2014-03-20

Skillnaden på maktbrukare och maktmissbrukare


Elaine BergqvistDet är viktigt att vi klargör den skillnaden när artikelserien ändå handlar om något så laddat som makt. Det är inget fel på makt, däremot kan det bli fel beroende på vem som har den. Låt oss börja med auktoritetsmakten. Aspekterna av auktoritet är många och i flera av vardagens relationer ställs den på prov. Du vill inte vara den där buffeln, vars titel är enda skälet till att folk lyder. Samtidigt vill du inte heller trilla av auktoritetspinnen just för att du är så mån om att vara omtyckt av alla. Så hur får man det då, auktoritet? Besluten måste ju ändå fattas. Denna maktstrategi passar inte alla, men uppskattas av många – särskilt av dem som vill lita på och följa sin chef, utan att denna måste vara deras bästa vän.

Bakom auktoritetsmakt finns det alltid en retorik, en klädsel och en psykologi. Dessa är bra att känna till, både för att man själv ska öka sitt auktoritetskapital, men också för att kunna genomskåda dem som missbrukar samma maktstrategi. Den med auktoritet går inte med flocken, den går före. Flocken känner igen auktoriteten för att den sticker ut i klädsel och retorik. Säkra uttryck är att föredra: ”Fakta säger”, ”Det som är viktigt är” och ”Om vi ska hitta en lösning så måste vi”. Osäkra är dock alltför vanliga hos den velige chefen ”Jag känner”, ”vi kanske borde”, ”jag vet inte riktigt, men kanske skulle man…”

Den vars auktoritetsmakt vacklar kommer också med formuleringar som: ”Jag har jobbat här i 23 år”, ”Du vet inte vad du snackar om”, ”Du gör som jag säger”. Men att skrämmas gör inte så att folk jobbar för att de vill, utan för att de måste. Då finns det andra, mer effektiva sätt att få auktoritet. Varför inte: ”kul att du har en idé om hur vi kan göra istället, om vi bara just nu gör som vanligt kan vi titta på den senare”. Auktoriteten inte bara bibehålls då, utan växer också, samtidigt som den anställde känner sig entusiastisk. Jag satt en gång hos en läkare som förklarade att jag var tvungen att ta medicin för mina ryggsmärtor. Jag frågade nyfiket varför och svaret blev ”för att jag är ryggspecialist och läkare”. Det finns motsvarigheter till denna kommentar som du säkert har hört; ”för att jag är din chef” ”för att jag är kvinna” ”för att du är mindre vetande” och liknande. Men med en liten ansträngning att seriöst motivera sitt beslut, låter man både mer sympatisk och ökar sin auktoritet, utan att behöva bli överdrivet invecklad.

Påstådda auktoriteter kan också förvilla dig med diffusa påståenden som ”det finns anledning att tro” eller ”saker och ting pekar mot att”. Du ska dock aldrig nöja dig med titlar för att bli övertygad, argument är vägen. Och där folk försöker osynliggöra aktören med ord som ”det”, gräv då fram personerna bakom denna retorikdimma. Inte sällan är denna pseudonym nämligen avsändarens egen.

Man har gjort studier av Larry Kings pratshow och noterat att de gäster som identifierades ha högre rang än Larry King själv, blev imiterade av honom. Samtidigt gällde motsatsen för de övriga; de gäster som identifierades stå lägre i rang imiterade istället Larry. Varför? Jo den retoriken slår, som den som blir lyssnad till använder. Och hur låter då den? Svaret är - olika. Poängen är att du ska studera retoriken hos dem som har inflytande på jobbet, göra om och göra till ditt. Använder du en alltför motsatt retorik faller det på att du är så olik den auktoritärt starke i sammanhanget. Och folk kommer undermedvetet dra slutsatsen att det du säger är mindre viktigt.

Det många glömmer bort att använda är det egna och andras erfarenhetskapital för att stärka sin trovärdighet. Detta låter som en paradox med tanke på vad jag tidigare nämnt, men det är stor skillnad mellan att poängtera hur länge man jobbat – och att nämna en konkret erfarenhet från tidigare år. Erfarenheter ska användas för att undvika att samma misstag begås på nytt, inte lyftas för att få andra att känna sig mindre kunniga.

För att vinna auktoritet hos dem som inte finner dig trovärdig bör du analysera vem som är trovärdig för denna målgrupp. Använd då denna person som trovärdighetsförstärkare åt dig själv. Vet du med andra ord att sammanhanget lyssnar på en person mer än på dig, då kan du ha vinning i att få personens stöd i frågan. Och bara hen säger att till alla att de borde i alla fall lyssna på dig, då har du mer än du hade tidigare – sammanhangets uppmärksamhet.

Retorik och auktoritet kan vara fantastiska redskap som rätt använda både skapar en gemytligare tillvaro, och ökar effektiviteten på jobbet. Men var också beredd att handskas med maktmissbrukare som läkaren jag träffade på. Det finns tillfällen att dra en gräns och säga: Jag är medveten om att du är läkare. Det är inte intressant här. Det intressanta är vilka argument du har för att jag ska ta denna medicin. Din titel räcker inte som skäl.”

- Elaine Eksvärd, Författare till boken Vardagsmakt som kommer ut den 12/3 2014. 

Fotograf: Johan Larsson

Uppdaterat: 2014-03-26

Bli medlem