Ålderismen slår både mot unga och gamla
Var femte arbetande person upplever sig ha blivit diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sin ålder. Det visar en Sifoundersökning som gjordes i somras på uppdrag av hygienbolaget Essity.
I Ledarnas medlemsundersökning 2020 säger var femte chef att de valt bort äldre sökande vid rekryteringar. Var fjärde upplever att de själva blivit bortvalda vid en rekrytering på grund av sin ålder, men lika många för att de varit för unga som för att de varit för gamla. Var tionde svarade att de blivit åldersdiskriminerade när det gäller kompetensutveckling.
Människor har jämfört sig med varandra utifrån ålder sedan vi satt kring lägerelden. Problemet är när rädsla och okunskap får det att slå över i fördomar.
Ålder sopades länge under mattan som en icke-fråga.
– Men vi vet att det har betydelse, både i rekryteringar och för hur människor grupperar sig. Ålderism har sitt ursprung i okunskap och rädsla, säger John Mellkvist, kommunikationskonsult som specialiserat sig på fenomenet.
– Ålderism finns i alla åldrar och drabbar alla åldrar, både direkt och indirekt.
En indirekt effekt är spänningar mellan äldre och yngre medarbetare, som kan utvecklas till olika läger på arbetsplatsen. Då sker inte det goda idé- och erfarenhetsutbyte som är naturligt iåldersblandade tillitsfulla grupper.
– Det gäller att marmorera arbetslagen så att medarbetarna får erfarenhet av att jobba med människor i olika åldrar.
– Varningstecken för ålderism kan man hitta i jargongen på arbetsplatsen, hur folk talar till varandra, men även om sig själva. Om någon refererar till sig själv som ”ung och oerfaren” eller ”gammal och oteknisk” bör en ledare agera, menar John Mellkvist.
– Mot-sig-själv-ålderismen är den farligaste, den slår mot den egna självkänslan och blir lätt en spiral neråt. Det kan mycket väl handla om att man behöver utvecklas, kanske gå en fortbildning, vilket också stärker ens legitimitet på arbetsplatsen, säger John Mellkvist, och uppmanar chefer att vara lyhörda och aktiva.
Dessutom tycker han att man ska bryta tystnaden och prata om varför olika åldrar ska arbeta tillsammans, hur det utvecklar oss, både människor och företag.
– Kompetensbristen är en stor utmaning. Vi måste ta bort åldersbarriärerna.
Frågan kan lyftas genom både medarbetarundersökningar och samtal.
En tredje åtgärd är att se över organisationens kommunikation utåt:
– Frontar företaget med unga människor och använder uttryck som ”ung och hungrig” i platsannonser? Det sätter en stämning och en kultur. Även yngre blir illa berörda när äldre åldersdiskrimineras.
Ålderismen kostar på. Både i hälsa och samhällsekonomi. I en rapport från Världshälsoorganisationen, WHO, förra våren rapporteras att 6,3 miljoner människor världen över har hamnat idepression på grund av ålderism. I USA beräknas ålderismen ha ökat sjukvårdskostnaderna för de åtta dyraste hälsoproblemen med 63 miljarder dollar 2020. I Australien beräknas den nationella ekonomin kunna öka med 48 miljarder australiska dollar om andelen arbetande personer över 55 år ökade med 5 procent.
– Vi har inte förrän nu börjat förstå skalan på det här problemet, säger John Mellkvist.
Tips för att motverka åldersdiskriminering
- Se över företagets interna och externa kommunikation om ålder.
- Mät åldersfördelningen på olika nivåer.
- Gör medarbetarundersökningar och inrätta en visselblåsarfunktion för upplevd åldersdiskriminering.
- Åldersmixa och rotera arbetslagen.
- Skapa ömsesidiga mentorskap mellan äldre och yngre.
Läs mer om Åldersmedvetet ledarskap.
Artikeln är publicerad i Ledarnas medlemsinlaga i tidningen Chef nr 10, oktober 2022.
Vill du också ha tidningen Chef direkt hem i brevlådan? Läs mer och bli medlem!
