Den omöjliga lönekarriären

Men bilden av ökande löneskillnader är missvisande. Mindre löneskillnader skulle dessutom främst drabba vanliga arbetstagare, inte den ekonomiska eliten.

Nu släpper Ledarna för första gången sin Lönekarriärbarometer. För drygt 300 yrken, från toppchefer till fritidsledare, har vi tagit reda på hur stor den potentiella ekonomiska premien är för den som under ett helt arbetsliv presterar bra, utvecklas och tar ansvar. Kort och gott vilka möjligheter det finns att göra lönekarriär.

Goda möjligheter att göra lönekarriär bidrar till att arbetet blir roligare och motivationen högre. Det hjälper också cheferna att utöva ett gott ledarskap. Allt fler medarbetare vill ha chefer som ger tydlig återkoppling. En chef som ger i stort sett samma löneökning till alla, oavsett hur väl de lever upp till arbetets krav, uppfyller inte medarbetarnas förväntningar. Sammantaget leder därför goda lönekarriärsmöjligheter till mer dynamiska och starka företag och verksamheter.

Men vår kartläggning visar att många svenskar har små möjligheter att göra lönekarriär. Löneskillnaderna i Sverige har legat still, eller till och med minskat något, under 2000-talet. Av OECD:s medlemsländer har Sverige, tillsammans med Norge och Italien, de klart minsta löneskillnaderna. Av dessa tre länder är det dessutom bara i Sverige skillnaderna blivit mindre sedan millennieskiftet.

Av vår undersökning framgår att en bra lönekarriär främst är ett privilegium för en begränsad grupp av högkvalificerade yrken, till exempel chefer och specialister. Men i mer än hälften av alla yrken är skillnaden mellan de som tjänar bäst och de som har medianlön fem tusenlappar i månaden eller mindre – före skatt. För stora yrkesgrupper som förskollärare, undersköterskor och köks- och restaurangbiträden är den potentiella lönekarriären, också före skatt, bara runt 3000 kronor i månaden.

Att skillnaderna är så små är ett stort problem. När LO-förbundet Kommunal nyligen genomförde en stor medlemsundersökning vittnade många om att kopplingen mellan prestation och lön är alldeles för svag, och att arbetet skulle bli mer utmanade och verksamheten fungera bättre om lönerna var mer individuella. Även fackförbundet Vision har pekat på att möjligheterna att göra lönekarriär måste bli större.

Eftersom vi i vår lönekarriärbarometer ser vi ett tydligt samband mellan graden av individuell lönesättning och möjligheterna att göra lönekarriär drar vi slutsatsen att lönesättningen på hela arbetsmarknaden behöver bli mer lokal, individuell och prestationsbaserad.

I dagens svenska lönemodell förhandlar fack och arbetsgivare i många branscher och yrken fram garanterade löneökningar för alla som tar större delen av löneutrymmet i anspråk.

Det sluts även avtal med större inslag av individuell lönesättning, men inte sällan fungerar de dåligt. Många gånger saknar de lönesättande cheferna mandat att faktiskt sätta lönerna efter prestation, eller så finns inte strukturer för att systematiskt arbeta med lönekriterier, mål och uppföljning. Att smeta ut löneökningarna ungefär lika för alla är då en enkel utväg – inte minst om man dessutom kan hänvisa till centrala fackliga krav på att löneskillnaderna ska minska.

I båda fallen blir konsekvensen dåliga möjligheter för medarbetarna att göra lönekarriär. Ansvaret för detta faller lika tungt på gammalmodiga fackförbund som på arbetsgivare som lovar runt men håller tunt. Liksom ansvaret för att göra något åt det.

Vi tror på starka kollektivavtal. Men tyngdpunkten moderna avtal ska inte vara fördelningen av löneutrymmet, utan villkor och spelregler – till exempel hur ofta lönen ska revideras, vilka åtgärder som måste vidtas när medarbetare blir utan löneutveckling och krav på tydliga kriterier och uppföljning.

En sådan lönemodell ställer stora krav. På fackförbunden, att inte falla tillbaka i krav på löneutjämning eller detaljstyrning. På arbetsgivarna, att ge lönesättande chefer mandat och att bygga upp fungerande strukturer som medarbetarna förstår. Men det är en sådan modell de flesta svenskar efterfrågar. De accepterar inte att en god lönekarriär är en förmån för ett fåtal utvalda, utan vill att det ska vara en förmån för alla.

Låt oss lyssna på dem.

Annika Elias, ordförande Ledarna

Läs artikeln på SvD Brännpunkt: Bilden av ökande löneskillnader är missvisande