Chefer på halvtid – en halvhjärtad åtgärd

Gislaveds kommun har utsett tio undersköterskor inom hemtjänsten till enhetschefer på halvtid. Syftet är, enligt artiklar i Värnamo nyheter och Vetlandaposten i maj, att skapa förutsättningar för ett nära ledarskap och kompetensutveckling för undersköterskorna.

Ledarna välkomnar att kommunen ser behovet av fler chefer och därmed ökar chefstätheten. Men att skapa chefstjänster på halvtid är problematiskt. Cheferna hamnar på dubbla stolar; hälften som chef som leder och fördelar arbetet, hälften som undersköterska och kollega till dem hen ska leda.

Men problemet är betydligt större än så. Att vara chef är en profession i sig som inte lämpar sig att hantera med ena handen. Särskilt inte i komplexa och personaltäta verksamheter som pågår dygnet runt. Att på halvtid skapa goda förutsättningar för medarbetarna att göra sitt arbete, att vara närvarande som chef, att vidmakthålla en god arbetsmiljö, att schemalägga och bemanna vid oplanerad frånvaro, att ha kontakter med brukare och anhöriga, att administrera och rapportera, att lönesätta, att hantera personalärenden och mycket, mycket annat riskerar också att bli halvdant hanterat. Med det följer att både chefen känner sig otillräcklig och att medarbetarna blir missnöjda med ledarskapet.

Det är väl känt att äldreomsorgen, där hemtjänsten ingår, är ett starkt kvinnodominerat arbetsområde som sedan länge är en verksamhet som kännetecknas av en obalans mellan krav och resurser och orimligt stora medarbetargrupper. Enhetschefer tvingas vara allkonstnärer och utför ofta uppgifter som inte kan anses höra till chefsuppdraget. Allt för att upprätthålla en fungerande verksamhet.

Att ta stöd i Chefoskopet, som baseras på omfattande forskning, vid förändringsarbete som rör chefers organisatoriska förutsättningar är mycket positivt. Men att utifrån Chefoskopet få uppfattningen att det är en god idé att generiskt tillsätta chefer på halvtid inom en specifik verksamhet, är en missuppfattning.

Inför ett förändringsarbete måste man avgöra var de största behoven av förändring behövs. Ett sätt är, enligt Chefoskopet, att inventera helheten i kommunen för att se hur chefers förutsättningar skiljer sig åt mellan olika verksamheter. Det vore förvånande om det visar sig att också enhetscheferna inom teknisk förvaltning eller bygg- och miljöförvaltningen hanterar sina chefsuppdrag på halvtid.

Offentlig sektor rymmer många utmaningar. Både medarbetare och chefer behöver få bättre förutsättningar. Ledarna ser att det behövs ett större engagemang för chefers förutsättningar för att skapa en god arbetsmiljö. I stället för att skapa halvtidstjänster för att locka fler att bli chefer anser vi att följande sju punkter ska vara vägledande för att skapa attraktiva chefsjobb som lockar de bästa talangerna att bli chefer och stanna kvar i rollen över tid.

1. Flytta fokus från chefen som individ och granska organisationen och de förutsättningar som cheferna arbetar under.
2. Synliggör chefers arbetsmiljö. Arbetsgivare har skyldighet att förebygga ohälsosam arbetsbelastning också för chefer.
3. Se över chefsuppdragens innehåll och avlasta chefer de uppgifter som inte hör till chefsuppdraget.
4. Ge chefer tillgång till anpassade stödfunktioner. I slimmade organisationer har många chefer fått ett för tungt administrativt ansvar.
5. Minska antalet medarbetare i orimligt stora medarbetargrupper och anpassa antalet till vad verksamheten kräver och är lämpad för.
6. Se över processer och strukturer så att chefsuppdragen upplevs möjliga att hantera
7. Se till att chefer, oavsett nivå, har tillgång till beslutsfattare på nästa nivå för dialog och informationsutbyte.

Ger vi ledarskapet rätt förutsättningar är mycket vunnet och det kommer att få stor betydelse för alla på arbetsplatsen.

Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna

Debattartikeln är publicerad i Värnamo nyheter.