Yttrande: Ökad trygghet för visselblåsare

Ledarna är Sveriges chefsorganisation, med fler än 95 000 medlemmar och är den första organisation i Sverige som bildades av chefer för chefer. Detta skedde år 1905. Grundidén är lika giltig nu som då: chefer hjälper chefer till framgång.

Hos oss får chefer stöd både i rollen som chef och som anställd – ett dubbelt perspektiv som bara Ledarna erbjuder. Vi stärker den enskilde chefen genom att utgå från individuella behov och önskemål. Vi gör chefer säkrare och mer framgångsrika i sitt ledarskap. Vi arbetar för att chefer ska ha avtal och villkor som är väl anpassade för chefsrollen. Vi för också chefers talan i samhällsdebatten och lyfter fram ledarskapets betydelse.

Ledarna är politiskt obundet, men tvekar inte att driva sakpolitiska frågor som har ett uttalat chefsintresse.

Ledarna är den enda fackliga organisation som arbetar bara för chefer.

Ledarna – Sveriges chefsorganisation (Ledarna) har valt att skicka in följande synpunkter på betänkandet ”Ökad trygghet för visselblåsare” (SOU 2020:38). Ledarnas synpunkter fokuserar de föreslagna bestämmelserna utifrån ett chefsperspektiv.

Inledning

Ledarna ställer sig generellt sett positiva till ett ökat skydd för de som rapporterar oegentligheter. Detta kan minska risken för korruption och annan brottslighet. Och som utredningen konstaterar har många företag och organisationer redan idag infört någon form av visselblåsarfunktion. För dessa är omställningen, om utredningens förslag genomförs, sannolikt inte särskilt stor.

Ledarna anser att det är positivt att författningsförslaget tydligt anger att personer under normala omständigheter i första hand ska rapportera internt innan extern rapportering eller offentliggörande sker. Företag och organisationer bör sträva efter en öppen företagskultur där medarbetare och chefer uppmuntras att framföra eventuell oro eller kritik.

Utredningen menar att en intern visselblåsarfunktion kan bidra till att bryta en tystnadskultur inom en organisation. Det är inte en självklarhet utan förutsätter att personer känner tillit till att de som tar emot rapportering verkligen har en stark och oberoende ställning. Å andra sidan kanske en sådan organisation ”tvingas” arbeta med den interna kulturen om omfattningen av rapportering ökar och därmed kostnader och administration?

Ledarna vill vidare framhålla att chefer, oavsett nivå, i företag och organisationer är en del av ledningssystemet. Det innebär att det finns en större förväntan på chefer i jämförelse med andra arbetstagare, att vara lojala med arbetsgivaren både internt och externt. Därmed kan det också upplevas mer riskabelt att som chef signalera och reagera mot förhållanden som inte är i linje med lagar, förordningar och etik.

Ledarna bedömer att förslagen i utredningen, rätt implementerade och tillämpade, skulle kunna öka tryggheten för chefer som anmäler missförhållanden, och minska risken för att de förlorar sin anställning.

Utvidgning av personkrets som omfattas av skyddet

I utredningen föreslås att skyddet också ska omfatta personer som inte är anställda. Dels innan tillträde i verksamheten, exempelvis i en rekryteringsprocess, dels efter att de lämnat verksamheten. Ledarna vill framhålla att det finns risker förknippat med detta. I chefers uppdrag ingår att ta beslut som inte alltid uppskattas av potentiella eller tidigare medarbetare. Det är viktigt att säkerställa att visselblåsarfunktionen inte kan missbrukas av personer som vill rikta sitt missnöje mot enskild chef eller arbetsgivare enbart på grund av att de inte fått en tjänst eller blivit uppsagd av giltiga skäl.

Utredningen beskriver i avsnittet ”konsekvenser” en risk för företag att drabbas av goodwill- och renomméskada i de fall rapportering är osann, men menar att detta kan repareras genom att offentligt bemöta missuppfattningar. I praktiken är detta lättare sagt än gjort i de fall en tidigare medarbetare blivit frånskild sin tjänst. I sådana fall är det direkt olämpligt av enskild chef eller arbetsgivare att offentlig kommentera bakgrunden till en uppsägning, inte minst om det rör personliga skäl. Utredningen påtalar att rapportering av medvetet falsk information inte ska skyddas, men oavsett detta så kan skador ändå uppstå som tar lång tid att reparera.

Arbetsmiljöverket

Utredningen föreslår att Arbetsmiljöverket (AV) är den myndighet som ska utöva tillsyn över att arbetsgivare inrättar interna rapporteringskanalser och förfaranden samt ansvara för fördelning av statsbidrag till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer.

Ledarna vill framhålla att Arbetsmiljöverket redan idag har ett mycket omfattande uppdrag. Därför är det positivt att utredningen pekar på att det inte kan uteslutas att det kan krävas ökade anslag till myndigheten för att hantera dessa nya uppdrag.

Statsbidrag till parterna

Förslaget att det ska finnas statsbidrag att söka för arbetsmarknadens parter i syfte att kunna ge information och rådgivning till sina medlemmar ser vi positivt på då Ledarna sannolikt kommer att få ett ökat antal ärenden, förhandlingar och tvister som en konsekvens av den nya lagen.

Utredningen konstaterar att den nya lagen kommer att innebära extra kostnader för företag och organisationer, både vad avser inrättande av tjänst och rutiner samt ökad administration.

Vissa oklarheter om vad skyddet omfattar

I författningsförslaget 1 kap 2 § sista stycken står ”Lagen omfattar inte rapportering som endast rör den rapporterande personens egna arbets- eller anställningsförhållanden, om det inte rör sig om ett mycket allvarligt missförhållande”. Med detta ”avses enligt lagen brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden”. Det kan dock för den enskilde vara svårt att avgöra vad som avses med ”mycket allvarliga förhållanden”. Av utredningen framgår att sexuella trakasserier och våld på arbetsplatsen omfattas, vilket beroende på allvarlighetens grad kan innehålla fängelse i straffskalan.

På sidan 175 under rubriken ”Vilka förhållanden ska inte skyddat kunna rapporteras?” framgår exempelvis att rapportering om konflikter på arbetsplatsen inte skyddas, liksom missförhållanden av arbetsmiljökaraktär då utredningen menar att det redan finns etablerade förfaranden för detta på arbetsmarknaden. Men i de fall anställningsförhållandena är helt oacceptabla ur ett bredare samhällsperspektiv gäller skyddet. Det kan vara svårt som lekman att förstå när rapporteringen är skyddad eller ej.

Ledarna – Sveriges chefsorganisation

Andreas Miller, förbundsordförande

• Utredningen Ökad trygghet för visselblåsare (hos regeringen.se): Ökad trygghet för visselblåsare SOU 2020:38