Unga svenskar mest missnöjda i Norden med hur lönerna sätts

Men undersökningen visar också att klyftan mellan ungas förväntningar och den verklighet de möter i arbetslivet är större i Sverige än i något annat nordiskt land. Kanske är det en del av förklaringen till att unga svenskar också har lägre förtroende för chefer än danskar, norrmän och finländare i samma ålder.

Drygt tre av fyra unga svenskar vill att lönen ska sättas direkt mellan medarbetare och chef, eller genom en kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal. Det är en högre andel än i våra grannländer, även om en majoritet av de unga vill ha stort eget inflytande över sin lön också där.

Men trots att drygt tre av fyra unga svenskar vill ha betydande eget inflytande över lönesättningen, uppger knappt hälften att det är så det fungerar i praktiken.

Vi vet vad det beror på. Lönebildningen i Sverige har inte hängt med i samhälls- och värderingsutvecklingen. Den fungerar ungefär likadant idag som när föräldrarna till dagens unga kom ut i arbetslivet. Fackförbund och arbetsgivarorganisationer gör i centrala förhandlingar upp om löneutrymmet och hur det ska fördelas.

Medarbetarnas insyn och inflytande stannar vid att de får följa förhandlingsspelet via medierna. Somliga avtal lämnar utrymme för lönesättande samtal direkt mellan medarbetare och chef, men de handlar i regel bara om småpengar eftersom man centralt ändå bestämmer att en stor del av löneutrymmet ska delas lika för alla.

Detta leder till missnöjda medarbetare, men också till sämre fungerande företag. Om de som jobbar inte ser en tydlig koppling mellan prestation och lön sjunker motivationen och produktiviteten. Lönerna blir en dyr kostnad för företagen istället för en investering i utveckling och goda resultat.

Men undersökningsresultatet indikerar också att den omoderna lönesättningen kan ha negativa konsekvenser för hela klimatet ute på arbetsplatserna. Jämfört med i Danmark är det i Sverige nästan en dubbelt så hög andel av de unga som saknar förtroende för chefer i allmänhet. Drygt en av fyra unga svenskar säger dessutom att de saknar förtroende för sin egen chef, en signifikant högre andel än i Danmark, Norge och Finland.

Lönesättningen och processerna kring den – tydliga mål och kriterier, utvecklings- och lönesamtal med mera – är ett av viktigaste verktygen för ett gott ledarskap. För att leda unga är det ett nödvändigt verktyg. I sina studier av värderingarna hos de som är födda på 1980- och 90-talet har omvärldsanalysföretaget Kairos Future funnit att de vill ha chefer som ställer höga krav och ger tydlig återkoppling. En chef som ger i stort sett samma löneökning till alla medarbetare, oavsett hur väl de lever upp till arbetets krav, uppfyller inte de ungas förväntningar på ledarskap. En sådan chef förlorar i förtroende.

För att fylla igen gapet mellan de ungas förväntningar och verklighet måste den svenska arbetsmarknaden moderniseras. Kopplingen mellan prestation och lön behöver bli tydligare. Och det kan den bara bli om lönerna sätts direkt mellan medarbetare och chef istället för av centrala förhandlare som inte har kunskap om hur verkligheten ser ut på den enskilda arbetsplatsen. Som inte vet vilka medarbetarna är och vad de gör, utan bara ser pinnar i statistiken.

En ny avtalsrörelse börjar snart. Då har arbetsmarknadens parter chansen att börja genomföra denna förändring, genom moderna avtal som på allvar flyttar makten över lönen dit den hör hemma – hos medarbetare och chefer.

Annika Elias, ordförande Ledarna
AnnCharlotte Bretan, ledarskapsexpert Ledarna

Debattartikeln publicerades också i Dagens Industri.