Ökade löneklyftor är en glad nyhet

Men att hårt arbetande svenskar har små eller obefintliga lönekarriärmöjligheter tycker uppenbarligen LO är bra. Häromdagen larmade LO (Aftonbladet 24/9) om att löneskillnaderna ökade i Sverige under förra året.

LO:s utspel vittnar om en syn på lön som går totalt i otakt med svenskarnas värderingar.

För de flesta arbetande svenskar är det självklart att lönen tydligt ska spegla utbildningsnivå, prestation och ansvar. Eftersom människor är olika och bidrar olika mycket till verksamheten ska lönen och löneutvecklingen också se olika ut.

Allt fler medarbetare vill ha chefer som ger tydlig återkoppling – de vill kunna påverka och förstå sin lön. Därför är en medarbetar- och företagsnära löneprocess – individuell lönesättning – ett av chefens viktigaste ledarskapsverktyg. En individuellt satt lön som återspeglar den egna arbetsinsatsen och företagets resultat skapar meningsfullhet, ett bättre arbetsklimat och högre produktivitet.

En chef som måste ge i stort sett samma löneökning till alla, oavsett hur väl de lever upp till arbetets krav och verksamhetens mål, uppfyller inte medarbetarnas förväntningar på ett bra ledarskap. En sådan lönesättning kan tvärtom upplevas som orättvis.

Det stämmer att löneskillnaderna ökade något just 2013 – på grund av regeringens så kallade förstelärarreform och Sveriges Kommuner och Landstings medvetna satsning på att öka lärarnas möjligheter att göra lönekarriär.

Sett till hela arbetsmarknaden och hela 2000-talet är dock svenskarnas utsikter till lönekarriär ungefär lika dåliga idag som vid millennieskiftet. I mer än hälften av alla yrken på svensk arbetsmarknad är skillnaden mellan medianlön och högsta lön mindre än 25 procent. I kronor räknat handlar det ofta bara om tre-fyra tusenlappar i månaden – före skatt.

LO hotar nu med ”en stökig avtalsrörelse” där de tänker bekämpa utvecklingen mot mer individuella och lokalt satta löner. Det rödaste skynket av dem alla för LO är de så kallade sifferlösa avtalen.

Sifferlösa avtal innebär att lönerna sätts ute på arbetsplatserna, utan inblandning av centralt framförhandlade procentsatser och krontal, direkt mellan medarbetare och chef. Det senaste året har antalet sifferlösa avtal ökat kraftigt, på grund av att ett antal tjänstemannaorganisationer vill öka lönekarriärmöjligheterna för sina medlemmar.

Men LO menar att syftet med sifferlösa avtal är att tjänstemännen som grupp ska tillskansa sig högre löneökningar än arbetarna.

I Ledarna har vi slutit avtal utan siffror sedan mer än tjugo år tillbaka. Syftet med det har aldrig varit att chefer som grupp ska överträffa någon annan, utan för att var och en av våra medlemmar ska få en lön som speglar deras bidrag till företagets utveckling och resultat.

Kanske finns det tankar bland de övriga tjänstemannaorganisationer som på senare år tecknat sifferösa avtal att det ska gynna dem som grupp. I så fall riskerar de att bli besvikna. Rätt använda och tillämpade gynnar sifferlösa avtal enskilda individer som gör en bra insats på jobbet – och de företag som drar nytta av individens insats. Avtalen kan inte användas till att höja generella nivåer eller gynna vissa grupper på andras bekostnad.

Däremot gynnas alla, arbetare och tjänstemän, chefer och medarbetare, företag och löntagare, av löneavtal som gör det möjligt för fler att göra lönekarriär.

Om löneskillnaderna fortsätter att öka de närmaste åren förtjänar det med andra ord inte svarta rubriker, utan är något så ovanligt som en glad nyhet.

Annika Elias
Ordförande, Ledarna, Sveriges chefsorganisation

Läs artikeln på Aftonbladet Debatt: Ökade löneklyftor är en glad nyhet