Har du koll på sjuknärvaron?
Forskningsprojekt ger mer kunskap
Flera forskningsstudier har gjorts på området de senaste åren och en av de som arbetat mycket med frågan är Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle. 2021 avslutades ett större forskningsprojekt lett av Gunnar Bergström där även forskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet deltog – och forskargruppens resultat berättar han om i en intervju med Suntarbetsliv.
Så många som sju av tio uppger att de varit sjuknärvarande det senaste året och det är något vanligare för kvinnor än för män. Ohälsan kan ta sig flera olika uttryck. Vanliga symptom är smärta i rygg, nacke, huvud eller mage samt olika former av psykisk ohälsa. Innan pandemin var det också vanligt med förkylnings- och influensasymptom på arbetsplatserna.
Brist på lämplig ersättare kan vara en anledning
Bergström menar att det finns många olika orsaker till att människor arbetar trots hälsoproblem. Vanligt är upplevelsen att det inte finns någon ersättare, man tänker ungefär ”om jag sjukskriver mig blir jobbet inte gjort”, alternativt ”mina kollegor får ökad arbetsbelastning”. Man känner helt enkelt omsorg om och ansvar för de patienter, medborgare, elever och/eller kollegor man jobbar med. Ett sätt att minska sjuknärvaron är alltså att se till att det känns ok för personal att vara borta från jobbet vid sjukdom. Finns backup på arbetsplatsen, till exempel vikarier eller ett fungerande system att kunna hjälpas åt med arbetsuppgifter inom teamet? Tillåter kulturen att de arbetsuppgifter som inte är tidskritiska blir liggande några dagar?
Extra utmaning att kartlägga sjuknärvaro vid distansarbete
Är det då så farligt om man jobbar lite med rinnande näsa eller nackont? Ja, enligt Gunnar Bergström visar forskningen att upprepad sjuknärvaro leder till ökad risk för sämre hälsa, som i sin tur kan leda till långtidssjukskrivning och förtidspension. Det här betyder att på lång sikt leder sjuknärvaro till en större kostnad och produktionsbortfall för arbetsgivaren, än vad det skulle gjort om medarbetaren i stället loggat ut och tagit hand om sig när de inte mått bra. Med grund i detta borde arbetsgivare anstränga sig mer för att kartlägga och minska sjuknärvaron än sjukfrånvaron, även om det kan vara svårare. Hen bör också undvika att stirra sig blind på sjukfrånvarotalen, eftersom det tenderar att leda till ökad sjuknärvaro men inte förbättrad hälsa.
Få har rutiner för sjuknärvaro
I dagens arbetliv, där många arbetsgivare erbjuder hybridlösningar som gör det möjligt att jobba hemifrån, kan man förmoda att sjuknärvaron ökar. Enligt en undersökning som YouGov gjort på uppdrag av MedHelp Care så är det dock svårt att veta det här säkert. I undersökningen har drygt 300 HR-chefer svarat på frågor om hur deras organisationer arbetar bland annat med uppföljning av både sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Bara en av tio uppger att det registreras i något system och sex av tio säger att de inte har fastställda rutiner för att hålla koll på om medarbetare arbetar trots att de är sjuka. Det här gäller sjuknärvaro både för medarbetare på arbetsplatsen och på distans, men helt naturligt blir det en större utmaning – för både chefer och kollegor – att läsa av hur de som arbetar hemifrån egentligen mår. I samma undersökning uppger en övervägande del, 64 procent, av HR-cheferna att de ser flera risker och nackdelar med att medarbetare jobbar hemma när de är sjuka.
Vissa mår bra av jobbet, trots ohälsa
De flesta är överens om att sjuknärvaro inte är bra – men, ingen regel utan undantag. I vissa enskilda fall kan sjuknärvaro vara just det som medarbetaren behöver för att må lite bättre, påpekar Gunnar Bergström. Det kan till exempel handla om psykisk ohälsa, som mycket väl kan minska om medarbetaren kan ta del av det sociala sammanhanget på arbetsplatsen. Eller vissa smärtor i rygg eller nacke som lindras av fysisk aktivitet eller rörelse. För att det ska fungera är det en förutsättning att arbetsgivaren kan anpassa arbetsuppgifterna och ge ett tydligt och medvetet stöd till medarbetaren. Det behöver också finnas en kontinuerlig dialog och uppföljning av ohälsan. Sist men inte minst är det förstås viktigt att medarbetaren själv tycker det är en bra åtgärd att fortsätta eller att återuppta arbetet.
Fokusera på samarbete och dialog för att hantera sjuknärvaro
Avslutningsvis några ord om hur du som chef kan agera för att hantera och minska sjuknärvaron i din grupp:
- Håll en kontinuerlig dialog med dina medarbetare, det gäller särskilt de som arbetar mycket på distans. Ställ frågan ”Hur mår du?” lite oftare till dem du inte träffar på kontoret. Följ upp hälsoläget för dem som signalerat att de inte mår bra.
- Prata med andra i din organisation, till exempel HR-funktionen och din ledningsgrupp, om hur ni kan skapa rutiner eller systematik för att få en överblick och kunna kartlägga sjuknärvaron.
- Ta upp frågan om sjuknärvaro med dina medarbetare. Informera om den forskning som finns om konsekvenser för individ och organisation. Var tydlig med att du inte förväntar dig att någon ska arbeta vid sjukdom.
- Gör upp en plan för bemanning där du tar höjd för tillfällig frånvaro. Diskutera tillsammans med dina medarbetare hur ni kan hjälpas åt att lösa gruppens åtaganden när någon är borta.
- Föregå med gott exempel genom att inte jobba själv när du är sjuk. Det blir den kanske viktigaste signalen, som visar och att det är både ok att bli sjuk och faktiskt det mest effektiva att inte börja jobba förrän man mår bra.
Tips på mer läsning: I den här artikeln av tidningen Chef lyfts problematiken kring att många väljer att jobba trots sjukdom. Artikeln lyfter även fram tre råd till dig som chef om hur du kan handskas med detta problem i arbetsplatskulturen.
Så påverkas du av sjuknärvaro