Nu sätts de sifferlösa avtalen på prov

I år ska en hel del av de rekordmånga så kallat sifferlösa kollektivavtal som tecknades i fjol tillämpas för första gången. Istället för att centrala parter dikterar kronor och ören, eller styr med procentsatser och stupstockar, ska lönerna sättas och nivån på de totala löneökningarna bestämmas lokalt ute på arbetsplatserna. Det är framför allt i kommuner och landsting som fler yrkesgrupper – till exempel lärarna – från och med i år slopar de sista resterna av centralstyrning.

Att antalet sifferlösa avtal ökat kraftigt är ett stort och viktigt steg mot en modernare lönebildning på svensk arbetsmarknad. Om avtalen fungerar bra kommer fler att vilja och våga följa efter. Men om de inte fungerar finns risk för att utvecklingen stannar upp, eller till och med börjar gå åt fel håll.

I Ledarna har vi tecknat sifferlösa avtal för våra medlemmar i 20 år. Vi har med andra ord en hel del erfarenhet av vad som gör att de emellanåt fungerar dåligt – och vad som krävs för att de ska fungera bra. Och bra fungerar avtalen när arbetsgivarorganisationer inte ser avtalstecknandet som en slutpunkt, utan som början på det verkliga arbetet – att tillämpa det.

För att sifferlösa avtal ska fungera måste arbetsgivarorganisationerna träffa och utbilda de lönesättande cheferna. De behöver möta och övertyga chefernas chefer – i kommunernas och landstingens fall politikerna – om vinsterna med sifferlösa avtal och att det krävs mod, mandat och stöd från deras sida för att avtalen ska fungera.

De behöver hjälpa arbetsledare, personalchefer och ledningsgrupper om hur man praktiskt hanterar avtalen, genom tillämpningsanvisningar och förklaringar av knapphändiga avtalsformuleringar, med tips och tricks om när, hur och var man ska börja om man tidigare varit låst av centrala procentsatser och garantier. De måste, kort och gott, lämna sina trygga kontor och komma ut i lönesättningens verklighet.

Frågan är om Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ser de många nya sifferlösa avtalen som en start- eller slutpunkt, om de lämnar skrivborden eller stannar kvar. Svaret kan rymma den svenska lönebildningens framtid.

Läs artikeln hos Dagens Samhälle: Nu sätts de sifferlösa avtalen på prov