2012-10-04

Nio miljoner läsare – och 400 miljoner i förlust

Upplageraset fortsätter och ekonomin blöder, men anrika brittiska The Guardian fortsätter envist sin satsning på kvalitetsjournalistik. Målet är att bli störst på nätet. Men frågan är hur pengarna ska tjänas.

Förra året gjorde stiftelseägda Guardian News & Media (The Guardian och söndagstidningen Observer) en förlust på cirka 414 miljoner kronor. De redaktionellt ansvariga på the Guardian duckar när lönsamhetsfrågorna kommer på tal, men erbjuder två strategier för att överleva det stålbad som de brittiska tidningarna just nu går igenom.

– Genom att bli störst på nätet. Möjligheten finns att bli den största internationella nyhetssajten. Vi har analyser av experter som du inte kan hitta någon annanstans, säger inflytelserika kolumnisten Polly Toynbee.

– Folk är fel ute när de försöker ersätta vinsten från tidningen med en enda inkomstkälla. Jag tror att man måste hitta många olika små inkomstkällor, tillägger The Guardians läsarombudsman Chris Elliot och nämner ipad, telefonappar och utbildning som några exempel.

The Guardian når totalt 8,95 miljoner läsare i månaden via tidning och webb, men papperstidningen har länge befunnit sig i fritt fall upplagemässigt. I juni såldes 211 511 exemplar av den liberala tidningen jämfört med 256 283 samma period förra året. Det har fått tydliga konsekvenser. Sedan årsskiftet är tidningen betydligt tunnare.

Jan Thompson och Elisabeth Ribbans, redaktionschefer för GNM respektive Guardian, är båda övertygade om att papperstidningen kommer att finnas kvar inom överskådlig tid även om det blir med en betydligt lägre upplaga på vardagar än på helger.

– Det finns en mindre men lojal läsekrets som fortfarande vill sätta sig ned med en papperstidning på helgerna, säger Thompson.

The Guardians mest kända journalist Nick Davies, mannen som avslöjade avlyssningsskandalen, har varnat för att ”internet dödar journalistiken”. Hans chefer är ändå fast beslutna att fortsätta den dyrbara satsningen online. I dag läggs i princip alla artiklar ut först på sajten där innehållet för läsarna är gratis.

För de anställda har det inneburit en stor omställning. Alla journalister förväntas bidra på så många plattformar som möjligt: twitter, bloggar, webb-tv, podcast etc.

– Alla välkomnar inte att göra nya saker. För att få alla att känna sig delaktiga jobbade arbetsgrupper under ett års tid. Det har varit en lång resa för att få alla till samma plats, förklarar Jan Thompson.

Parallellt med det ekonomiska stålbadet verkar brittiska tidningar också i skuggan av Murdochskandalen. Nick Davies lyckades komma över omfattande bevis för illegal avlyssning fyra månader innan historien exploderade. Inledningsvis fick scoopet inget större gensvar. Etablissemanget lyckades trycka tillbaka skandalen ända tills mordet på 13-åriga Milly Dowler hamnade i fokus. Allmänheten raseri över att News of the World hackat Milly Dowlers telefon när hon var försvunnen ledde till att tidningen tvingades lägga ned.

– Att detta skulle ske var det ingen som förväntades sig när den första artikeln publicerades, konstaterar läsarombudsmannen Chris Elliot.

Den statliga så kallade Levesonutredningen ska senare i höst komma med förslag på hur den brittiska medieetiken ska förbättras. Publicisterna på The Guardian låter inte särskilt oroliga trots tal om hårdare reglering.

– Ingen vill att parlamentet ska kunna blanda sig i mediernas arbete. Det här är den tredje utredningen. Efter de två tidigare har allt återgått till hur det var förut. Frågan är hur det blir nu, säger Elliot.

Text: Mona Johansson Uppdaterat: 2013-09-16

Bli medlem