Kartläggning klimatpåverkan

Läs mer

För att kunna mäta och följa upp ett förändringsarbete behövs metoder för kartläggning. Förutom interna intressenter kan det finnas andra; förväntningar från kund, krav från leverantör eller lagliga orsaker.

Livscykelanalys

Det finns flera sätt att kartlägga en organisations eller en produkts avtryck. Livscykelanalys, LCA, används för att kartlägga miljö- och klimatpåverkan för befintliga och planerade produkter, tjänster och tillverkningsprocesser och för att identifiera förbättringsmöjligheter.

Exempelvis analyseras energiåtgång, utsläpp av giftiga ämnen och resursanvändning, från uttag av råmaterial till att produkten slängs eller återvinns. Livscykelanalys är en viktig hörnsten för att kunna mäta, målsätta och följa upp hållbarhetsarbetet. Livscykelanalys kan ligga till grund för en större klimatanalys av organisationens aktiviteter.

Klimatkartläggning enligt scope 1, 2 och 3

Enligt Greenhouse Gas Protocol, GHG, som är den mest använda internationella redovisningsstandarden för kartläggning av klimatavtryck, delas en verksamhets CO2-utsläpp in i tre olika ”scope”.

Scope 1: Egna utsläpp från egna fabriker, tjänstebilar och så vidare. Utsläpp som verksamheten själv kan påverka.
Scope 2: Inköpt energi. Din verksamhet kan påverka scope 2 genom att ställa krav på mer klimatvänliga energileverantörer.
Scope 3: Indirekta utsläpp utöver inköpt energi. Scope 3 är svårare att kartlägga och många verksamheter har majoriteten av sina utsläpp i den här kategorin.

Scope 1 och 2 är obligatoriska att rapportera medan scope 3 är valfritt. Rapporteringen enligt GHG ska vara relevant, heltäckande och aktuell och omfatta alla utsläpp i respektive kategori. Datat ska vara konsekvent så att det är möjligt att göra jämförelser. Rapporteringen ska vara transparent och inkludera områden som idag inte lever upp till kriterierna.

Global Reporting Initiative (GRI)

GRI-standarderna är ett modulärt system av sammankopplade standarder. De tillåter organisationer att offentligt rapportera effekterna av sina aktiviteter på ett strukturerat sätt som är transparent för intressenter och andra parter.

Science Based Targets initiative (SBTi)

Vetenskapsbaserade mål (SBT) är mätbara, handlingsinriktade och tidsbestämda, baserade på den bästa tillgängliga vetenskapen, och gör det möjligt för aktörer att anpassa sig till jordens gränser och samhällets hållbarhetsmål. SBTi, Science Based Targets initiative, har blivit standarden som världens stora företag använder för att sätta klimatmål och få dessa granskade.

Motsvarande standard är nu under utveckling för biologisk mångfald. I kortet handlar det om fem steg för att fastställa och implementera vetenskapsbaserade mål för naturen: