Chefsguider
Bra chefer och ett gott ledarskap föder framgång. Utvecklas som chef med våra verktyg, tips och råd! Välj en eller flera guider eller situationer som du befinner dig i.
Det finns 275 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Intjänad semester

Alla har rätt till 25 semesterdagar per semesterår. Det behöver inte innebära att medarbetaren har rätt till semesterlön under alla dessa dagar. Detta beror på om dagarna är intjänade eller inte. För de dagar som är intjänade har medarbetaren rätt till semesterlön, alltså betalda semesterdagar. Övriga semesterdagar är obetalda.

Arbetstagarens semesterrätt och antalet semesterlönegrundande anställningsdagar under intjänande året, vilket vanligen är den tolvmånadersperiod som föregår semesteråret, ligger till grund för beräkningen av antalet betalda semesterdagar arbetstagaren har rätt till. 

Semesteråret löper från och med den 1 april till och med den 31 mars enligt semesterlagen. Det förekommer dock att semesterår och intjänandeår sammanfaller och/eller att kalenderåret utgör semesterår, enligt vissa kollektivavtal.

Exempel: Adam anställs vid företaget Företaget AB den 1 januari år 1. Företagets semesterår sträcker sig från och med den 1 april till och med den 31 mars. Adam har under semesteråret 1 april år 1 till 31 mars år 2 lagstadgad rätt till 25 semesterdagar. Under intjänandeåret har Adam varit anställd 90 dagar (januari, februari och mars). Han har inte haft någon sådan frånvaro som inte är semesterlönegrundande (jmf nedan om vad som är semesterlönegrundande frånvaro). Det ger Adam rätt till 6,164 betalda semesterdagar, vilket avrundas till 7 betalda semesterdagar enligt nedanstående beräkningsmodell;

90 (antalet anställningsdagar under intjänande året) - 0 (frånvarodagar som ej är semesterlönegrundande) / 365 (kalenderdagar per år) x 25 (semesterrätt) = 7 (antalet betalda semesterdagar avrundat till närmast högre tal)

En medarbetare som har varit anställd hela intjänandeåret och inte har någon frånvaro eller som har frånvaro som är semesterlönegrundande, har rätt till full betald semester. Deltidsarbete påverkar inte beräkningen av rätten till antal betalda semesterdagar. Däremot påverkar det semesterlönens storlek. I vissa kollektivavtal räknas dock antalet betalda semesterdagar för deltidsarbetande om så att de blir färre, men med full betalning.

Semesterlön

Semesterlön är den ersättning som medarbetaren får under sin semesterledighet, det vill säga lön under semestern, i den mån han har tjänat in sådan. Hur stor semesterlönen är beror på medarbetarens bruttolön och hur många dagar han har arbetat under intjänandeåret för semestern.

Beräkning av semesterlön

Hur beräkningen av semesterlönen sker har i stor utsträckning reglerats i kollektivavtal. För arbetsgivare utan kollektivavtal gäller lagens regler. Principerna för beräkning av semesterlön enligt lagen och enligt kollektivavtal skiljer sig ibland åt. Kontrollera därför om det finns ett gällande kollektivavtal på arbetsplatsen.

Semesterlön enligt lagen beräknas antingen enligt procentregeln eller enligt sammalöneregeln.

Sammalöneregeln

Huvudregeln är att sammalöneregeln ska användas när lönen är fast vecko- eller månadslön. Då behåller medarbetaren sin fasta lön och eventuella fasta tillägg under semestern och får ett semestertillägg för varje betald semesterdag med 1,82 procent av veckolönen respektive 0,43 procent av månadslönen. Tillägget brukar enligt kollektivavtalen uppgå till 0,5–0,8 procent för varje betald semesterdag och varierar vad gäller fasta och rörliga lönedelar.

Exempel: Simons månadslön är 46 000 kr. Dessutom utgår ett fast tillägg på 2 000 kr per månad. Fem veckors semester, 25 dagar, läggs ut under sommaren. Semestertillägget per dag beräknas efter 0,43% av 48 000 kr (46 000 + 2000) = 206 kr (i detta exempel avrundat till närmast jämna krona). Det sammanlagda tillägget för de 25 utlagda semesterdagarna blir då 25 x 206 = 5 150 kr.

Om medarbetaren förutom fast lön också har rörliga delar som är mindre än 10 procent av den sammanlagda lönen, kan sammalöneregeln tillämpas. Förutom fast lön och semestertillägg i samband med semesterledigheten, ska medarbetaren ha ett semestertillägg med 12 procent beräknat på de sammanlagda rörliga lönedelarna under semesteråret. Detta tillägg ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång.

Procentregeln

Procentregeln ska användas vid beräkning av semesterlön för arbetstagare som har

  1. lön som inte är bestämd per vecka eller månad
  2. lön som regelbundet består av en fast och en rörlig del om den rörliga delen kan uppskattas till minst 10 % av den sammanlagda lönen under semesteråret, eller
  3. en sysselsättningsgrad som  har varierat under intjänandeåret, eller som har
  4. ändrat sysselsättningsgrad mellan intjänandeåret och semestertillfället, eller
  5. varit frånvarande under intjänandeåret av skäl som inte är semesterlönegrundande, dock inte om frånvaron pågått i samma omfattning hela intjänandeåret och fortfarande gör det vid semestertillfället.

Procentregeln innebär att semesterlönen för de lagstadgade 25 dagarna utgör 12 procent av arbetstagarens lön under intjänandeåret. För semesterdagar som överstiger 25 gäller en något högre procentsats. I löneunderlaget ska inte inräknas semesterlön, ersättning för dag då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande eller permitteringslön. När det gäller semesterlönegrundande frånvaro ska löneunderlaget räknas upp med det belopp som arbetstagaren skulle ha fått i lön om han eller hon arbetat i normal omfattning.

Semesterlönen ska betalas ut i samband med semestern, lämpligen samtidigt som ordinarie löneutbetalning till semestern eller närmast efter semestern.

Semesterersättning

Semesterersättning beräknas på samma sätt som semesterlön och ska utgå om en anställd inte hunnit få ut all intjänad semesterlön innan han eller hon avslutar sin anställning. Den anställde har alltså rätt till semesterersättning motsvarande lön och semestertillägg för så många dagar som är intjänade men inte utbetalade. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter anställningens upphörande.

Exempel 1: Semesterersättning enligt sammalöneprincipen (företaget har ej kollektivavtal)

Lisa ska sluta hos sin arbetsgivare som tillämpar sammalöneregeln. Hon har 28 000 kr i månadslön och en semesterrätt om 25 dagar. Hon har 5 sparade dagar sedan tidigare och årets intjänade om 25 dagar är också outtagna. Lisa har därmed rätt till semesterersättning för totalt 30 dagar.

Lönen per dag (vid beräkning av lönen per dag antas varje månad i genomsnitt ha 21 dagar): 28 000/ 21 = 1 333 kr (i detta exempel avrundat till närmast jämna krona)

Semesterersättning såsom ersättning för ordinarie lön 30 dagar: 30 x 1 333 = 39 990 kr.

Semestertillägget på 0,43 % av månadslönen för varje betald semesterdag: 28000 X 0,0043 = 120 kr (i detta exempel avrundat till närmast jämna krona).

Semestertillägget för 30 intjänade semesterdagar: 30 x 120 = 3 600 kr.

Den totala semesterersättningen: 39 900 + 3 600 = 43 590 kr.

 

Exempel 2: Semesterersättning (en variant då företaget har kollektivavtal inom privata näringslivet)

Kalle arbetar på ett privat byggföretag som är anslutet till Sveriges Byggindustrier. Det finns därmed ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Kalle har 35 000 kr i månadslön. Nu ska han avsluta sin anställning och få sin intjänade semesterlön utbetalad i semesterersättning.

Kalle har 30 dagars semesterrätt och 4 sparade dagar sedan tidigare.

Totalt ska Kalle ha 34 semesterdagar utbetalda i semesterersättning.

Enligt kollektivavtalet ska semesterersättningen beräknas.

Månadslönen 35 000 x 4,6  % = 1 610 kr.

Semestertillägg på 0,8 % av månadslönen 35 000 x 0,8 % = 280 kr.

Semesterersättning per betald semesterdag 1 610 + 280 = 1 890 kr.

Den totala semesterersättning: 1 890 kr x 34 dagar = 64 260 kr.

 

Semesterlönegrundande frånvaro

Semesterlönens storlek kan påverkas av hur många dagar en medarbetare varit frånvarande från arbetet. En medarbetares frånvaro kan vara helt eller delvis semesterlönegrundande även om arbetsgivaren inte betalar lön under frånvarotiden. Följande frånvaro under ett intjänandeår är, med vissa begränsningar, semesterlönegrundande enligt semesterlagen:

  • sjukfrånvaro (högst 180 dagar)
  • frånvaro på grund av arbetsskada
  • föräldraledighet eller ledighet i samband med adoption då föräldrapenning utgår (om frånvaron för varje barn eller vid flerbarnsbörd sammanlagt inte uppgår till mer än 120 dagar, eller för ensamstående 180 dagar)
  • ledighet vid havandeskap med havandeskapspenning (högst 50 dagar)
  • ledighet med tillfällig föräldrapenning (om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 120 dagar, eller för ensamstående 180 dagar)
  • ledighet för smittbärare (högst 180 dagar)
  • ledighet för vissa utbildningar till exempel facklig förtroendeman, skyddsombud (högst 180 dagar), militär- och civiltjänstgöring (högst 60 dagar), ledighet för svenskundervisning för invandrare samt ledighet för vård av närstående (högst 45 dagar).

Frånvaro på grund av sjukdom upp till och med 180 dagar får inte någon effekt på antalet betalda semesterdagar. Oavsett om arbetstagaren är sjukskriven till viss del eller 100 procent förbrukas alltid en hel dag av de 180 semesterlönegrundande dagarna. Därefter avräknas hela frånvarodagar från underlaget vid beräkningen av antal betalda semesterdagar. Är arbetstagaren däremot deltidssjukskriven efter det att de 180 dagarna förbrukats ska, vid beräkningen av antalet betalda semesterdagar, avräkning inte ske för de dagar arbetstagaren arbetat hela eller del av dagen. Detta ska dock inte sammanblandas med storleken på semesterlönen, vilken påverkas av den ändrade sysselsättningsgraden vid deltidssjukskrivning.

Om sjukfrånvaron beror på en arbetsskada finns det inte någon begränsning för hur många sjukdagar som är semesterlönegrundande. Däremot gäller den bortre tidsgränsen även vid arbetsskada, vilket innebär att frånvaron inte längre är semesterlönegrundande då arbetstagaren varit helt eller delvis frånvarande ett helt intjänande år utan längre avbrott än 14 dagar. Observera dock att för frånvaroperioder som påbörjats före den 1 april 2010 och avser heltidsfrånvaro gäller lagens gamla regler om en bortre tidsgräns på två år.

Text: Sara Kullgren Uppdaterat: 2015-11-16

Jag vill bli medlem!

Frågor om semestern?

Viktoria Lundqvist, jurist, svarar på några vanliga frågor om semesterlagens regler.
Experten svarar

Lönestatistik för chefer

Har du koll på din lön? Jämför din lön med vad andra chefer tjänar i Ledarnas lönestatistik.

 
Gör Lönekollen – Lönestatistik för chefer

 

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem