2014-01-17

Gästkrönikören: "Humor kändes som ett kul grepp – då"

Bengt Strömbro är programchef för SVT i Umeå och medlem i Medieledarna. Men mest känd är han som den Ulf Elfving-like programledaren mitt bland alla osannolika karaktärer i humorpropgrammet Mammas nya kille i P3. Här är Bengt Strömbros gästkrönika:

Juli 2010 och kvällspressen jagar mig. Sverker Olofsson ska lämna Plus efter flera framgångsrika decennier i rutan och som nybliven programchef för SVT Umeå förväntas jag avslöja vem som ska ta över tunnan.

Jag får reportern på andra sidan luren att nöja sig utan svar eftersom vi ännu inte kan gå ut med några namn. Vi ska precis lägga på när han vill ställa en sista fråga.

Han bubblar av fniss. Du heter alltså Bengt Strömbro? Mmm. Jag har en kollega som tycker att det är rätt lustigt. Varför då? Jo, du heter ju samma sak som programledaren i Mammas nya kille i P3!

Om han bara visste hur rätt han hade. Men jag delar inte bara namnet utan också fru med nämnde Bengt. Vet egentligen inte vad som är värst, bigami eller att tala om mig själv i tredje person.

När vi drog igång humorprogrammet Mammas nya kille i P3 hade jag ingen tanke på att jag en dag skulle bli ansvarig utgivare för några av SVTs mest folkkära titlar som Plus, Go Kväll eller Fråga Doktorn. Idén att i ett helt fiktivt sammanhang använda mitt riktiga dopnamn bland en massa märkliga karaktärer som Thunder, Pite-Patrik och nycirkusartisten Katla kändes som ett kul grepp. Då.

Nu är det bara att gilla läget och leva med konsekvenserna.

Att jag hade rollen som straightguy, den ständigt normale och motvikten till all galenskap har inte direkt gjort mig tydligare som ledare. Jag har ju inte bara samma namn utan även samma röst utanför radiostudion.

I programmet kunde jag glatt säga ”det låter intressant” till en gäst som berättar att han tänker operera om sig till en kentaur. Det gav en komisk effekt.

Samma respons i min nuvarande roll som chef, exempelvis i diskussion om ett nytt seriöst samhällsprogram, blir helt fel om tonfallet uppfattas som en ironisk knorr. Det har hänt.

Min humorbakgrund leder ibland till frågan om jag är ironisk? Nej, nej, nej, absolut inte svarar jag. Jag la av med ironi den 31 december 1999.

Som många av er som läser det här vet är ironi ett stort no-no i det moderna ledarskapet. Inte för att ironi inte skulle vara kul, utan för att det exkluderar.

Även om frestelsen är stor när man förklarat något för hundrade gången så är det viktigt att påminna sig om att ironi är som paintball. Bör bara utövas på inhägnade områden. Som i ett humorprogram i P3. Men aldrig i ett verkligt utvecklingssamtal.

Apropå ironi. Faktum är att jag jobbade som chef även innan jag blev programledare för Mammas nya kille, fast då på Sveriges Radio. I samband med lanseringen av programmet sommaren 2005 var en syrlig anonym artikelkommentator i Resumé på nätet uppbragd över att P3 lät ”avdankade chefer” göra humorprogram. Det är alltid lätt att vara efterklok.

Just nu ligger Mammas Nya Kille på is. Tänker att det kunde vara roligt att likt Monty Python plocka upp konceptet om 30 år eller så. Redan nu kan jag höra samtalet från kvällstidningsreportern:

Du heter alltså Bengt Strömbro? Mmm. Jag har en kollega som tycker att det är rätt lustigt. Varför då? Jo, han säger att du heter samma som Fråga Doktorns ansvarige utgivare.

Text: Bengt Strömbro Uppdaterat: 2014-01-17

Bli medlem