Fler nyheter
Remissvar 17 maj 2022

Yttrande: Skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner

SOU 2022:2: Ledarna stödjer betänkandets förslag och överväganden men saknar chefsperspektivet.

Ledarna är Sveriges chefsorganisation, med fler än 95 000 medlemmar och är den första organisation i Sverige som bildades av chefer för chefer. Detta skedde år 1905. Grundidén är lika giltig nu som då: chefer hjälper chefer till framgång.

Hos oss får chefer stöd både i rollen som chef och som anställd – ett dubbelt perspektiv som bara Ledarna erbjuder. Vi stärker den enskilde chefen genom att utgå från individuella behov och önskemål. Vi gör chefer säkrare och mer framgångsrika i sitt ledarskap. Vi arbetar för att chefer ska ha avtal och villkor som är väl anpassade för chefsrollen. Vi för också chefers talan i samhällsdebatten och lyfter fram ledarskapets betydelse. Ledarna är partipolitiskt obundet, men tvekar inte att driva sakpolitiska frågor som har ett uttalat chefsintresse. Ledarna är den enda fackliga organisation som arbetar bara för chefer.

Ledarna – Sveriges chefsorganisation har valt att skicka in följande synpunkter på En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2).

Ledarnas synpunkter på betänkandet

Utredningen lämnar följande förslag i betänkande:

  • Två nya brott införs i brottsbalken. Brotten ska betecknas som våld eller hot eller grovt våld eller hot respektive förgripelse eller grov förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. Med utövare av viss samhällsnyttig funktion avses hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal samt utbildningspersonal inom skolväsendet. Gemensamt för de utpekade yrkesgrupperna, utöver att de har funktioner som innebär att de hjälper och skyddar andra, är att de har arbetsuppgifter som innefattar stora kontaktytor mot samhället och många möten med människor. Kontakterna kan inte väljas bort utan är i stället en central del i arbetet.
  • En ny straffskärpningsgrund införs som innebär att det ska ses som försvårande att den brottsliga gärningen begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik.
  • Straffskalan för brott mot tystnadsplikt skärps och brottet grovt brott mot tystnadsplikt införs.
  • Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2023
  • I den analys som utredningen gör om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas i samhället blir den sammanfattande bedömningen att de principiella skäl som kan anföras för ett utvidgat tjänstefelsansvar inte väger upp riskerna med en sådan utvidgning. Utredningen föreslår därför inte några ändringar i det straffrättsliga tjänstefelsansvaret.

Ledarna stödjer betänkandets förslag och överväganden med följande tillägg. Genomgående saknas chefernas situation i de analyser som utredningen har gjort. Utredningen nämner inte chefer inom de yrkesgrupper som specifikt tas upp i betänkandet, trots att dessa chefer ofta har en extra utsatt position, inte minst i och med det arbetsmiljöansvar de har för sina medarbetare. Det är mycket viktigt att cheferna har rätt förutsättningar för att förebygga otillåten påverkan och hantera hot när dessa förekommit. Detta lyfter exempelvis SKR i sin rapport Välfärdsbrott och otillåten påverkan – från bidragsfusk till systemhotande brottslighet från 2021. I Ledarnas kommande rapport Hotad på jobbet – vem stöttar chefen? framkommer att chefer inom kommuner är överrepresenterade när det gäller att själva att ha varit utsatta för hot i sina yrkesroller.

I sin analys av om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och om straffskalan för brott mot tystnadsplikt bör skärpas resonerar utredningen som om det funnes ett grundläggande motsatsförhållande mellan tjänstemän och chefer: ”Genom att (i fler situationer än idag) kunna hänvisa till [det utvidgade] straffansvaret skulle – enligt detta resonemang – den enskilda tjänstemannen bättre kunna stå emot påtryckningar från chefer, ledning eller från politiskt håll att agera i strid med vad som åligger honom eller henne i tjänsten.” (sid. 23). Det är inte Ledarnas uppfattning att det finns något sådant grundläggande motsatsförhållande, inte minst därför att chefer har ett arbetsmiljöansvar för medarbetare som utsätts för påtryckningar i sina arbeten. Ledarna vet att också chefer kan utsättas för påtryckningar. Det hade varit önskvärt om utredningen också hade lyft dessa omständigheter i analysen.

Ledarna – Sveriges chefsorganisation
Andreas Miller, förbundsordförande