Fler nyheter
Pressmeddelande 23 november 2020

Vård och omsorgssektorn saknar viktiga stödfunktioner

Chefer i kvinnodominerade arbetsområden har sämre förutsättningar att göra sitt jobb än chefer i mansdominerade områden. Cheferna inom exempelvis vård och omsorg har dessutom arbetsuppgifter som de inte skulle behöva utföra om verksamheten var bättre organiserad och hade bättre stödfunktioner. Det kan handla om allt från att laga sängar, fixa krånglande datorer och skrivare, till att administrera onödig information. Det visar en ny rapport från Sveriges chefsorganisation Ledarna.

– Det är chefen som i praktisk handling ska omsätta medborgarnas rättmätiga krav på patientsäkerhet och förväntningar på högre kvalitet i välfärden, helst till lägre kostnad. Det är inget lätt uppdrag och det ställer krav på förutsättningarna, säger Ledarnas förbundsordförande Andreas Miller.

Jämfört med chefer i mansdominerade områden har chefer i kvinnodominerade arbetsområden betydligt större medarbetargrupper och fler arbetsuppgifter som ligger utanför chefsuppdraget – samtidigt som de får lägre lön. Detta trots att de generellt har en högre utbildningsnivå. Det framkommer i Ledarnas rapport Lönlöst att få det att fungera?.

– Våra 8 000 chefer i vård och omsorg har snarare bakvända och orimliga förutsättningar. Istället för färre medarbetare har chefer i vård och omsorg fler. Istället för att ha tillgång till fler stödfunktioner har de färre, fortsätter Andreas Miller.

60 procent av cheferna som är verksamma inom exempelvis vård och omsorg har idag arbetsuppgifter som de inte skulle behöva utföra om verksamheten var bättre organiserad. Det kan handla om allt från att laga sängar, fixa krånglande datorer och skrivare till, att administrera onödig information.

– I pandemin har det blivit extra tydligt att det inte är rimligt att chefer i vård och omsorg agerar IT-support och vaktmästare – dessutom till en lägre lön jämfört med många andra arbetsområden. Ska vi klara chefsförsörjningen till välfärden när krisen är över måste förutsättningarna börja förändras nu, säger Anna Thoursie chefsekonom Ledarna.

– Om man inte satsar på ledarskapet blir konsekvensen att målsättningarna om en utvecklad välfärd misslyckas. Verksamheterna blir ineffektiva och resurserna används felaktigt. Ytterst riskerar detta att leda till att medarbetare, brukare och patienter utsätts för onödiga risker, avslutar Andreas Miller.

Om rapporten

Rapporten presenteras på ett webbinarium den 25 november klockan 12.00.

Rapporten bygger på data från Ledarnas löneenkät 2019 och är sammanställd av Ledarnas chefsekonom Anna Thoursie. Den undersöker hur vanligt förekommande illegitima arbetsuppgifter, uppgifter som inte tillhör chefers kärnuppgifter, är bland chefer och om förekomsten skiljer sig åt mellan arbetsområden, beroende på om de flesta chefer som jobbar där är män eller kvinnor eller om det är ungefär lika vanligt med chefer av båda kön.

Rapporten är baserad på uppgifter från Ledarnas löneenkät 2019. Knappt 29 000 medlemmar svarade, vilket ger en svarsfrekvens på knappt 33 procent. Av dessa hade knappt 26 000 medlemmar arbetsuppgifter med chefsansvar och det är deras svar som rapporten är baserad på.