2016-10-18

På debatt i Dagens Samhälle

Ordförande Lorri Mortensen Mates och Ledarna inom privat tjänstesektor debatterar integrationsfrågor i Dagens Samhälle.

Sluta vara så språksnåla – prata engelska!

Vi kan inte låta det svenska språket bli en bromskloss i integrationsarbetet. Om företagen lär sig hantera att inte alla medarbetare talar perfekt svenska skulle de nyanlända snabbare bli en tillgång och integrationen skulle fungera bättre. Dessutom kan kunskaper i andra språk bli en ovärderlig tillgång i en global värld.

Integrationsfrågorna är mer aktuella än någonsin. Att frågorna står oerhört högt på agendan hos politiker och i media väcker hoppet om att vi äntligen ska lyckas förvalta de resurser som mångfalden erbjuder oss på ett konstruktivt och målmedvetet sätt. Men det kräver att debatten nyanseras och att vi börjar titta på möjligheter för lyckad integration istället för hinder.

För att integrationen ska fungera på ett bra sätt spelar givetvis arbetslivet en oerhört viktig roll. Risken är dock att vi stirrar oss alltför blinda på språkkrav. Svenska språket får inte vara en bromskloss för svensk integration.

Ledarna inom privat tjänstesektor har låtit undersöka hur svenska chefer ser på frågan om integration och hur vi ska arbeta med integration på bästa sätt. I rapporten Integration i praktiken framkommer flera viktiga poänger. Chefernas synpunkter är relevanta av flera anledningar - inte minst då det är cheferna som ska omsätta politik, goda viljor och idéer samt faktiskt lösa integrationen i praktiken på respektive arbetsplats.

Nio av tio chefer säger i vår rapport att de ser språkhinder som en utmaning i någon grad. De synpunkterna är värda att ta på allvar. Men språkhinder behöver inte betyda ”de kan inte perfekt svenska”. Det kan lika gärna betyda ”vår organisation är inte mogen för att hantera människor som behärskar andra språk än svenska”.

Alltfler svenska företag använder sig av engelska i sin kommunikation och många svenskar jobbar på företag som har engelska som koncernspråk. Samtidigt kan många av de som nyligen anlänt till Sverige engelska på olika nivåer. Att då sätta upp hinder i form av språkkrav på svenska känns onödigt snålt.

Visst borde vi istället kunna använda engelskan i större utsträckning för att underlätta nyanlända att komma in arbetet och sammanhållningen? Jag är övertygad om att lösningarna finns framför oss. Första steget är vi slutar att fokusera på eventuella problem och istället börjar se möjligheterna och de affärsmässiga vinster detta kan generera.

Om vi zoomar in situationen till företags- eller branschnivå kan vi konstatera att det råder en kompetensbrist och för att vara konkurrenskraftiga måste vi öppna upp för att hitta den bästa kompetensen. Detta gynnar affärerna, men det gynnar även affären att hitta nya saker att sälja då handelsförbindelserna ökar.

I globaliseringens tidevarv är våra nyanlända en ovärderlig resurs, som arbetskraft, med sina internationella kontakter men också genom sina hemspråk. De har också – som sagt – ofta goda engelskakunskaper. De kan bidra till att vi kan ta oss an globaliseringens utmaningar och möjligheter med grodhopp snarare än myrsteg.

Den privata tjänstesektorn är loket på den svenska arbetsmarknaden. Det är där stora delar av de nya jobben skapas. Med den positionen kommer ett viktigt ansvar – att bidra positivt till att lösa integrationen. Men oavsett sektor du arbetar inom, låt inte det svenska språket bli en bromskloss för svensk integration. Kan vi inte komma överens om att sluta vara så språksnåla?

Lorri Mortensen Mates,
ordförande Ledarna inom privat tjänstesektor

Dagens Samhälle >>

Text: Uppdaterat: 2016-10-18

Bli medlem