Arbetsrätt

En stor del av det du behöver kunna i din roll som företrädare handlar om arbetsrätt – lag och avtal. Det är med hjälp av detta som du kan agera i förhållande till arbetsgivaren i förhandlingar och samverkan. Här följer en kort översikt av svensk arbetsrätt och avtalsrätt, och vad det innebär för dig i din roll som företrädare.

Avtal

Ledarna har många centrala avtal som reglerar de allmänna anställningsvillkoren, men också avtal om andra saker som tjänstepensioner, försäkringar och löner. Det finns kollektivavtal som tecknas direkt med arbetsgivaren och med arbetsgivarens arbetsgivarorganisation.

Ledarnas särskilda löneavtal, Ledaravtalet, finns inom många branscher och reglerar hur lönesättning av chefer ska gå till. Ledaravtalet talar om processen kring lönesättning, inte om hur hög lönen ska vara. Det är en fördel om det också finns ett lokalt tillämpningsavtal som mer i detalj reglerar vad som ska gälla på arbetsplatsen.

I din roll som företrädare är Ledaravtalet ditt viktigaste redskap, och du kan vara med och skapa ett lokalt tillämpningsavtal som talar om hur det ska fungera på din arbetsplats – eller se till att det avtal som finns används på ett bra sätt. Du kan också teckna lokala överenskommelser om tillägg till kollektivavtalen för dina medlemmar.

Kollektivavtal

Till arbetsrätten hör en mängd lagar som utgör grunden, men också kollektivavtal som spelar en mycket stor roll i Sverige. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan en arbetstagarorganisation och arbetsgivaren eller en arbetsgivarorganisation. 

Nära 90 procent av svenska arbetstagare omfattas av ett kollektivavtal. Ett kollektivavtal kan både komplettera och i vissa delar ersätta lagstiftning. Det beror på att vissa paragrafer i lagarna är dispositiva. Det innebär att parterna kan avtala om att göra avvikelser från lagen i kollektivavtal.

I medbestämmandelagen definieras begreppet kollektivavtal som "ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation, om anställningsvillkor eller förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare".

Kollektivavtalet kan innehålla en mängd områden som löner, arbetstider, inflytandefrågor, försäkringar, pensioner och semesterlön. Avtal kan slutas på både lokal nivå mellan arbetsgivaren och den lokala fackklubben och på central nivå mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationen.

En del avvikelser på lokal nivå kräver att avtalet godkänns av fackets centrala organisation. Vid tecknande av kollektivavtal måste bägge parter vara överens om villkoren i avtalet. Kollektivavtalet mynnar ofta ut i det som man kallar "Allmänna anställningsvillkor" på arbetsplatsen.

För arbetsgivaren är ett kollektivavtal ett sätt att reglera alla anställdas villkor, utan att man behöver komma överens med varje enskild individ. Enligt de flesta kollektivavtal är en arbetsgivare skyldig att tillämpa kollektivavtalets regler på alla anställda som arbetar inom kollektivavtalets tillämpningsområde, även de som inte är medlemmar i den organisation som tecknat avtalet.

Kollektivavtalet utgör grunden, sedan kan individen vanligtvis själv träffa överenskommelser med arbetsgivaren om lön och andra villkor, i den mån det inte strider mot kollektivavtalet.

Ledarnas centrala avtal

Ledarna har tecknat centrala kollektivavtal på ett 80-tal områden. Medlemmarna finns representerade på i stort sett hela arbetsmarknaden, vilket innebär att vi har avtal inom många olika sektorer/branscher.

Det är Ledarnas avtalsansvariga som har till uppgift att teckna och utveckla de centrala avtalen. De arbetar också för att få till stånd kollektivavtal där medlemmarna saknar det.

Ledarna ingår också i ett samarbete med andra fackförbund inom ramen för PTK när det gäller centrala avtalsförhandlingar. Samarbetet gäller i första hand pensions- och försäkringsfrågor.

Hängavtal

Om en arbetsgivare inte är medlem i någon arbetsgivarorganisation, men en av våra medlemmar på arbetsplatsen vill omfattas av kollektivavtal med Ledarna, finns möjlighet att teckna ett hängavtal. Tänk på att förmåner som tjänstepension och försäkringar bygger på att det finns ett avtal.

Detta innebär att avtalet "hänger" på ett redan tecknat avtal för ett visst arbetsgivarområde eller avtalsområde där Ledarna är part. Man kommer helt enkelt överens om vilket redan befintligt avtal som ska gälla inom företaget eller organisationen. Kontakta Ledarnas Chefsservice om ni inte omfattas av vare sig kollektivavtal eller hängavtal.

Lag

Du som är facklig företrädare behöver kunna en del om arbetsrättsliga lagar i ditt uppdrag. Det är ditt jobb att kontrollera så att arbetsgivaren följer lagen i förhållande till Ledarnas medlemmar.

Du behöver veta vad som gäller i frågor som rör inflytande på arbetsplatsen, anställningsskydd, arbetsmiljö, diskriminering och fackliga förtroendemäns rättigheter. Allt detta regleras i svensk arbetsrätt. Arbetsrätten består av flera delar och innehåller svenska lagar, EG-rätt, kollektivavtal och praxis.

När du söker svar på någon fråga som rör förhållandet mellan dig, dina medlemmar och arbetsgivaren ska du alltid se efter vad som står i anställningsavtalet, kollektivavtalet och arbetsrättslig lagstiftning.

Är du fortfarande osäker om vad som gäller kan du få vägledning genom att ta reda på vad som tidigare beslutats i Arbetsdomstolens domar.

Svensk arbetsrätt

Svensk arbetsrätt, som reglerar hur arbetsmarknaden ska fungera och vad arbetsgivare och fack har för rättigheter och skyldigheter, består av många olika delar.

Arbetsrätten utgår från lagar, rättspraxis, sedvänja och kanske framför allt avtal. Till stor del är nämligen den lokala tillämpningen beroende av överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare i form av kollektivavtal.

De mest centrala lagarna inom arbetsrätten, som du kan ha nytta av i ditt uppdrag är:

  • Lagen om anställningsskydd, LAS
  • Medbestämmandelagen, MBL
  • Lagen om facklig förtroendeman, FML
  • Diskrimineringslagen
  • Arbetsmiljölagen, AML
  • Arbetstidslagen

Läs mer om dessa i våra chefsguider om Arbetsrätt.

Sedvana och bruk

Förutom lagarna är sedvana och bruk en viktig del i svensk arbetsrätt. Det handlar om hur parterna har brukat göra tidigare i liknande ärenden. När Arbetsdomstolen (AD) avgör ärenden som inte är reglerade i lag eller avtal är sedvana och bruk en viktig källa att ta hänsyn till.

ADs domar är ytterligare en källa till kunskap – så kallad rättspraxis innebär att få vägledning utifrån de domar som fastställts tidigare. Har du aldrig besökt arbetsdomstolen och lyssnat till en huvudförhandling är det en bra sak att göra om du har tillfälle.

EG-rätt

Svensk arbetsrätt påverkas en hel del av EU-rätten. Sverige omfattas av hela EU-rätten.

EUs arbetsrätt har huvudsakligen formen av direktiv som gäller i Sverige genom att direktivet omvandlas till svensk lag. Som exempel kan nämnas arbetstidsdirektivet som ledde till förändringar i svensk arbetstidslagstiftning.

Uppdaterat: 2016-04-26

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem