Är konsensus alltid den bästa vägen framåt?

I Sverige råder konsensuskultur i flera sammanhang. Många ska vara med och tycka om mycket. Vi strävar efter att inkludera alla röster och säkerställa att alla är överens om, eller åtminstone kan acceptera, de beslut som tas. Enligt folklivsforskaren Dan Korn är detta ett kulturellt särdrag som är äldre och djupare rotat än både julgran och Lucia. Han menar att konsensuskulturen går att finna så långt tillbaka som i socken- och byastämmor, i vikingarnas ledungssystem och landskapsting. Det ger trygghet och tillhörighet, men kan hämma nytänkande och handlingskraft.

En del av demokratins system

För våra arbetsplatser innebär konsensuskulturen ett arbetsklimat där resultat nås och vägval görs genom enighet bland gruppens medlemmar. Vi vill att alla berörda parter ska ges möjlighet att diskutera och komma överens om en gemensam ståndpunkt. Det är särskilt utmärkande för offentlig sektor som har ett så stort antal intressenter med olika åsikter och perspektiv. Här blir vi extra benägna att söka konsensus som en del av det demokratiska beslutsfattandet och ett sätt att undvika konflikter. Konsensuskulturen har både positiva och negativa aspekter.

Mer delaktighet, samarbete och bra beslut

Om vi börjar med att titta närmare på fördelarna så är delaktighet kanske en av de mest uppenbara. Att alla fått vara med och tycka till om en fråga innan beslut, innebär att fler är med på banan när det är dags att implementera. Delaktighet och engagemang från medarbetare är en av de viktigaste delarna i så gott som alla managementteorier om förändringsledning. Men även om inga stora förändringar ska ske så kan konsensus bidra till ett mervärde i form av en allmänt positiv arbetsmiljö och harmoni. En organisation som visar ett genuint intresse för medarbetarnas åsikter belönas ofta med engagerad kultur. Med ett lyssnande ledarskap där det finns öppenhet för att tycka och tänka olika finns bättre förutsättningar för en samarbetsinriktad miljö utan konflikter. Ytterligare en fördel är att förslag som stötts och blötts i flera sammanhang och med olika intressenter, formas och finslipas ordentligt så att de beslut som slutligen tas inte är förhastade utan genomtänkta och hållbara.

Långsamt och innovationshämmande

Å andra sidan är processen att nå fram till konsensus ofta tidskrävande. Det är en stor utmaning, eller kanske omöjligt, att uppnå fullständig enighet i alla situationer. Strävan efter att involvera alla leder till omfattande mötesrundor, mailväxling och administration som äter upp tid för många. Det riskerar att bromsa upp och förhala beslut. Det kan också kännas exkluderande för den som inte är, tänker eller tycker likadant som andra. Om konsensuskulturen är stark kan den i värsta fall skapa en rädsla att göra sin röst hörd. Eller en tendens till uppgivenhet som hämmar innovation och kreativitet. Medarbetare som vill testa ett nytt arbetssätt eller har idéer som går utanför invanda mönster kan uppleva att det är lönlöst att ge förslag om de anar att vissa kollegor eller andra delar av organisationen har starka åsikter emot.

Ledarskap och kommunikation påverkar beslutsprocesserna

Tydlig och öppen kommunikation kan spela en avgörande roll – som i så många sammanhang – för att mildra de negativa aspekterna i en konsensuskultur. Här kan du som ledare påverka mycket. Du kan till exempel, i vissa situationer, överväga att strunta i konsensus från alla håll. Det kan vara ett vägval där du bedömer att det aldrig kommer gå att nå enighet inom hela gruppen, eller en fråga som många har åsikter om men som i grunden inte har någon egentlig betydelse. Fråga dig då om du kan våga bortse från konsensuskulturen och själv fatta beslut i syfte att komma snabbare framåt.

Det är också viktigt att du i de frågor som påverkar mycket, tar en aktiv roll i att uppmuntra dina medarbetare att dela sina åsikter även när de avviker från vad majoriteten tycker. Med en levande och konstruktiv debatt, även tidigt i förändringsprocesser, kan du hjälpa till att avdramatisera och korta ner de mest omfattande förankringsrundorna. Och samtidigt visa att det finns plats för innovativa idéer och nytänkande.

Utnyttja digitaliseringens möjligheter

De senaste årens utveckling mot ökad digitalisering och distansarbete kan påverka konsenskulturen. Det erbjuder nya möjligheter till kommunikation och samarbete samtidigt som det introducerar nya utmaningar. Med en medveten anpassning till de nya arbetsformerna kan du som chef utnyttja fördelarna för att nå konsensus snabbare. Här är några av möjligheterna och utmaningarna:

Tillgänglighet

+ Digitalisering möjliggör ökad tillgänglighet till information samt en kontinuerlig dialog inom teamet, vilket gör det lättare att nå konsensus.

- Överflödet av information gör det svårt att hålla sig uppdaterad på allt. Det kan kräva mer tid och ansträngning för att säkerställa att alla har tillräcklig information för att fatta beslut.

Flexibilitet

+ Med den ökade flexibiliteten som distansarbete ger, kan medarbetare i högre grad delta på sina egna villkor. Det bidrar till en mer positiv arbetsmiljö och kan stödja konsensusbildning.

- Ökad autonomi kan leda till mindre direkt kommunikation och interaktion som är en viktig förutsättning för att förstå andras perspektiv.

Tekniska förutsättningar

+ Digitala verktyg och plattformar underlättar virtuella möten och samarbete. Det underlättar diskussioner och att nå enighet på distans.

- Tekniska problem eller bristande kunskaper om digitala verktyg kan hindra en effektiv kommunikation och samarbete.