Intervju med Ida Zetterqvist-Hoel

Det har passerat några veckor nu sedan Guldkransen-vinnaren Ida Zetterqvist-Hoel mottog utmärkelsen i samband med LiVO:s föreningsstämma i Trosa. Mycket har hunnit hända sedan dess. Bland annat har Ida och hennes verksamhet fått stor medial uppmärksamhet, både lokalt och regionalt.

Nu har LiVO fått möjlighet att prata med Ida om utmärkelsen och om betydelsen av att lyfta fram goda ledare. 

Hej Ida, gratulerar till Guldkransen!

– Åh, tack, tack, tack!

Hur känns det att ha blivit utsedd till årets chef inom vård och omsorg?

– Det har varit otroligt roligt, nervöst och hedersamt. Från att bara ha fått äran att bli nominerad av en medarbetare till att sedan veta att man har gått vidare till final och till sist veta att man har blivit utsedd till vinnare är en otrolig stor känsla. Nästan obeskrivlig.

Vad betyder Guldkransen för dig som ledare?

– För mig personligen är det ett kvitto på att allt slit och hårt arbete lönar sig. Det är på senare år som jag har börjat känna att vi på vår verksamhet har landat i en gemensam värdegrund och att vi jobbar med patientfokus på riktigt. Våra patienter har en väldigt positiv upplevelse av tiden hos oss och det har tagit tid att få verksamheten att ställa om. Jag skulle vilja säga att det är en helt annan kultur än för 6 år sedan. Guldkransen fungerar som en boost för mig som ännu håller i sig. Det är fint när folk kommer fram till en och berättar vad man är bra på och att man gjort skillnad.

Vad betyder Guldkransen för din verksamhet?

– Vi har haft en utmaning i att försöka få media att uppmärksamma goda initiativ som sker inom vår verksamhet. Ofta är det när mindre roliga saker händer som lokalmedia väljer att rapportera från vård och omsorgen. Med Guldkransen har media fått ögonen på oss. Det har blivit lättare att få journalister att berätta om allt det positiva som sker inom vår verksamhet och inom vård och omsorgsbranschen. Det har gett oss, både personal och patienter, stor glädje!

Varför är det viktigt att lyfta fram ledare inom vård och omsorg?

– Chefsyrket i vård och omsorg är otroligt komplext. Det handlar om att kunna växla mellan så kallade mjuka värden och hårda värden. En chef måste kunna förklara helheten för både personal, brukare och samarbetspartners. Det är en stor utmaning.

Vilken/a är den största utmaningen för ledare inom vård och omsorg? Hur kan vi lösa dem?

– Säkerställa kompetens och bemanning. Vi måste ändra våra tankesätt när vi rekryterar nya medarbetare till vård och omsorgsbranschen. I stället för att utgå från parametrar om hur många personer som behövs bör vi i stället fokusera på vilken kvalitet som vi vill åstadkomma. Vi måste bli bättre på att utnyttja den kompetens som finns hos alla våra medarbetare, att alla ska ha en chans att utvecklas oberoende av yrkestillhörighet.

Hur kan vi få fler unga att våga ta sig an en ledarskapsroll inom vård och omsorg?

– Jag tror att det finns ett problem med att arbetsgivare inte är tydliga med vilka förväntningar man har på ledare inom vård och omsorg, inte heller vilka utvecklingsmöjligheter som finns. Otydligheten gör att unga inte vågar söka sig till chefsjobb då det känns diffust. Ett annat hinder är att arbetsgivare inte ger tillräckligt stort stöd till unga ledare, en individuell introduktion med tydlig återkoppling första tiden lovas ofta men hålls mer sällan är min erfarenhet.