Lönen ska inte sättas långt över ens huvud

I Ledarna har vi länge kritiserat den svenska lönemodellen för att vara omodern och obegriplig. Pengasummor, procentsatser och nationalekonomiska argument slungas mellan parterna i en märklig förhandlingsritual, medan de som faktiskt berörs – alla som arbetar – är hänvisade till att följa förhandlingsspelet om sin vardagsekonomi via medierna.

Under hösten har Ledarna låtit undersökningsföretaget YouGov fråga drygt 1000 arbetande svenskar om deras syn på hur lönerna sätts i Sverige. Resultatet, som vi presenterar i rapporten Ursäkta, vem satte min lön? idag, är ett massivt underkännande av den svenska lönemodellen som den ser ut och fungerar idag. De flesta delar Ledarnas bild av att den är omodern och obegriplig.

Trots att det 2012 gjordes nya löneuppgörelser för stora grupper så som industriarbetare, hotell- och restauranganställda, lärare och personal i handeln, uppger så många som drygt åtta av tio att de följt avtalsrörelsen i liten eller ingen utsträckning.

En viktig anledning till ointresset tycks vara att rapporteringen är svår att förstå. Trots att det så kallade märket – att löneökningarna i industrin fungerar som norm för löneökningarna i andra branscher – har varit en grundsten i den svenska lönemodellen de senaste 15 åren, säger de allra flesta arbetande svenskar att de antingen aldrig hört talas om begreppet, eller att de inte vet vad det betyder. Kännedomen och kunskapen om några av de andra grundläggande begrepp som frekvent förekommer i rapporteringen om avtalsrörelsen – lönebildning, stupstock och individgaranti – är också låg.

Men det är inte bara de komplicerade begreppen som stänger svenskarna ute från diskussionerna och besluten om sin egen vardagsekonomi.

Totalt uppger sju av tio att de aldrig träffat eller haft kontakt med de fackliga representanter som ska föra deras talan. Även bland de som arbetar i yrken och branscher där delar av förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare sker lokalt har de flesta aldrig träffat eller haft kontakt med sin eller sina fackliga företrädare. En mycket stor majoritet – 84 procent – har under sitt arbetsliv heller aldrig fått utvärdera resultatet av fackets förhandlingsarbete.

Svaren kan inte tolkas på annat sätt än att dagens svenska lönemodell har förlorat sin legitimitet. Människor förstår den inte, och det finns varken dialog eller förtroende mellan dem som bestämmer över lönerna och de som arbetar. Makten över lönen ligger hos någon annan, någon annanstans.

Därför behöver den svenska lönemodellen moderniseras, genom att makten över lönen flyttas dit den hör hemma – till medarbetare och chefer ute på arbetsplatserna.

I Ledarna arbetar vi sedan två decennier tillbaka med en sådan lönemodell. Vi tecknar också kollektivavtal för våra medlemmar, men har förnyat dem så att de fungerar som människor vill och går i takt med moderna värderingar.

Våra avtal dikterar inte kronor, ören och procentsatser över huvudet på de som arbetar. Istället innebär våra kollektivavtal ett stöd för att själv förhandla med sin egen chef om lön och andra villkor, och att arbetsgivaren hålls ansvarig för att lönen ska revideras regelbundet, att det finns tydliga lönekriterier och att lönen styrs av prestation och resultat.

Med den här typen av avtal ser och förstår människor sambandet mellan arbetsinsats, resultat och löneutveckling. Då blir arbetet roligare, motivationen högre och verksamheten mer produktiv. Cheferna kan dessutom utöva ett modernt och tydligt ledarskap, där goda arbetsinsatser premieras och medarbetarnas potential tas tillvara.

Vi vet sedan tidigare att vår lönemodell har starkt stöd bland fler än våra egna medlemmar. Så sent som i början av december presenterade till exempel fackförbundet Kommunal en omfattande medlemsundersökning som visade en mycket stark, och växande, opinion för att lönerna ska vara betydligt mer prestationsbaserade och att de ska sättas direkt mellan medarbetare och chef.

2013 är ett nytt intensivt avtalsår. Då måste fack och arbetsgivare på allvar börja förnya den svenska lönemodellen, genom att teckna moderna avtal. Avtal som innebär att lönen sätts i samtal mellan chef och medarbetare – inte av okända människor man på sin höjd sett på tv.

Annika Elias, ordförande Ledarna

Läs artikeln hos SvD Brännpunkt: Lönen ska inte sättas långt över ens huvud