2015-06-27

Löpande rapporter från Almedalen

Här kommer vi löpande rapportera från seminarier i Almedalen. Vi inleder med fyra seminarier från den 30 juni.

Det första seminariet handlar om Sveriges bästa sjukhus - det vinnande konceptet.

Dagens Medicin utser vinnarna utfrån ett stort antal parametrar men där den medicinska kvaliten utgör tyngdpunkten. Resultatet visar att fem av landets bästa sjukhus - däribland alla tre vinnarna -  ligger i den sydöstra sjukvårdsregionen.Sjukhusen delas in i tre kategorier: Universitetssjukhus, mellanstora sjukhus och småsjukhus. De sjuhus som placerade sig som ettor är Universitetssjukhuset i Linköping, Länssjukhuset Ryhov och Oskarshamns sjukhus. Vrinnevisjukhuset Norrköping och lasarettet i Motala ligger också bland topp tre.

Hur kan det bli så här?
Det som lyfts fram som framgångsfaktorer är: Kvalitet i fokus, verksamhetsnära utveckling och en djup dialog "på riktigt" mellan högsta landstingsledningen och verksamheterna. Det har inte heller varit några stora omorganisationer. Uthållighet och långsiktiga mål har varit ledord tillsammans med engagemang, ledning, kompetens och kultur. Det är dock viktigt att framhärda att andra sjukvårdsregioner inte är mycket sämre och att vissa sjukhus till och med kan vara bättre på vissa saker.

Det andra seminariet handlar om: Att leda förändring och öka kvalitén genom systematiskt förbättringsarbete inom vård och omsorg.

Annica Ångell, Tänk Om, menar att utan chefer som kan leda i förändring blir hennes insatser som konsult bara "tomteblosslösningar" och leder inte till långsiktiga förbättringar. Annica hjälper företag och organisationer att skapa om implementera kvalitetsledningssystem, det som vi enligt lag ska arbeta efter (SOSFS 2011:9). Det som står i ledningssystemet ska utföras och det som utförs ska finnas i ledningssystem - inte så krångligt tyckte jag. Systematiskt kvalitetsarbete är till för de som är våra kunder och det är till för våra medarbetare, det är de som är viktiga för oss. Medarbetare som är delaktiga och engagerade i utveckling av ledningssystemet är stolta över sitt arbete. Det ökar kvaliteten, ger en tydlig och gemensam målbild och ramverk. För att det inte ska bli ett "tomtebloss" är ledarskapet viktigt.

Det berättar Anders Roxström, Nära AB, om. Han menar att det handlar om att leda kulturen, leda för en utvecklingskultur med vision och värdegrund som riktlinje. Att tro att du blir klar, att du kommer fram till ett mål med ditt förändringsarbete, det är bara att släppa menar Anders, utveckling finns i varje möte, varje minut. I företaget han arbetar används coachande ledarskap och ser varje möte som ett möte mellan olika system. Relationen är viktig och ska vara utmanande. När du är där du inte riktigt tror att du ska klara din uppgift, det är då, i det ögonblicket, utveckling sker. Och det måste få brista, måste få gå fel ibland, för att vi ska kunna bli bättre.

Förbättringscirkeln används, utvärdering, analys och förbättringar görs regelbundet.  Anders menar att möteskulturen är viktig, som kundträffar och att undvika att prata problem i kopieringsrummet. För att du ska bli en bra ledare i utveckling, reflektera över hur du reagerar i olika sammanhang, gör en analys, fråga dig om det är något du kan jobba med. Till exempel om du rodnar, hur kom det sig? Förstå och kanske kunna åtgärda. På frågan om vad som är framgångsfaktorer blir svaret att du som ledare både ska vara driven och ha tålamod, med en riktning som kan beskrivas som en personlig utveckling i ditt ledarskap. Använda både dina styrkor och svagheter. Så min slutsats blir att det hjälper inte med konsulter som tänder tomtebloss, engagerade chefer behövs som förändringsledare i utveckling som ständigt pågår.

Det tredje seminariet handlar om:Seminarium om mångfald i arbetslivet. Föreläsare Per Johansson som bla. driver Glada Hudik teatern.

En tänkvärd föreläsning som vi alla ledare behöver att få till sig. Per började sitt seminarium med om vi skall vi öka mångfalden i samhället behöver vi ställa krav. Utvecklingsstörda behöver att vi ställer krav, men anpassade krav, utifrån deras förutsättningar. Vi måste skaffa sysselsättning för dem, inte det perfekta som finns. Det finns många sysselsättningar som kan göras attraktiva. Vi måste se till så människor kommer i arbete och få arbete de känner att de kan och är duktiga på. Per menar intuitionen är viktigare än intelligensen. Underskatta inte människor, anställ personal med passion.

Vanligaste frågan Per får om Glada Hudik gänget är " blir de aldrig trötta"? Jo, men de tycker det är så förbaskat roligt och de känner att de kan ta ansvar och får uppskattning för det de presterar. Varför ändrar vi inte vår inställning och ser om vi kan få tillbaka medarbetaren genom att fokusera på det de faktiskt kan.

Per fortsatte att berätta om Ica som sponsrar Glada Hudik teatern. ICA hade som vision att anställa 3000 utvecklingsstörda när man gick in i projektet. Ingen var intresserad att följa hur detta omöjliga uppdrag skulle gå varken från politik eller näringsliv och framförallt inte media. ICA har idag anställt 1500 utvecklingsstörda. Baltikum har anställt 300. Till en början var inte alla ICA handlarna positiva till att anställa utvecklingsstörda. Då startade man ett projekt med Mats med som blir med i Ica- filmen som Jerry. Genomslaget kom fort och även utomlands. Det fick till att börja med mycket kritik. Äldre tyckte det var fruktansvärt, utvecklingsstörda skall inte visas upp. Yngre tyckte det var häftigt. Per menar att man måste anpassa arbetslivet så att alla kan känna sig som kungar/ drottningar. Kan inte begära att de skall göra arbeten som de inte känner tillfredställelse med. Det måste inge uppmuntran.

Prata om utvecklingsstörda i arbetslivet.
Vad är vi lika i, det är viktigt att få känna att man är lika bra, här har skolan en jätteuppgift. Idag får utvecklingsstörda väldigt sällan förebilder och kompisar de kan jämföra sig med bland" normalstörda".

Dagens fjärde seminarium handlar om: Äldreomsorgens chefer - vd men kvinna

Chefer i äldreomsorgerna ansvarar för över 100 miljarder kronor årligen och leder cirka 225 tusen anställda. Ett kvalificerat chefskap att jämställa med en VD i ett medelstort företag. Samtidigt saknar äldreomsorgens chefer ofta tid och resurser som är självklara inom manligt dominerande branscher.
Medverkande: Klara Regnö forskare och lärare på KTH. Veronika Karlsson förbundsordförande vision, Katarina Berggren styrelseordförande i SKL.

Hur påverkar denna strukturella diskriminering chefernas förutsättningar och därmed kvalité i äldreomsorgen?
Klara Regnös avhandling ”Det osynliggjorda ledarskapet. Kvinnliga chefer i majoritet”. Avhandlingen visar på skillnader i den kvinnliga och mansdominerade verksamheterna.

Verksamhet och arbetets organisation

Kvinnodominerad verksamhet       Mansdominerad verksamhet
Komplexa arbetsuppgifter      
Väldefinierade arbetsuppgifter
Många intresserade parter       Få intresserade parter
Ansvarar för stora grupper       Ansvarar för små grupper
Ansvarar i snitt för 55 anställda       Ansvarar i snitt för 18 anställda
Distans till chefen       Närhet till chefen
Litet eller inget administrativt stöd       Administrativt stöd finns
Ansvar och befogenheter är separerade      

Ansvar och befogenheter följs åt i verksamheten

         
Förväntningar och kultur        
Självständigt arbete      

Stöd och dialog

Arbetsuppgifter ska genomföras        

Förståelse för att alla arbetsuppgifter oavsett budget ibland inte kan genomföras

         

Chefernas handlingsutrymme

       
Stort ansvar och små befogenheter      

Ansvar i proportion till befogenheter

Det är enhetschefens ansvar att lösa problemen      

Alla nivåer i hierarkin har ett gemensamt ansvar för att lösa problemen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cheferna inom äldreomsorgen har ofta hög utbildning, stort ansvar och låg lön.

Budskapet på seminariet är att synliggöra arbetssituationen för äldreomsorgens chefer.

Detta för att få en acceptans för samma förutsättningar som mansdominerande verksamheter.

Som exempel: vid en snörik vinter är det lätt att förstå ett budgetöverskridande.

Hur förstår vi extraordinära händelser inom äldreomsorgen?

 

Den 1 juli ägnades hela dagen åt Ledarnas egna seminarier.

Dessa finns avhandlade på Ledarnas sida under aktuellt. Tre av dessa seminarier kan du se i efterhand via YouTube.

Jag hade ändå möjlighet att lyssna på en debatt angående: Vaccinationer räddar liv - men vem tänker på det?

Sverige har ett omfattande vaccinationsprogram och 98% av alla föräldrar tackar ja till detta program. Men tänk om bara 70% hade tackat ja? Då skulle barn bli sjuka i sjukdommar vi nästan glömt bort. En del skulle dessutom behöva vårdas på sjukhus med ett ökat behov av vårdplatser. Vårdplatser som vi redan idag har ont om. Vi borde därför värdera detta svenska barnvaccinationsprogram som idag är en bortglömd del av vården.

 

 

Text: Uppdaterat: 2015-06-30

Bli medlem