2017-02-02

Nyheter i lagstiftningen från 1 januari

Det är ett fåtal lagändringar som rör arbetsmarknaden från den 1 januari 2017. Diskrimineringslagen ändras med ökade krav på aktiva åtgärder och krav på lönekartläggningar varje år istället för vart tredje. Dessutom träder en ny lag i kraft som stärker skyddet för den som varnar om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen (ofta kallad visselblåsarlagen).

Nyheter i diskrimineringslagen (2008:567)

En nyhet är att alla diskrimineringsgrunder – kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder – omfattas när det gäller kraven på aktiva åtgärder. Det innebär utökade och tydligare krav på en arbetsgivare att arbeta systematiskt med aktiva åtgärder genom att undersöka risker för diskriminering i verksamheten, analysera orsaker, vidta förebyggande och främjande åtgärder samt följa upp och utvärdera arbetet.

I lagen finns ett övergripande ramverk med anvisningar för hur arbetet ska bedrivas, och en förklaring av vad begreppet aktiva åtgärder innebär. De konkreta åtgärder som ska genomföras ska utformas av arbetsgivaren i samverkan med arbetstagarna.

Dagens krav på planer ersätts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation. Förändringarna innebär också att kravet på årliga lönekartläggningar återinförs. Kravet på skriftlig dokumentation vid lönekartläggningen ändras till att omfatta arbetsgivare med minst 10 arbetstagare i stället för dagens 25. En annan nyhet är att arbetsgivare även ska analysera löneskillnader mellan en grupp arbetstagare som utför arbete som är eller brukar anses vara kvinnodominerat och en grupp  arbetstagare som utför arbete som inte är eller brukar anses vara kvinnodominerat, men som ger högre lön trots att kraven i arbetet bedömts vara lägre.

Du hittar mer information på Diskrimineringsombudsmannens webbplats 

Lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Den nya "visselblåsarlagen" är tänkt att fungera som ett komplement till det grundlagsreglerade meddelarskyddet och lagen om anställningsskydd (LAS). Den ger inte några nya ”visselblåsarrättigheter”.

Lagen reglerar endast att en arbetsgivare som försöker straffa visselblåsare kan bli skyldig att betala skadestånd. Det handlar om att arbetstagaren utsätts för något som är en nackdel, till exempel en omplacering eller en utebliven löneutveckling. Det blir då arbetsgivarens skyldighet att visa att det fanns legitima skäl till detta.

Skyddet inträder endast vid larm om allvarligare missförhållanden. Om arbetstagaren slår larm externt måste arbetstagaren, för att vara skyddad mot repressalier, antingen först ha slagit larm internt och försökt få arbetsgivaren att agera, eller så måste det funnits befogad anledning att slå larm externt och finnas fog för påståendet om allvarliga missförhållanden.

Du hittar den nya lagen här

Uppdaterat: 2017-02-02

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem