Informationsskyldighet

Informationsskyldigheten regleras i medbestämmandelagen, MBL, och syftar till att ge fackförbund kunskap om och insyn i arbetsgivarens verksamhet.

Fackförbunden behöver information för att kunna påverka verksamheten och tillvarata de anställdas rättigheter.

Information om vad och till vem?

Informationsskyldigheten innebär två saker: dels att arbetsgivaren på eget initiativ ska informera fackförbunden, dels att fackförbunden har rätt att ta del av handlingar.

Arbetsgivaren ska löpande informera fackförbunden om verksamhetens utveckling och riktlinjerna för personalpolitiken. Informationsskyldigheten gäller mot de fackförbund som arbetsgivaren har kollektivavtal med. Arbetsgivare som inte har kollektivavtal ska informera alla fackförbund som har medlemmar på arbetsplatsen.

I första hand är det eventuella fackklubbar eller fackliga företrädare som arbetsgivaren ska informera.

Information ska lämnas löpande

Informationen ska lämnas löpande när det finns något att informera om, till exempel vid kvartalsrapportering eller budgetuppföljningar.

I MBL finns inga regler om hur informationen ska lämnas, förutom inför förhandlingar om kollektiva uppsägningar på grund av arbetsbrist. Då ska arbetsgivaren lämna skriftlig information om bland annat skälen till de planerade uppsägningarna, hur många medarbetare som planeras att sägas upp och när det är tänkt att genomföras.

Rätt att ta del av handlingar

Fackförbund som har kollektivavtal på arbetsplatsen har rätt att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som förbundet behöver för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Fackförbundet har däremot inte rätt att ta del av handlingar som rör en enskild medarbetare.

Andra handlingar som fackförbundet inte har rätt att ta del av:

  • Handlingar som enligt praxis eller av sedvänja av affärsmässiga skäl är sekretessbelagda, till exempel anbud.
  • Handlingar som rör enskilda medarbetares privata eller medicinska förhållanden, till exempel läkarutlåtanden.
  • Handlingar som innehåller förhandlingstaktiska överväganden.
  • Handlingar som är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen.

Editionsplikt

Om en part i en förhandling, det vill säga arbetsgivaren, arbetsgivarorganisationen eller arbetstagarorganisationen, åberopar en viss skriftlig handling ska motparten ha möjlighet att se och ta del av handlingen på begäran. Det kallas editionsplikt.

Tystnadsplikt

En part som ska lämna information kan begära förhandlingar om tystnadsplikt. Om parterna vid förhandlingarna kommer överens om att tystnadsplikt ska gälla, får informationen som omfattas av tystnadsplikten inte lämnas till andra.

Den som företräder ett fackförbund lokalt eller centralt och får sekretessbelagd information, får dock föra informationen vidare till styrelsen i den organisation som hen företräder.