2013-11-19

Nr 10, nov 2013

Genom inre arbete förbättrar du ditt yttre arbete. Det som först kan kännas ovant kan till sist bli en väldigt behaglig upplevelse. Det är några av lärdomarna i månadens ledarskapsbrev.

Våra mindre perfekta sidor kan alltså ge oss bra ledtrådar om hur saker står till på ett djupare plan och visar hur vi kan utvecklas. Dessutom kan de fungera som en lagom utmanande friktion för omgivningen. Så skulle man kunna sammanfatta förra månadens samtal om ledarskapets dilemman.

Ett genomgående tema för det gångna årets ledarskapsbrev har varit betydelsen av att känna sig själv och av viljan att arbete med sitt eget inre. Att ägna sig åt inre arbete, för att bli en bättre ledare. Litet förenklat skulle man då kunna fråga sig om det då bara är så enkelt som att gå till en coach eller terapeut, prata litet om sig själv och så är det gjort? Sanningen är förstås mycket mer individuell och mångfacetterad än så och lösningarna är lika många som de som söker dem.

Men oavsett om du nu dras till executive eoaching, KBT, mindfulness, psykoanalys, eller någon annan form av inre arbete, finns det ett par viktiga saker att hålla utkik efter. Det första är att tänka på varför du vill göra något. Det är nämligen sällan någon letar efter obehagliga sanningar eller söker genuin förändring helt frivilligt och planerat – det är ju bland det jobbigaste som finns, gubevars.

För att komma igång är då ett alternativ att du sakligt och rationellt övertygar dig själv om att du gör det hela för att bli bättre ledare eller partner eller vad det nu kan vara. Och sedan kör igång och tar processen som den kommer, inklusive de mindre sakliga överraskningarna. Precis som ett kallbad på en hal klipphäll i skärgården där du först tar några steg och sedan inte har något val längre.

Det andra alternativet är att du tänker på när du ska göra något. Du kanske haft bra argument länge men ändå inte kommit dig för. Ett alternativ är då att du gör som bra politiker brukar, som aldrig ”låter en bra kris gå förlorad”. Du låter kris eller motgång bli det som skakar om och får upp dig ur det du fastnat i, som gör insikt och förändring möjlig. Med litet måtta, rullar du vidare med slaget och hamnar i en helt ny och ovan position, där du knappast varit frivilligt, och kan se din situation och dina drivkrafter i ett nytt perspektiv.

Har du nu på det ena eller andra sättet nått nya insikter kan du gratulera dig själv, till att ha gjort 10 procent av jobbet. De resterande 90 fördelas sedan jämt mellan den etiska förpliktelsen mot dig själv att faktiskt fortsätta att göra något åt det du just insett och den uthållighet som krävs för att faktiskt fortsätta göra det som krävs hela vägen, även om det kan ta mycket tid och energi.

Om du är uppmärksam kan du märka att det då och då dyker upp nya möjligheter till insikt och förändring: kriser, omorganisationer, avsked, sjukdom eller helt enkelt något så banalt som en flytt eller en ny kollega på jobbet. Alla är de ”inbjudningskort” till något helt annorlunda. I efterhand kan du förbluffas över att du fått så många, men inte gjort slag i saken.

Så vart du än tror att du vill ta vägen, lyssna efter inbjudan och kliv ut på klipphällen, oftast känns det riktigt skönt i vattnet efter ett tag.

Text: Manfred Peters Uppdaterat: 2013-11-19

Bli medlem