Ordföranden har ordet

Så såg min inledning ut ända fram till den 24 februari och den inledningen känns nu väldigt trivial och ovidkommande.

Den 24 februari valde Ryssland att invadera Ukraina! En händelse som för många väckt starka oroskänslor om vad som kommer att ske härnäst. Kommer Putin att gå vidare och skala upp invasionen till att beröra fler länder eller är det här isolerat till Ukraina. Det här är ju inget vi kan veta i dagsläget men det skapar väldigt mycket spekulationer och det påverkar oss på många sätt.

Direkt så föll börserna ytterligare. Inflationen fortsätter att stiga. Diesel- och bensinpriser har nått nya rekordnivåer och trots att riksdagen tagit beslut om skattesänkningar så vi har nog inte sett slutet ännu utifrån att det råder väldigt stor obalans i tillgång och efterfrågan. Lokalt i några av våra företag har det gjorts snabba beslut för att förändra milersättningen men alla ersättningsbeslut har en tendens till fördröjning och man kompenseras inte fullt ut för så här stora kostnadshöjningar.

Våra åkerier och avverkningsentreprenörer lider av de här kostnadshöjningarna och det handlar mycket om omförhandling av avtal i dagsläget. Det är hård press på medarbetarna.

Många av våra företag har skogsvårdsentreprenörer och underentreprenörer med ukrainsk arbetskraft som kommer att utebli och det jobbas mycket med analys hur exempelvis plantering och röjning kommer att påverkas. I södra Sverige har planteringen så smått dragit igång och redan kommer det signaler om brist på tillgång av kunnig personal.

Den enes bröd är den andres död är ett slitet uttryck. I krigets spår så kommer det verkligen att se ut så. På virkesmarknaden och speciellt på sågade råvaror såg toppen ut att vara nådd under hösten men där har bilden ändrats igen. Virkespriserna har vänt uppåt och signaler från Finland säger att det nu avtalas om nivåer som handlar om dubblering av virkespriserna till leverantörerna.

Det kommer att krävas mycket virke till återuppbyggnad av Ukraina och med de sanktioner som gäller mot Ryssland så kommer råvarubasen att bli koncentrerad till Europa och speciellt norra Europa. Vi kommer att ha goda tider framåt. Det känns väldigt paradoxalt men kommer att vara en realitet en längre tid framöver.

Det är inte många levande kvar som upplevde Koreakrisen i början av 50-talet men då hade vi en situation liknande den här som drev virkespriser till nivåer som vi egentligen först nu under 2000-talet upplever. Beaktar vi penningvärdet så är vi kanske inte ens på de nivåerna.

Thomas Esbjörnsson