2014-02-17

Sifferlösa avtal är framtiden

Att lönerna är så sammanpressade i Sverige beror i hög grad på att stora delar av arbetsmarknaden fortfarande omfattas av omoderna kollektivavtal.

I dagarna släpper Ledarna sin årliga Lönekarriärbarometer. Av den framgår det att det är väldigt svårt att göra lönekarriär i Sverige. Den som arbetar hårt, utvecklas och överträffar sina mål har ungefär samma löneutveckling som de som bidrar betydligt mindre till verksamheten.

I mer än hälften av alla yrken på svensk arbetsmarknad är skillnaden mellan medianlön och högsta lön mindre än 25 procent. I kronor räknat handlar det ofta bara om tre-fyra tusenlappar i månaden – före skatt.

Att lönerna är så sammanpressade i Sverige – betydligt mer än i de allra flesta länder – beror i hög grad på att stora delar av arbetsmarknaden fortfarande omfattas av omoderna kollektivavtal. Genom individgarantier och generella påslag får alla ungefär samma löneökning, oavsett arbetsinsats.

Tack och lov kan detta vara på väg att förändras. Det senaste året har det tecknats ovanligt många moderna kollektivavtal på svensk arbetsmarknad, så kallat sifferlösa avtal. Avtalen dikterar inte procentsatser och krontal, utan låter löneutvecklingen styras av den enskilde medarbetarens prestationer, ansvar och utveckling. Just så som de flesta svenskar vill att lönerna ska sättas, enligt ett flertal undersökningar från både fack och arbetsgivare.

Tyvärr verkar fackförbundet Unionen (Dagens Arena 12/2) vilja att möjligheterna att göra lönekarriär ska förbli små för de flesta, och att löneökningarna även fortsättningsvis ska göras upp i ett förhandlingsspel de flesta svenskar uppfattar som både obegripligt och omodernt. Unionen menar att sifferlösa avtal hotar den samhällsekonomiska stabiliteten, och att lönesättningen blir godtycklig utan centralstyrning.

För det första: Som ekonomiprofessorn Lars Calmfors nyligen konstaterade i en SNS-rapport är riskerna små för att fler sifferlösa avtal leder till en ny löne- och inflationsspiral liknande den under 1970- och 80-talen.

I dag är Riksbanken självständig och har helt andra förutsättningar att dämpa eventuell inflation med hjälp av räntan. Och även när det saknas centralt fastslagna löneökningsutrymmen är det i slutändan de enskilda företagens tillväxt och produktivitetsutveckling som sätter ramarna för lönebildningen.

För det andra: Krontal och procentsatser är oförenliga med den individuella och lokala lönebildning som även Unionen säger sig förespråka. I stället blir lönesättningen ofta just godtycklig – med siffrorna som stöd håller arbetsgivare nere rättmätiga löneökningar och struntar i att differentiera lönerna.

Därför har Ledarna tecknat sifferlösa avtal i två decennier. Det har varit bra både för våra medlemmar och för oss som organisation. Medlemmarna har fått makten över sin löneutveckling och större möjligheter att göra lönekarriär. Ledarna har vuxit kraftigt i en tid där många andra fackliga organisationer förlorat medlemmar år efter år.

Visst finns det arbetsgivare som missbrukar avtalen och som saknar fungerande löneprocesser – men då är det vår uppgift som facklig part att förändra detta. Att återgå till eller hålla kvar vid förlegade avtalsmodeller är inte ett alternativ. Det är bara uppgivet.

Annika Elias, ordförande Ledarna
Maria Elinder, lönebildningschef Ledarna


Artikeln publicerad i Dagens Arena den 14 februari 2014

Uppdaterat: 2014-02-17

Debattartiklar

Presstelefon 08-598 99 333

Vi besvarar medias frågor om Ledarna och pratar gärna chefsfrågor. Vi förmedlar också kontakten till våra experter på ledarskapsfrågor, lön, jämställdhet, karriär och annat som rör chefers vardag.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem