Individualiserad föräldraförsäkring ger bättre chefer

I en kommande rapport konstaterar Ledarna att av alla privatanställda chefer i Sverige är endast 30 procent kvinnor. Sedan början av 2000-talet har siffran ökat succesivt, vilket är positivt. Men det är fortfarande på tok för lite och utvecklingen går för långsamt.

Synen på chefsuppdraget behöver förnyas. Såväl företag och organisationer som det offentliga måste ompröva hur man rekryterar, belönar och behåller chefer. Vi måste i Sverige bli bättre på att hitta den kompetens som finns i alla grupper i samhället. Unga behöver identifieras som chefsämnen tidigare och de som redan är chefer måste vilja stanna kvar på chefspositionerna. Många unga är intresserade av ledarskap, men attraheras inte av chefsrollen som den ser ut i dag. Och där är bristande jämställdhet och mångfald stora utmaningar.

Som Sveriges chefsorganisation menar Ledarna att arbetslivet gynnas av att chefer, ledningsgrupper och styrelser speglar det svenska samhället i stort. Trots att andelen kvinnor på chefspositioner ökar står utvecklingen stilla när det gäller fördelningen av posterna på de allra högsta nivåerna. Bara knappt 16 procent av de högsta cheferna – VD, verkschef och liknande – är kvinnor. Fortfarande är chefens chef i de allra flesta fall en man.

För att förändra synen på vem som kan och vill bli chef behöver arbetsmarknaden moderniseras. Förändrad lagstiftning kan utgöra ett stöd för detta.

Att bedömas utifrån kompetens och inte sitt kön är i grunden en rättvisefråga. Men det handlar också om konkurrenskraft och lönsamhet. Vare sig näringslivet, den offentliga eller den ideella sektorn har helt enkelt råd att missa kompetens på grund av okunskap eller fördomar.

En stor utmaning i synen på vem som kan och vill bli chef är att kvinnor i dag tar ut merparten av föräldraförsäkringen. Dagens lagstiftning ger vårdnadshavare rätt att vara helt lediga för vård av barn till dess att barnet är 18 månader. Trots jämställdhetsbonus utnyttjas dock denna rättighet skevt. I dag stannar 9 av 10 kvinnor som är chefer hemma längre än 6 månader vid föräldraledighet, medan knappt 1 av 10 män är lediga från chefsjobben mer än 6 månader. 60 procent av männen tar inte ut någon föräldraledighet alls under barnens första år.

Delvis sker detta utifrån individuella val hos enskilda personer. Men valen påverkas i hög grad av normer och förväntningar på såväl kvinnor som män.

Den sneda fördelningen av uttaget av föräldraförsäkringen påverkar i stor utsträckning kvinnors och mäns möjligheter till karriär. Det får oss att se chefspotential utifrån kön, inte kompetens, där alla kvinnor – oavsett om de skaffar barn eller inte – ses som riskarbetskraft i högre utsträckning än männen. Det är helt enkelt rationellt för en anställande arbetsgivare att välja mannen framför kvinnan, eftersom hon kan antas vara frånvarande mer än han.

För individen har föräldraförsäkringens utformning betydelse såväl för deltagande i arbetslivet som för framtida löne-, karriärs- och pensionsutveckling. Eftersom kvinnor i större utsträckning tar ut ledighet missgynnas de under åren då de tar hand om små barn. Småbarnsmammor har begränsade möjligheter att höja sin kompetens och lön eller att byta jobb, vilket män med barn däremot kan göra. När barnen väl är stora har kvinnor svårt att ta igen männens försprång på arbetsmarknaden. Därmed grundläggs en ojämlikhet. I Ledarnas Lönestatistikrapport för 2016 konstateras att den faktiska löneskillnaden mellan könen är 500 kronor per månad. För en kvinna som är chef med 35 yrkesverksamma år framför sig innebär det 300 000 kronor lägre lön fram till pensionen.

Studier visar att ekonomiska incitament för att öka pappornas uttag av föräldraledigheten har liten påverkan på fördelningen. Enligt Försäkringskassans utredning ”Föräldraförsäkringen och den nya normen” (2014) tar kvinnan för det mesta ut huvuddelen av föräldradagarna även när hon lever med en man som har betydligt lägre lön. Mönstret återkommer i familjer med riktigt goda inkomster (SOU 2014:6). Det ojämlika utnyttjandet av föräldraförsäkringen grundar sig alltså inte primärt på familjers ekonomi. Ett regelverk med en jämn fördelning av rätten att vara föräldraledig skulle ge många män stöd i deras önskemål om att vara hemma längre med sina barn.

Ledarna förespråkar därför en individualiserad föräldraförsäkring, jämnt fördelad mellan barnets vårdnadshavare.

Vi menar att detta vore ett viktigt steg för att öka kvinnors möjlighet till chefskarriär – samtidigt som det skulle ge fler män chansen att få vara hemma med under den betydelsefulla småbarnstiden. För Ledarna handlar detta om att ge våra medlemmar, 90 000 svenska chefer i alla branscher och på alla nivåer, stöd i en strukturförändring i arbetslivet och samhället.

Genom att – i likhet med andra socialförsäkringssystem – knyta antalet dagar i föräldraförsäkringen till individen istället för familjen, minskar förväntningarna på kvinnor att automatiskt ta ut hela eller merparten av ledigheten. Individualisering bidrar till att luckra upp gamla föreställningar om hur chefer i allmänhet och män i synnerhet bör ta ut föräldraledighet. Därmed gynnas jämställdheten i samhället i stort.

För att komma dit krävs förändrad lagstiftning. Mäns uttag av föräldrapenningdagarna ökade markant år 1995 och 2005, då första respektive andra ”pappamånaderna” infördes. Med individualiserad föräldraförsäkring kan vi få en sådan ökning igen. Och även då kan förstås enskilda välja att dela ojämnt på föräldraledigheten. Men det finns ingen anledning för skattebetalarna att subventionera det.

Annika Elias, ordförande Ledarna

Läs artikeln på DN Debatt: Föräldraledighet som fördelas jämnt skulle ge bättre chefer