Fler nyheter
Medlemsnyhet 9 mars 2023

Ett klokt ledarskap påverkar resultat och lön

Ledaravtalet stöder lönsamhet. Därför är det ett bra verktyg i lågkonjunktur, menar Anna Thoursie, chefsekonom på Ledarna.
Anna Thoursie, Ledarnas chefsekonom.

Redan 1992 slöt Ledarna och Almega det första Ledaravtalet, ett sifferlöst processlöneavtal där löneförhandlingar sker lokalt i dialog mellan företag och medarbetare. Genom tydliga utvecklings- och lönesamtal sätts de mål den anställda chefen ska nå för att få en högre lön. Då går det också att kräva tydliga besked för vad som ska ge högre lön, för den som är missnöjd med sin löneutveckling.

– Chefer kan och ska göra skillnad för företags resultat. I kristider är det ännu mer så, säger Anna Thoursie, som menar att företag faktiskt vill ge anställda som levererar en bra lön, men det måste ske inom ramen för vad de har råd med.

Många av Ledarnas 96 000 medlemmar är själva lönesättande chefer.

– Du förstår hur svårt det kan vara när du ser löneprocessen från två håll.

Egentligen är Ledaravtalets lönemodell bra för hela arbetsmarknaden, hävdar hon. Industriparternas avtal ”märket”, som blev norm på arbetsmarknaden i slutet på 90-talet, styr löneutvecklingen även för övriga avtal på arbetsmarknaden. Syftet är att förhindra att vissa branscher drar i väg i löneökningar och därmed stävja inflationen. Men märket innebär också att arbetsgivare inte kan konkurrera med lön och blir därmed ett hinder för företags kompetensförsörjning.

– Märket är en tvångströja på svensk arbetsmarknad. Att företag inte på egen hand får bestämma hur stora lönehöjningar de kan erbjuda för att attrahera personal kan i själva verket förhindra att bolagets och landets produktivitet ökar. Och det är i sig det enda som kan åstadkomma riktiga löneförhöjningar, menar Anna Thoursie.

– Det som långsiktigt höjer reallönerna är att produktiviteten ökar. Inget annat. Har man en lönemodell som underlättar produktivitetsökningar kommer man att få reallöneökningar.

Att märket styr lönerna i andra branscher, till exempel vården, är ett problem.

– När det råder konstant brist på personal med rätt kompetens i en bransch måste relativlönerna för den branschen få stiga. Märket försvårar det.

Mer om lön och lönesättning

Artikeln är publicerad i Ledarnas medlemsinlaga i tidningen Chef nr 2, februari 2023.

Vill du också ha tidningen Chef direkt hem i brevlådan? Läs mer och bli medlem.