2010-02-10

”En utbildning skulle betyda mer än högre lön”

Riitta Kettula. Foto: Jeanette Hägglund

En lysande egen chef och ett arbetsklimat där kollegorna ger varandra ständig återkoppling. Det är några saker som gör att Riitta Kettula, chef för resursenheten i Skärholmens stadsdelsförvaltning, tycker om sitt jobb. – Lönen är självklart viktig, men betyder inte allt.

Den som ser lön som den viktigaste värdemätaren på sitt ledarskap ska inte bli mellanchef på en socialförvaltning. Andra ekonomiska förmåner går vanligtvis inte heller att jämföra med dem för motsvarande befattning i ett privat företag.

Riitta Kettula skulle gärna vilja ha högre lön. Men att så många stannar kvar på de krävande jobben har andra orsaker – förmåner som inte går att mäta i kronor och ören.

– Jag skulle inte stanna kvar om jag inte tyckte det var roligt eller aldrig fick höra att jag gjorde ett bra jobb, säger Riitta Kettula, enhetschef i Stockholms stad.

Bra på beröm och uppmuntran

Många andra på hennes arbetsplats tycker också att arbetet är väldigt roligt och meningsfullt. Man är bra på att ge varandra beröm – både neråt, uppåt och i sidled.

Att uppmuntra, berömma och hela tiden lyfta fram de goda exemplen gör att alla känner sig sedda. Enligt Riitta Kettula är en sådan kultur en förutsättning för att orka vidare i ett jobb där man hela tiden möter människor som har det svårt.

– Jag önskar att alla mellanchefer hade en lika bra chef som jag. Hon uppmärksammar att jag gör ett bra jobb och motiverar mig att bli ännu bättre. Jag försöker arbeta likadant och det borde alla göra, säger hon.

Riitta Kettula är väl medveten om att möjligheterna till högre lön och andra förmåner är större i privat sektor. Och hon kan tänka sig att någon gång i framtiden arbeta med till exempel organisationsutveckling i ett privat företag.

Väl medveten om förutsättningarna tycker hon ändå att hennes ledarskap värderas på ett relativt bra sätt i form av lön. Men hon skulle gärna se att andra förmåner blev vanligare bland kommunala arbetsgivare.

Vidareutbildning

Det hon framför allt skulle värdera just nu är större möjligheter att vidareutbilda sig för att utveckla sitt ledarskap. För några år sedan gick hon en ledarskapsutbildning på Stockholms universitet som var väldigt givande. Nu skulle hon vilja gå en UGL-kurs (Utveckling av grupp och ledare), som ges av flera privata företag.

– Det är en väldigt populär, men också en väldigt dyr kurs. För en kommunal arbetsgivare är det kanske svårt att se att utbildning ger en ökad lönsamhet till organisationen. Vi går ju inte med vinst. Däremot kan det ge anställda som mår bättre och gör att bättre jobb, säger Riitta Kettula.

Hon tycker att det skulle vara spännande om de fackliga organisationerna mer diskuterade utbildning som en förmån, en förmån som skulle kunna ge bättre lön på lång sikt, och dessutom göra det lättare att byta jobb, bransch och arbetsgivare.

– Men hittills har jag aldrig hört någon säga att hon eller han kan tänka sig en lite lägre lön i utbyte mot en utbildning. Aldrig, säger hon.

Tydliga kriterier

När Riitta Kettula har lönesamtal med sin chef följer samtalet tydliga kriterier. De handlar om vad man presterat, om målen från föregående utvecklingssamtal uppfyllts, hur tidsramar och budget hållits, samarbetsförmåga, flexibilitet, extra insatser med mera.

– Jag tar upp vad jag presterat, vilka stora frågor jag arbetat med och om jag gjort något extra för organisationens bästa som egentligen inte ingår i mitt jobb. Bra resultat ska ju resultera i bättre lön för mig.

Lönesamtalen med medarbetarna följer ungefär samma kriterier. Nyckelorden är tydlighet och öppenhet och medarbetaren får före samtalet fylla i en enkät om sin egen prestation.

– En medarbetare ska inte behöva fundera på varför hon har en viss lön eller varför någon annan har mer. Man måste gå rakt på sak i dessa frågor. Fel lön kan leda till sämre självkänsla, förlorad inspiration och att en person mår dåligt, förklarar hon.

Riitta Kettula är positiv till att göra en del av lönen till rörlig och prestationsbaserad. Eller att ha möjlighet till extra pensionsavsättningar – även om det skulle påverka löneutvecklingen under några år.

Lön och ålder

När det gäller lön och ålder ser Ritta Kettula ingen direkt koppling. Att unga chefer på grund av sin ålder har svårt att få en bra lön eller att äldre slagit i ett lönetak känner hon inte igen.

– Nej, vi sätter lön utifrån utbildning och erfarenhet. Men det finns ju naturligtvis ett indirekt samband genom att man blir äldre samtidigt som man skaffar sig erfarenhet. Tidigare var lönen kopplad till år i yrket, inte heller då direkt till ålder.

Och hon fortsätter:

– Om jag sökte samma jobb som en 25-åring tror jag att jag skulle få högre lön. Inte för att jag är äldre, utan just därför att jag har mer utbildning och större erfarenhet.

Erfarenhet som hjälper mig att klara av svåra och pressade situationer.
Att sätta rätt lön med hänsyn till erfarenhet är extra viktigt i en bransch som lönemässigt ligger relativt lågt jämfört med andra.

 

Riittas tre tips om att skapa arbetsglädje i ekonomiskt ansträngda organisationer:

  • Prata om de behov av organisationsutveckling som du ser – även om de inte går att genomföra just nu.
  • Se till att ha reflektionstid – en halv dag då och då för att fundera på vad du befinner dig.
  • Om ledningen är otydlig – fråga vad de förväntar sig av dig/er.


Text: Mats Lundström.

Artikeln publicerad i Ledarnas medlemsinlaga i tidningen Chef nr 1, januari 2010.

Uppdaterat: 2012-12-11

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem