Pension och försäkring
Försäkringar och pensioner regleras både i lag och i avtal. Du kan också omfattas av egna privata försäkringar. Ditt medlemskap i Ledarna ger dig tillgång till en rad förmånliga försäkringar som kan ge dig och din familj skydd vid olika händelser. Markera den situationsknapp du är intresserad av - exempelvis "Vad händer om jag blir arbetslös?" - och din anställningsform, och låt oss guida dig till vad som gäller för just dig genom lag, avtal och ditt medlemskap i Ledarna.
Det finns 23 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Bevisa arbetsskada

Det kan vara avgörande för att få skadan godkänd om du redan vid anmälan om arbetsskada ser till att få fram och bifoga så bra underlag som möjligt.

Besvär på grund av en arbetsskada kan återkomma eller visa sig flera år efter
skadetillfället eller exponeringen. Då kan det vara mycket svårt, ibland omöjligt, att i efterhand få fram uppgifter om den situationen som förelåg vid skadetillfället eller under exponeringstiden.

Det kan vara avgörande för att få skadan godkänd om du redan vid anmälan om arbetsskada ser till att få fram och bifoga så bra underlag som möjligt. Detta är ofta ett tidskrävande arbete och kan kräva många kontakter. Skyddsombudet kan vara behjälpligt liksom arbetsgivaren men kunskapsnivån om vad som bör göras vid arbetsskador är mycket varierande. Det är därför viktigt att du själv ser till att få ett så komplett underlag som möjligt.

Medicinsk dokumentation

Vilken medicinsk dokumentation du bifogar är ofta det mest avgörande för om du får din skada godkänd eller inte. Sök alltid läkare när du misstänker att du råkat ut för en arbetsskada. Se till att få en så exakt och detaljerad beskrivning av dina besvär som möjligt inskriven i journalen.

Som regel räcker inte en allmänläkares intyg över skada eller samband med faktor i arbete för att Försäkringskassan ska godkänna en arbetsskada. Det behövs ofta minst en specialistläkares utlåtande över såväl skadan som över om ett eventuellt samband med en eller flera faktorer i arbetet föreligger, så kallad sambandsbedömning.

Ett bra tips är också att av din husläkare be om remiss till de enheter som finns på de större sjukhusen och som kallas Arbets- och Miljömedicin, Yrkesmedicinska kliniken eller liknande. Dessa specialister arbetar enligt de senaste forskningsrönen om samband mellan arbete och hälsa.

Det kan vara svårt att flera år efter en olycka/visandedag bevisa en skada. Därför
kan det vara värdefullt att på ett tidigt stadium, det vill säga i samband med olyckan/visandedagen, be om remiss till specialist som redan i detta skede kan dokumentera eventuella skador, till exempel röntgen, ämneshalter i blodet.

Sammanfattningsvis bör du till din anmälan bifoga följande, i förekommande fall:

  • läkarintyg över sjukskrivning
  • läkarutlåtande över skadans art och omfattning samt sambandsbedömning, det vill säga om samband föreligger mellan faktorer i arbetet och sjukdomen/skadan.
  • specialistläkares utlåtanden över skadans art och omfattning samt sambandsbedömning journalkopior röntgenbilder (gärna med kommentar)
  • operationsberättelser
  • psykologutlåtanden samt bedömningar av arbetsförmåga eller samband.

Sjukgymnasters eller andra liknande journaler kan bifogas men har i allmänhet inte så stort bevisvärde.

Annan dokumentation

Nedanstående är förslag på dokumentation som du kan bifoga anmälan. Naturligtvis kan du komplettera med detta senare men det är som ovan nämnts ofta förenat med betydligt större svårigheter.

  • Gör en grundlig, informativ, "övertydlig" beskrivning av dina arbetsförhållanden och din arbetsplats. Beskriv allt som har relevans för din skada. Om du inte får plats i anmälan – gör en bilaga.
  • Vid fysiska besvär är det naturligtvis betoning på den fysiska miljön. Exempel är att noggrant ange vikt och mått på objekt som lyfts, höjd på lyft eller arbetsbord, antal böjningar/timme/dag, antal lyft per minut/timme/dag. Vridningar, obekväma arbetsställningar, klimat, luftkvalitet, utsug. Ange också om arbetet var stressigt, om det var starkt styrt utifrån, om det fanns tid till återhämtning.
  • Vid psykiska diagnoser bör du ange i förekommande fall: arbetsbelastning, arbetsmängd, antal frågor/ärenden och uppskattad tid per ärende, egen påverkansmöjlighet, dokumenterat övertidsuttag, stress och tidspress, ökning av arbetsbelastning samt om du påtalat behovet av avlastning för din chef. Hit hör bristande ledarskap men dock inte bristande uppskattning – se undantagen!
  • Protokoll från skyddsronder samt från Arbetsmiljöinspektionens besök.
  • Även eventuella förelägganden från inspektionen.
  • Riskanalyser och annan dokumentation från arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Hit hör också dokument som berör hur arbetsgivaren följt de av Arbetsmiljöverket utfärdade föreskrifterna om buller, tunga lyft, medicinska kontroller, och så vidare.
  • Dokumentation från undersökningar och utredningar som gjorts av företagshälsovård.
  • Personalenkäter
  • Skriftlig redogörelse av skyddsombudet/huvudskyddsombudet eller arbetsgivaren om andra anmälningar av samma art men också om tillbud som rapporterats.
  • Vittnesmål. Finns vittnen som sett något eller vet hur arbetet utfördes bör du be dem skriva ner sina iakttagelser.
  • Arbetsbeskrivningar Instruktioner till arbetet till exempel säkerhetsföreskrifter och beskrivningar av maskiner/verktyg – bifoga dem.
  • Bilddokumentation. Fotografera olycksplatsen/arbetsplatsen eller maskiner. Filma rörelsemönster och repetitiva schema. Detta är särskilt viktigt vid belastningsskador.
  • Övertidsrapporter, scheman.
  • Eventuella rehabiliteringsutredningar och överenskommelser med din
    arbetsgivare om andra arbetsuppgifter eller omplacering. Vid arbetssjukdom som utvecklats över tid så kan du med fördel skriva en redogörelse för hur besvären har utvecklats och förvärrats samt vilka åtgärder du eller arbetsgivaren vidtagit för att förbättra situationen.

Om du redan har fått avslag

Om du befinner dig i situationen att du redan fått avslag av Försäkringskassan så ber vi dig kontakta oss snarast. Se också till att du inhämtar ovanstående dokumentation inför vår bedömning och inför omprövning/överklagan. Det är mycket viktigt att du agerar snabbt så att inga tidsfrister löper ut för att begära omprövning hos Försäkringskassan eller överklagan av beslutet hos Förvaltningsrätten Begär då alltid anstånd (minst några månader) med att inkomma med underlag.

Text: Erica Ropero Uppdaterat: 2012-07-03
Bli medlem