Chefsguider
Bra chefer och ett gott ledarskap föder framgång. Utvecklas som chef med våra verktyg, tips och råd! Välj en eller flera guider eller situationer som du befinner dig i.
Det finns 275 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Checklista – klimat och utsläppsminskningar

Här följer en kort checklista med fakta om klimatförändringarna, strategier för utsläppsminskningar och klimatkompensation.

Det finns många åtgärder vi kan vidta för att att minska våra utsläpp.

Korta fakta om klimatförändringarna

  • Det finns olika växthusgaser som alla bidrar till den så kallade växthuseffekten, de leder till minskad utstrålning av värme från jorden vilket resulterar i en global temperaturhöjning. Genom förbränning av fossila bränslen, som lagrats i marken, släpps koldioxid ut i atmosfären.
  • Att jordens temperatur höjs är forskarna överens om. Numera är man också överens om att människan medverkar till att öka temperaturen genom utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.
  • Vetenskapsradion har gjort korta, informativa och pedagogiska ritfilmer om klimatförändringarna, se dessa här
  • Ett politiskt mål är att begränsa temperaturhöjningen till 2° C, något som kommer att vara svårt med den snabba ökning som sker och utan att kraftfulla åtgärder i form av internationella överenskommelser görs för att häva utsläppen av växthusgaser. Idag är den globala uppvärmningen cirka 0,8 ° C, det vill säga mindre än 1° C.
  • När klimatpåverkan mäts räknar man med sex växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid och två flourföreningar, dessa tre brukar kallas potenta växthusgaser.
  • Växthusgasernas klimatpåverkan mäts i ton CO2e (koldioxidekvivalenter). De olika växthusgasernas klimatpåverkan räknas om till koldioxidekvivalenter. Ett ton metangas motsvarar till exempel cirka 25 ton koldioxid.
  • De länder som står för de största utsläppen är USA och Kina. Ökningen av utsläppen kommer främst att ske i de länder som har en pågående industrialisering och en ekonomisk utveckling som gör att konsumtionen växer. Utöver Kina kommer Indien, Indonesien och Brasilien i den närmaste framtiden att släppa ut allt mer koldioxid.

Globala utsläpp
Globala utsläpp fördelade per sektor.

  • Sveriges utsläpp uppgår till 1,6 promille av de globala. Trots denna obetydliga mängd i det stora sammanhanget finns det mycket som kan göras för att reducera ytterligare.
  • Sveriges utsläpp minskar men tar vi hänsyn till utsläppen som vi orsaker i andra länder på grund av ökad konsumtion och import av varor ökar istället våra utsläpp per person och år. 

Utsläpp av växthusgaser per sektor
Koldioxidutsläpp i Sverige 2011. Källa Naturvårdsverket. 

Densitet
För Sveriges del räknar man med ca 10 ton utsläpp per person och år. För att undvika att jorden värms upp ska utsläppen ner till ca 1 ton per person och år.


Utsläppskällor

  • Vanliga utsläppskällor hos företag är energiåtgång i produktionen, transporter av råvaror och material, distribution till kunder samt affärsresor.
  • De största utsläppskällorna varierar beroende på bransch. I tillverkningsindustri dominerar oftast produktion och transporter, medan i handels- och serviceföretag har uppvärmning och affärsresor störst påverkan.
  • Man delar in utsläpp i direkta och indirekta, så kallade scope. Den vanligaste redovisningsstandarden är Grenhous Gas Protocol (GHG Protocol). Direkta är sådana utsläpp som orsakas av den egna verksamheten: förbränning av fossil energi (gas, olja, kol) i förbränningsanläggningar och fordon. Indirekta utsläpp härrör från inköp av elektricitet och från företagets övriga leverantörer inklusive transporter samt utsläpp från användning av produkterna.

Scope

GHG Protocol (Greenhouse Gas Protocol) med de olika scopen som anger direkta eller indirekta utsläpp.

  • För de flesta företag är den största klimatpåverkan indirekta utsläpp. För handels- och serviceföretag ofta 80 procent eller mer. Det är utsläpp som härrör från företagets leverantörer och kundernas användning av produkterna.
  • Typiska tjänsteföretag har en utsläppsnivå som innebär cirka 3-4 ton CO2 per anställd och år. För tillverkningsföretag går det inte att använda schablonsiffror.
  • Typiska utsläpp från ett kontor:
        1. Resor och transporter, hotellövernattningar och personalens resor till och från arbetsplatsen
        2. Uppvärmning och ibland kylning av lokaler
        3. Elanvändning för belysning och maskiner
        4. Papper och trycksaker
        5. Konsumtion av kaffe och livsmedel


Strategier och åtgärder för att minska utsläpp

  • Det politiska målet är att minska utsläppen med 40 procent till 2020 jämfört med år 1990. Det är nödvändigt att näringslivet medverkar för att nå detta mål.
  • Idag är det vanligt att företag har uttalade strategier och mål för att minska sin klimatpåverkan. Kontroller hur det är på din arbetsplats.
  • Det finns olika metoder att minska utsläpp från den befintliga verksamheten:
        1. Energieffektivisering och energisparande
        2. Övergång till förnybar energi
        3. Nya energisnåla produkter
        4. Nya produktionsmetoder
  • Energieffektivisering innebär att minska energianvändning genom att spara och på andra sätt minska energiförbrukningen (välja energisnåla fläktar, ventilationsutrustningar, datorer, kopieringsmaskiner, kaffeapparater). Fördelen med energieffektivisering är att det minskar kostnader utan nämnvärda investeringar.
  • Förnybar energi innebär att välja energileverantörer som har vindel, solel och märkningen Bra Miljöval. Men också bilar som drivs med förnybar energi.
  • Ytterligare minskning av utsläppen kan kräva innovationer och produktutveckling, införande av energisnålare produktionsmetoder och omprövning av affärsmodeller, det vill säga mer genomgripande åtgärder.
  • I många branscher kommer det att vara nödvändigt med stora omställningar för att medverka till att klara de politiska mål som sätts upp och efter att man kommit så långt det går med energieffektivisering.
  • Allt vanligare blir att se klimatansvaret ur ett värdekedjeperspektiv. Det betyder att vara medveten om vilka utsläpp som orsakas av leverantörerna och att minska de egna utsläppen genom valet av leverantör. Det blir vanligare att företag i samband med upphandlingar begär att leverantörerna ska redovisa sina klimatfotavtryck. Små fotavtryck blir därmed ett konkurrensmedel.
  • Vikten av att ha en klimatstrategi bör ses ur ett risk och möjlighetsperspektiv. Det finns risker att ett företag drabbas av konsekvenser av klimatförändringarna, skatter, nya lagar och regler, kostnadsökningar för energi, dyrare försäkringar, leveransstörningar, om man inte arbetar med att göra sig fossiloberoende.
  • Det finns stora möjligheter för de företag som tidigt minskar sitt fossilberoende: ökad konkurrensförmåga, stärkt varumärke och lägre kostnader.
  • Att klimatkompensera innebär att köpa så kallade reduktionsenheter som balanserar de utsläpp man inte lyckats reducera genom effektivisering eller genom att övergå till förnybar energi.
  • Genom klimatkompensation får man en synlig kostnad för sin klimatpåverkan. Denna kostnad, när den fördelas ut på ett företags olika kostnadsställen, brukar driva på arbetet att reducera utsläpp, eftersom alla önskar bli av med den kostnaden.
  • Genom att köpa produkter som är klimatkompenserade minskar man sina egna utsläpp från leverantörsledet. Därmed blir klimatkompensation ett konkurrensmedel.


Vilka utsläppskällor ska man börja reducera?

  1. De största utsläppen.
  2. Utsläppsreduktioner som ger lägre kostnader.
  3. Utsläpp som man kan påverka.
  4. Sådana utsläppsminskningar som engagerar personalen och ökar klimatmedvetenheten.
  5. Utsläpp som har starkt symboliskt värde, till exempel ur varumärkessynpunkt.

Text: Erika Svensson Uppdaterat: 2014-01-17

Jag vill veta mer om medlemskapet

Etik, antikorruption och mutor

Goda kunskaper om regelverk och risksituationer ger dig bättre möjlighet att undvika att göra dig skyldig till korruption, men också att förebygga korruption bland dina medarbetare.
Läs mer om etik, antikorruption och mutor

Ledarnas hållbarhetsexpert skriver gästkrönikor om hållbarhet

"Självklart för cheferna att ta klimatansvar"

Hållbarhet måste få ses som ett ramverk för beslutsfattande och verksamhetsutveckling, det skulle kunna förenkla snarare än komplicera, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan hos Veckans Affärer


"Att bråka är respektfullt"

Vi som gnetar med hållbarhetsarbetet måste våga vara bråkiga för att sälja in en utveckling som är hållbar, inte hållbar utveckling, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan i Miljöaktuellt

Digital kurs: Leda hållbar utveckling

I våra digitala kurser finns övningar och aktiviteter som du kan genomföra själv eller tillsammans med din grupp. Utveckla ditt ledarskap med hjälp av filmer, poddar och tester – och experternas bästa tips.
Digitala kurser

Hållbarhetsbarometer 2014

Varför arbetar Ledarna med hållbarhet?

"Ledarna anser att hållbar utveckling ytterst är en överlevnadsfråga för företag och organisationer. Ledarna anser att chefer har en avgörande roll att driva arbetet som en integrerad del av verksamheten och att medverka till att företag och organisationer väljer alternativ som stödjer hållbar utveckling."

Läs mer i Idé och Framtid vår ideologiska plattform

Podcast: Klimatarbete – lönsamt?

I början av maj 2014 anordnade Ledarna och Hagainitiativet ett seminarium om lönsamhet kopplat till företags klimatarbete. Medverkade gjorde bland andra Annika Elias, ordförande Ledarna, som betonade vikten av ledarskap i ett företags klimatarbete.
Läs mer och lyssna på en podcast från seminariet

Chefen viktig för en hållbar utveckling

Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på LedarnaEn undersökning i Ledarnas medlemspanel visar att 8 av 10 chefer ser att hållbarhetsfrågorna kommer att bli allt viktigare för den egna organisationen de närmaste åren.

– Det finns ett stort intresse för och ett behov av kunskap på området, berättar Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på Ledarna. Läs hela intervjun om hållbarhet
Hållbar utveckling. Ledarnas Chefsbarometer 2012.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem