genomsnittliga inflationen på senare år legat på cirka en procent.

Cecilia Skingsley vill även fortsättningsvis slå vakt om inflationsmålet och därför bedriver Riksbanken en mycket expansiv penningpolitik.

– Genom att hålla en mycket låg ränta skapar vi förutsättningar för att inflationen ska stiga mot målet. Vi har också beredskap att vidta ytterligare åtgärder om så skulle behövas", betonade Skingsley.

Paneldebatten hade rubriken ”Lönebildning som främjar industrins konkurrenskraft” och tog även upp oron för att höga löneökningar slår ut jobb.

- Det är absolut inte rätt läge att kräva så höga löneökningar att inflationen ökar bara därför. Det slår undan konkurrenskraften, sa Unionens chefsekonom, Lars Jagrén.

Vikten av att nå inflationsmålet

Vice riksbankschefen Cecilia Skingsley beskrev inflationsmålet som en hörnsten i svensk ekonomisk politik. Ett gemensamt riktmärke för stabila spelregler, som underlättar för hushåll och företag att fatta rätt ekonomiska beslut. Inflationsmålet lägger även grunden för en väl fungerande pris- och lönebildning, menar Skingsley. Sammantaget skapar detta förutsättningar för god och långsiktigt hållbar tillväxt.

Sedan inflationsmålet infördes har vi haft en låg och mer stabil inflation, påpekar Skingsley vidare. Under 1971-1992 låg medelvärdet för KPI på 8,4 procent. Motsvarande siffra för 1993-2015 var 1,5 procent.

De nominella löneökningarna mellan 1970-1992 hade ett medelvärde på 8,9 procent, men en reallöneökning på endast 0,7 procent. Motsvarande värden för perioden 1995-2014 var 3,5 resp. 2,4 procent. En avsevärd skillnad!

Vad gäller rollfördelningen i avtalsrörelsen, så ansvarar Riksbanken för svensk penningpolitik. Arbetsmarknadens parter värnar sina medlemmars intressen i termer av internationell konkurrenskraft respektive reallöner. En paradoxal konsekvens av att inflationsmålet systematiskt har underskridits är krav på/från arbetsmarknadens parter m.fl. att ta ansvar för att inflationsmålet uppfylls via löneökningar som är förenliga med målet.

Skingsley menar att det är konkurrenskraften som måste vara styråran för industrins löneavtal och att det inte finns någon anledning till att basera avtalsrörelsen på inflationsmålet. Det är Riksbankens ansvar att inflationsmålet uppfylls.
Vad gäller inflationen så är den låg i många länder, påpekar Skingsley vidare. USA, Euroområdet och Storbritannien ligger 2015 också kring nollstrecket. Man bör också beakta att KPI i Sverige dras ner av våra räntesänkningar och låga energipriser. Utan denna påverkan skulle KPI ligga ca 0,8 procent högre. För närvarande stiger dock inflationen mot målet. Ett orosmoln är att företagens kostnadsökningar varit högre än inflationen sedan 2009.

 

/Leif Nordin

Text: Uppdaterat: 2015-04-28

Hitta vägledning genom våra chefsguider

Vill du veta mer om allt ifrån arbetsrätt till karriär, lön och jämställdhet? Hitta svaren i våra chefsguider!

Bli medlem