Fler nyheter
Debatt 15 juli 2024

Klarar högskolan Norrlands kompetensförsörjning?

De kommande tre åren behöver industriföretag i Norrbotten och Västerbotten rekrytera 28 000 personer, varav 4 000 ingenjörer. Är högskolan redo för uppgiften?
Andreas Miller.

Bara inom industrin behöver företagen de kommande tre åren ny- eller ersättningsrekrytera 28 000 personer i Norrbotten och Västerbotten, varav 4 000 ingenjörer. Företagen efterfrågar också bland annat 3 000 tekniska projektledare, där särskilt efterfrågad kompetens är kunskap om produktionsledning och mjukvaruutveckling, 800 mjukvaru- och systemutvecklare med kompetens inom AI och elektrifiering, 800 säljare med kompetens inom hållbar produktion och 1 000 arbetsledare och chefer. För alla dessa grupper är kompetens inom automation särskilt efterfrågad.

Nyutexaminerade räcker inte till för att fylla gapet. För att ekvationen ska gå ihop behöver yrkesverksamma som har behov av att komplettera sin kompetens ha möjlighet att göra det. Arbetsgivarna ansvarar för kompetensutveckling man behöver för sitt arbete, men anställda behöver också på eget initiativ kunna stärka sin ställning genom utbildning.

Det finns ett mycket stort intresse hos yrkesverksamma för vidareutbildning, men ett stort hinder har varit privatekonomin. Att leva på studielån när man har familj och bostadslån är för de flesta en omöjlighet.

Nu finns ett omställningsstudiestöd för yrkesverksamma som har förändrat förutsättningarna för vidareutbildning i grunden. I botten ligger ett avtal mellan de 26 fackförbund inom PTK som vi representerar, LO och Svenskt Näringsliv. Staten har skjutit till medel till det som tillsammans bildar den största reformen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Med omställningsstudiestöd kan man studera på heltid upp till ett år med upp till 80 procent av sin lön, eller deltid under flera år.

Det måste också finnas ett tillräckligt utbud av kurser att söka som till form och innehåll passar yrkesverksammas och arbetsmarknadens behov. I dag premieras program och campusförlagda utbildningar alltför hårt när resurser fördelas till lärosätena. Det lönar sig inte att utveckla och erbjuda kortare distanskurser som kan läsas på deltid – något som efterfrågas av yrkesverksamma. Fullt utbyggt uppskattas fler än 50 000 yrkesverksamma per år kunna ta del av stödet.

I dag är handläggningstiden för omställningsstudiestödet alldeles för lång. Regeringen behöver omgående ta ansvar för att CSN som utbetalande myndighet ges förutsättningar att ge de sökande besked innan kursstart. Lika viktigt är att det finns relevanta kurser att söka, i den form yrkesverksamma efterfrågar. Yrkeshögskolan är en stor tillgång i detta. Även högskolor och universitet måste kunna bära sitt ansvar för att det livslånga lärandet ska fungera i praktiken.

Peter Hellberg, ordförande PTK och Unionen
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer
Andreas Miller, ordförande Ledarna

Debattartikeln infördes i Västerbottens-Kuriren 15 juli. Den är regionalt vinklad, och finns i olika versioner.