Minska administrationen för att locka unga till chefsyrket

Nu samlas representanter för offentlig sektor i Göteborg för Kvalitetsmässan. Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar på ett enormt rekryteringsbehov inom välfärdssektorn de närmaste åren. När det gäller chefer behöver det rekryteras 28 100 personer under perioden 2016–2026. Problemet är att locka nya chefer till kommuner och regioner. Därför uppmanar vi SKL att prioritera ledarskapet på alla nivåer.

Att vara chef i offentlig verksamhet är många gånger ett mycket komplext, utmanande och spännande uppdrag. När vi möter chefer i offentlig sektor talar de ofta om ett meningsfullt uppdrag i demokratins tjänst. Men samtidigt hör vi att förutsättningarna måste förändras.

I Ledarnas rapport Chef i nöd och lust, som bland annat bygger på en studie genomförd av forskare vid Lunds universitet, svarar nästan fyra av tio kommun- och regionanställda att de minst varje månad överväger att lämna sitt chefsuppdrag. Som skäl anger de främst hämmande strukturer, arbetsbelastning, dåligt ledarskap och otydlighet.

En vanlig drivkraft för att bli chef är viljan att påverka för att utveckla verksamheter och att få medarbetare att växa. Istället fylls chefers vardag av administration, rapportering och akut problemlösning i ett hektiskt tempo. 64 procent av cheferna i kommuner och regioner upplever sig inte ha tillräckligt med tid för utveckling av verksamhet och medarbetare. Nästan lika många, 61 procent, har minst varje vecka arbetsuppgifter som de undrar om de alls skulle behöva göras, eller kunde göras med mindre ansträngning om saker var annorlunda organiserade.

En av de stora utmaningarna är administrationen. 75 procent uppger att administrationen ökat sedan de började som chefer. De tycker också att både de kvantitativa och kvalitativa kraven är högre. Fortsätter den här utvecklingen kommer framtidens chefer i offentlig sektor inte ha något utrymme kvar för sitt eget ledarskap. Ställs det i kontrast till Academic Works undersökning från i år, där unga personer på väg ut i arbetslivet svarar att de inte vill bli chefer eftersom det hämmar deras egen utveckling och kräver för mycket administration, är det en oroande framtid vi går till mötes.

Nästan hälften uppger att antalet direkt underställda har ökat. Chefer i kommuner och regioner har större medarbetargrupper än privatanställda. Den största gruppen, 41 procent, har 23-50 personer under sig. I privat sektor är det bara 22 procent som ansvarar för så många. Ledarna är övertygade om att alla chefer vill bidra till verksamheters och medarbetares utveckling. Men det går bara om chefen får utrymme att vara närvarande i verksamheten och får tid för reflektion, feedback, lärande och utveckling av färdigheter.

Det är sådant som gör att chefer upplever arbetet utvecklande och motiverar dem att fortsätta i yrket, och sådant som unga vill ha av ett ledarskap. Det som unga i Academic Works undersökning efterfrågar från sina chefer, och för att själva bli ledare, förutsätter tid för ledarskap. Chefer som ser, lyssnar och uppmärksammar sina medarbetare. Om dagens unga ska få möta chefer med dessa ledaregenskaper, och själva lockas av chefsyrket, krävs det att chefer får tid att utöva ledarskap och inte absorberas av administration, otydlighet och svåra strukturer.

Det som lockar unga är ”möjligheten att göra skillnad på arbetsplatsen och i samhället”. Det här är något SKL bör ta fasta på när de pratar om att ”Sveriges viktigaste chefsjobb” finns inom välfärden. Men de kommer inte kunna locka några nya chefer om framtidens ledare överbelastas med administration eller hämmande strukturer.

Andreas Miller, ordförande Ledarna
Anki Udd, ledarskapsexpert Ledarna

Läs debattartikeln hos GP: Minska administrationen för att locka unga till chefsyrket