Den svenska modellen pressas av megatrender

En alltmer globaliserad och digitaliserad arbetsmarknad med nya anställningsformer och nya sätt att producera och kommunicera utmanar den svenska partsmodellen. Hur ska parterna förbli relevanta, upprätthålla en hög organisationsgrad och därmed sin legitimitet? Dessa är angelägna frågor 80 år efter undertecknandet av Saltsjöbadsavtalet.

Som Sveriges chefsorganisation vet Ledarna vilket omvälvande paradigmskifte arbetsmarknaden befinner sig i. I detta ökar efterfrågan på avtal som kan anpassas både efter individens och verksamhetens behov. Vi vet också att det som påverkar chefer i dag påverkar hela arbetsmarknaden i morgon. Ledarna anser att arbetsmarknadens parter nu måste vara öppna för förändring för att kunna möta utmaningarna på svensk arbetsmarknad.

Den svenska partsmodellen har tjänat arbetsmarknad och ekonomi väl, men megatrender som globalisering och digitalisering tänjer på modellens hållbarhet. På senare år har också försöken till politisk inblandning i lönebildningen ökat, med speciella satsningar på enskilda grupper och försök till lagstiftning om ingångslöner. Förslag till inskränkningar i strejkrätten har allvarligt diskuterats vid politikernas bord, och diskussionen om en förändring av lagen om anställningsskydd, LAS, återkommer regelbundet.

Den svenska partsmodellens styrka i form av dess mångsidighet måste tas tillvara när nya sätt att arbeta och organisera sig uppstår. Men för det krävs en konstruktiv partsdialog. Inom ramen för ett större arbete om den svenska arbetsmarknadsdialogen tillsatte därför Ledarna för två år sedan en oberoende utredning om den svenska partsmodellen, vars rapport presenteras i dag. Rapporten pekar ut möjliga vägar att gå för att lyfta den dialogdrivna partsmodellen in i framtiden, och Ledarna finner att många av dem är värdefulla att föra vidare samtal kring. Partsmodellen måste utvecklas, spegla dagens arbetsmarknad och ta höjd för morgondagens för att förbli relevant, långsiktigt hållbar och täckande för fler.

Ledarna kan utkristallisera tre tydliga punkter att ta avstamp i:

• Vi partsorganisationer måste i högre grad än i dag utgå ifrån hela arbetsmarknaden – inklusive de som jobbar som egenföretagare, egenanställda eller via plattformsföretag – och gemensamt resonera och avtala om hur dessa kan organiseras, omfattas av kollektivavtal och tillhörande trygghetssystem. Om inte uppstår en arbetsmarknad med väsentligt skilda villkor och trygghetssystem.
• Kunskap kommer alltmer att utgöra hårdvaluta på arbetsmarknaden, och löpande kompetensutveckling krävs för att hålla medarbetaren relevant och verksamheter konkurrenskraftiga. Det är också den bästa inkomstförsäkringen för individen. Parterna måste driva på för att chefer och medarbetare får kompetensutveckling som skapar förutsättningar för rörlighet och omställning.

Ledaravtalet från 1992, som bygger på att lön ska sättas baserat på samspelet mellan verksamhetsmålen och prestationer, var före sin tid. Den nya arbetsmarknaden kommer kräva mer av sådana lösningar där individens och verksamhetens behov av flexibla lösningar hamnar i centrum.

Den utredning som presenteras den 23 oktober har kartlagt dessa, och många fler frågor som behöver få en lösning. Ledarna har inte alla svaren, men vill aktivt delta i det viktiga och helt nödvändiga samtalet för att den svenska modellen ska fortsätta vara relevant. Arbetsmarknaden förändras och utvecklas – är parterna beredda att göra detsamma?

Andreas Miller
ordförande Ledarna

Läs debattartikeln hos SvD: Den svenska modellen pressas av megatrender