Fler nyheter
Debatt 15 september 2011

Centrala löneförhandlingar en förlegad idé

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin vet antingen något som ingen annan vet, eller så har hon helt enkelt fel. I en debattartikel i VLT den 9 september hävdar Lundby-Wedin att LO:s medlemmar inte vill förhandla sina löner själva, utan hellre vill att facket förhandlar åt dem.

Vi i chefsorganisationen Ledarna är nyfikna på vad LO:s ordförande grundar detta påstående på eftersom flera undersökningar de senaste åren tydligt har visat motsatsen. En stor majoritet av svenskarna vill få sin lön satt i samtal med den som kan se och bäst uppskatta den enskilda arbetsinsatsen – sin egen chef. De vill inte att lön och andra villkor förhandlas fram av fackliga representanter de många gånger varken har träffat eller hört talas om.

Så också LO:s medlemmar. Så sent som i augusti presenterade Svenskt Näringsliv en undersökning som visade att 7 av 10 LO-medlemmar själva vill förhandla sin lön – bara drygt 1 av 10 vill att lönen ska bestämmas i centrala förhandlingar.

Ledarna vill precis som LO slå vakt om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi tror att parterna själva, inte politiker, ska göra upp om villkoren på arbetsmarknaden. Vi tror att kollektivavtal också är morgondagens modell.

Just därför är vi så bekymrade över att LO är så ovilligt att se och erkänna att värderingarna bland de som arbetar har förändrats, och att kollektivavtalen behöver anpassas till detta.

Att löner bäst förhandlas i grupp är en förlegad idé från en tid då stora grupper på arbetsmarknaden bara hade gått ett fåtal år?i skolan, och skyddet av den enskilde var fackens viktigaste uppgift.I dag består arbetsmarknaden av välutbildade medarbetare som på alla andra områden i livet vill och kan göra egna val.

Bristen på inflytande över den egna lönesättningen skapar frustration och maktlöshet. Moderna kollektivavtal ska därför inte diktera nivån på lönen eller fördela löneutrymmet mellan grupper, utan endast utgöra ett stöd för den enskilde arbetstagaren att själv förhandla. Lönen ska sättas ute på arbetsplatserna, inte bakom fördragna persienner i ett konferensrum i Stockholm.

2000-talets medlemsras visar att den svenska fackföreningsrörelsen, och i förlängningen den svenska arbetsmarknadsmodellen, har att välja mellan att moderniseras eller att gå under. Om LO lyssnar på sina egna medlemmar är valet enkelt.

Annika Elias, ordförande Ledarna