Fler nyheter
Avtalsnyhet 8 april 2025

Nytt avtal: Ledarna och Industriarbetsgivarna – massa/papper

Sveriges chefsorganisation Ledarna och Industriarbetsgivarna har tecknat ett nytt centralt kollektivavtal om allmänna anställningsvillkor med mera för medlemmarna inom massa/pappersindustrin.

Avtalet om allmänna villkor gäller från den 1 april 2025 till och med 31 mars 2027. Avtalet om lönebildning gäller, som tidigare, tills vidare det vill säga utan slutdatum.

Avtalet omfattar Ledarnas medlemmar verksamma i medlemsföretag inom Massa/pappersindustrin.

Nyheter i avtalet

  • Centralt kollektivavtal har träffats om en arbetstidsförkortning motsvarande en dag samt att införa individuella arbetstidskonton.

    Den 1 april 2025 inrättas individuella arbetstidskonton för medlemmar i Ledarna vid företag inom massa/pappersindustrin. För att kunna ta ut den lediga dagen behöver det föregås av en 12 månaders intjänandeperiod. Intjänandeperioden för 2025 löper från 1 april till den 31 december 2025 (så för det här året är intjänandeperioden lite kortare än för kommande år).

    För det fall lokal arbetstidsförkortning redan finns på arbetsplatsen kan arbetsgivaren välja att föra över värdet av sådan arbetstidsförkortning till de inrättade arbetstidskontona.

Ändringar i avtalet om allmänna anställningsvillkor

§ 4 Punkt A (Ordinarie arbetstid) får följande nya lydelse:

A. Ordinarie arbetstid

Mom 1 Den ordinarie arbetstiden utgör i genomsnitt för kalenderår högst följande tid per helgfri vecka:

Kontinuerligt treskiftsarbete med eller utan storhelgsdrift -- 36 timmar

Ren arbetstid där även semestern är fråndragen blir 44,89x36 =16616,04 timmar per år.

Intermittent treskiftsarbete –38 timmar

Kontinuerligt tvåskiftsarbete med eller utan storhelgsdrift – 38 timmar

Intermittent tvåskiftsarbete --38 timmar

Övrig tid – 40 timmar

Inom ramen för övrigt arbete ryms bla. dagtidsarbete.

Arbetstiden förläggs inom ramen för tiden 05.30-18.00 måndag - fredag med högst en timmas rast per dag, om inte lokal överenskommelse träffas om annan förläggning.

I arbetstidshänseende räknas dygn från 06.00 - 06.00.

Anmärkning
Parterna hänvisar till:

1) Riktlinjer rörande flexibel arbetstid.

2) Regler om arbetstid och betalning i samband med yrkesutbildning.

Med utgångspunkt från att avtalets regler om förläggning av ordinarie arbetstid är maximerad utifrån en genomsnittsberäkning på årsbasis och att maximeringsreglerna för övertid är beräknade utifrån genomsnitt på månads- respektive årsbasis, samt att allt sker med tillämpning av regler syftande till iakttagande av de allmänna principerna om skyddet av de anställdas hälsa och säkerhet, är förbundens mening att även beräkningsperioden för 48-timmarsregeln ska vara 12 månader.

Inom processindustrin förekommer lokalt överenskomna komprimerade arbetstidsscheman för att möjliggöra längre sammanhållna ledigheter. När komprimerad ordinarie arbetstid används i kombination med övertidsuttag är det särskilt viktigt att hänsyn tas till den anställdes totala arbetsbelastning ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv.

Verksamheten ställer vid många företag krav på en mera oregelbunden och över tiden varierad arbetstidsförläggning. Detta gäller såväl vid arbetstidsförläggning av ordinarie arbetstid som vid resor i tjänsten. Det är viktigt att de lokala parterna samverkar i arbetstidsfrågorna både vad gäller längd och förläggning i syfte att finna lösningar som tillgodoser både verksamhetens och de anställdas intresse av flexibilitet och de anställdas behov av återhämtning och vila.

Tjänsteresor är ett naturligt och nödvändigt inslag i företagens verksamhet och förekommer såväl inom som utom landets gränser. Tjänsteresor kan ske såväl inom som utanför den anställdes ordinarie arbetstid. För att säkerställa möjligheten till återhämtning och vila i anslutning till resorna är det viktigt att chef och den anställde diskuterar den anställdes möjlighet till återhämtning och vila. För anställda med mer regelbundna och omfattande tjänsteresor är det viktigt att arbetsgivaren och den anställde fortlöpande följer upp hur detta sker ur ett hälsoperspektiv.

Avtal om allmänna anställningsvillkor § 5

Ersättning för ordinarie arbete på obekväm arbetstid, mom 1, samt därtill hörande kommentarstext, får följande nya lydelse:

Mom l För ordinarie arbete under nedan angivna tider utges tillägg per timme på den ordinarie lönen enligt följande:

a) för arbete under helgfri tid kl 17-06 och under perioden måndag kl 17 -fredag kl 06. Månadslönen/600

b) för arbete under tiden fredag kl 17 - måndag kl 06. Månadslönen/270

c) för arbete från kl 17 dag före trettondagen, Kristi himmelsfärds dag och alla helgons dag till kl 06 dagen efter respektive helgdag samt från kl 17 dag före långfredagen, första maj, pingstafton, nationaldagen, midsommarafton, julafton och nyårsafton fram till i punkt e) angivna tidpunkter. Månadslönen/270

Tillägg enligt punkterna a) och b) utgår ej samtidigt med tillägg enligt punkt c) och e).

d) Till anställd som utför ordinarie arbete under dag som för denne skulle utgjort ledighetsdag enligt gällande arbetstidsschema (utfyllnadstid) utgår ett särskilt tillägg per timme om månadslönen/315.

Anmärkning
Tillägg enligt denna punkt utgår ej till anställd som gör utfyllnadstid under tiden angiven i punkt e) nedan.

e) för arbete från kl 06.00 nyårsafton till kl 06.00 den 2 januari, från kl 06.00 långfredag till 06.00 dagen efter annandag påsk, från kl 06.00 den 1 maj till kl 06.00 den 2 maj, från kl 06.00 pingstafton till kl 06.00 dagen efter pingstdagen, från kl 06.00 nationaldagen till kl 06.00 den 7 juni, från kl 06.00 midsommarafton till kl 06.00 efterföljande måndag, från kl 06.00 julafton till kl 06.00 dagen efter annandag jul, om inte lokal överenskommelse träffas om annat. Månadslönen/80.

OB-ersättningarna utgår på den ordinarie lönen, varför det är viktigt att definiera vad som avses med begreppet ordinarie lön.

Med ordinarie lön avses grundlön och sådana individuella tillägg som har med den anställdes kvalifikationer att göra. Även rörliga lönedelar i form av premier, bonus eller liknande ingår i den ordinarie lönen. Undantag gäller för sådana rörliga lönedelar som förfaller till betalning endast en eller ett par gånger om året. Man kan alltså något förenklat säga att sådana personliga tillägg som den anställde uppbär för all arbetad tid och som betalas ut regelbundet vid varje avlöningsperiod ingår i underlaget för OB-ersättningen.

Tillägg som är knutna till det obekväma i att utföra arbetsuppgiften under vissa förhållanden - exempelvis värmetillägg, höjdtillägg eller smutstillägg - ingår inte i den ordinarie lönen. Det typiska för dessa tillägg är att de endast utbetalas då arbetsuppgifterna utförs under angivna förhållanden och inte under all tid.

De lokala parterna har möjlighet att komma överens om att en viss ersättning inte ska ingå i underlaget för OB-tillägg, även om den enligt en strikt tolkning borde ingå i underlaget. Förbunden är ense om att de lokala parterna bör visa försiktighet med att träffa denna typ av överenskommelser eftersom avtalets utformning vilar på att lönebegreppet tillämpas enligt här angivna principer.

En ersättningsform som utgör en blandform är i vissa skiftledar-/arbetsledar-produktionstillägg. Dessa är i och för sig personliga tillägg, vilket gör det naturligt att räkna in dem i underlaget. Om de bara utges då den anställde verkligen ”tjänstgör” som ledare, skulle de emellertid normalt inte ingå i underlaget för OB-ersättningar. Dessa ersättningar är emellertid knutna till att man under vissa tider fullgör en annan tjänst än den vanliga. Av detta skäl är parterna ense om att dessa tillägg ska ingå i underlaget om man lokalt inte är överens om annat.

Ett OB-tillägg av lite speciellt slag är det som beskrivs i mom 1 d). Detta tillägg för inte schemalagda utfyllnadsskift tar inte fasta på under vilken tid ett visst arbete utförs utan på att den anställde inte i förväg (i sitt schema) fått reda på när arbetet ska utföras. Eftersom detta tillägg och de vanliga OB-tilläggen ersätter olika saker kan de också utgå samtidigt.

De beräknas dock var för sig på "den ordinarie månadslönen", vilket innebär att de inte beräknas "på varandra".

Vissa redaktionella ändringar har också gjorts i avtalet om allmänna villkor.

Arbetsgrupper

Hållbara chefer

Ledarna och Industriarbetsgivarna har sedan tidigare arbetat för att chefer ska fungera och må bra i sin roll över tid. Målsättningen för det partsgemensamma arbetet under den här avtalsperioden är att arbeta med stöd och insatser för att utveckla hållbara chefer och ett utvecklat arbete för en god säkerhetskultur. Centrala parter kommer att inleda arbetet med att göra en enkätundersökning där cheferna inom branschen får besvara frågor i ämnena. Enkätsvaren kommer att ligga till grund för en gemensam analys för hur cheferna har det inom kemibranschen. Så ta tillfället i akt och besvara enkäten som kommer.

Ledaravtalet

Ledarna och Industriarbetsgivarna är överens om en partsgemensam arbetsgrupp med syftet att öka kunskapen om, och förbättra tillämpningen av Ledaravtalet (Avtal om lokal lönebildning). Gruppen ska gemensamt se över,

och vid behov revidera befintligt stödmaterial för ökad kunskap och kännedom om avtalet samt

överväga aktiviteter för att stärka tillämpningen på lokal nivå.

Mer information

Har du frågor om avtalet är du välkommen att kontakta Ledarnas Chefsrådgivning på telefon 0200-87 11 11 eller , bransch- och avtalsansvarig Anna Nilsson, anna.nilsson@ledarna.se.

När avtalet är klart läggs det upp på Mina sidor ledarna.se/kollektivavtal