2004-10-18

Kvinnliga chefer släpps inte in i företagens ledningsgrupper

Inte ens en tredjedel av högre kvinnliga chefer sitter med i företagets centrala ledningsgrupp. Dessutom tycker många kvinnor att de missgynnas vid chefstillsättningar. Det visar Ledarnas senaste chefsbarometer bland 1000 chefer inom privat och offentlig sektor. Resultaten pekar också på andra intressanta skillnader mellan manliga och kvinnliga chefer.

Kvinnliga chefer är i genomsnitt äldre, har högre utbildning, fler chefsår bakom sig och fler underställda än manliga chefer. Ändå är det inte ens en tredjedel av kvinnorna som sitter med i företagets centrala ledningsgrupp. Motsvarande andel bland männen är nästan hälften.

- Kön eller ursprung ska inte avgöra vem som blir chef eller sitter i företagsledningen. Det avgörande är personens prestation, kompetens och hur de påverkar företagets resultat, säger Björn Bergman, ordförande för chefsorganisationen Ledarna.

Kvinnorna vittnar också om andra missförhållanden. En fjärdedel anser att kvinnor missgynnas vid chefstillsättningar. Drygt tre av tio tycker också att det ställs högre krav på kvinnliga chefer än på manliga. Kanske förklarar det varför så många som tre av fem kvinnliga chefer inte vill ha en högre chefsbefattning än de har. Drygt fem av tio kvinnor tycker också att de inte kompenseras tillräckligt för det extra ansvar det innebär att vara chef. Motsvarande andel bland männen är fyra av tio.

- Genom att inte uppmuntra kvinnor till att ta ytterligare ett karriärsteg minskar man urvalet av kompetenta chefer för rekrytering till högre positioner. Det leder till minskad effektivitet och lönsamhet på sikt, vilket Sverige inte har råd med, fortsätter Bergman.

Av de chefer som är missnöjda med kompensationen tycker kvinnor i högre grad att det är att få arbeta med människor som är motiverande. Männen anger bland annat att det är arbetsuppgifterna, utmaningen och makten att bestämma som motiverar dem. Generellt är det frihet under ansvar som motiverar både män och kvinnor till att ta en chefsbefattning.

Det är dock ungefär lika vanligt bland män och kvinnor att vilja ta en paus från chefskapet. Fyra av tio chefer skulle vilja ta en paus på några år om de visste att de kunde komma tillbaka till chefsposten.

 

Om undersökningen
Syfte: Att få en aktuell faktabaserad bild av chefers situation i Sverige.
Intervjuform: webbaserad enkät
Undersökningspopulation: svenska chefer med underställd personal
Antal intervjupersoner: 1019
Tid för fältarbete: 19 maj - 7 juni 2004
Urvalsmetod: Temos Internetpanel som rekryteras genom telefonomnibusen Temo Direkt.
Undersökningen genomfördes av Temo

Presstelefon 08-598 99 333

Vi besvarar medias frågor om Ledarna och pratar gärna chefsfrågor. Vi förmedlar också kontakten till våra experter på ledarskapsfrågor, lön, jämställdhet, karriär och annat som rör chefers vardag.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem