Offentlig sektor eller privat – hur ser skillnaderna ut?
Dock är vissa grundläggande aspekter unika för den offentliga sektorn, och dessa behöver du som chef känna till och ha med dig i din vardag och ditt ledarskap.
Transparens och samarbete hos offentliga aktörer
Den svenska offentlighetsprincipen garanterar, som i få andra länder, en stor öppenhet och transparens kring offentlig verksamhet. Motsvarande lagkrav finns inte för privata företag, även om många ändå väljer att vara öppna för att svara upp mot förväntningar och efterfrågan hos exempelvis kunder, allmänhet och media. Vem som helst har rätt att ta del av och granska offentliga dokument. Det förutsätter förstås att alla handlingar hålls i god ordning och reda. Det är du som chef som har ansvaret för att det sköts inom din del av verksamheten även om du säkert har administrativa rutiner och expertis på området som kan ge vägledning och stöd. Några exempel på ärenden och områden där du måste vara beredd på granskning är rekrytering, upphandling och inköp. Här gäller det att vara trygg med att den kandidat du valt att anställa inte bara är den du gillade bäst utan också har dokumenterad kompetens som motsvarar specifikationen i rekryteringsannonsen. Det gäller även där du valde att skriva avtal med den konsultfirma som motsvarade upphandlingskriterierna, snarare än den som hade snyggast presentationsmaterial.
Även om de flesta är överens om att transparens är viktigt kan kraven på dokumentation ibland kännas betungande i det praktiska arbetet. Men misströsta icke, det finns fördelar också. Att allt är öppet och transparent medför en naturlig och självklar grund för samarbete mellan olika aktörer. I många fall kan man till exempel göra gemensamma upphandlingar eller avropa en tjänst från en annan myndighets ramavtal. I offentlig sektor finns inga affärshemligheter eller konkurrensfördelar vilket gör det naturligt att dela med sig av erfarenheter, kompetens och nätverk.
Mer sociala personer i offentlig sektor
Du kan till viss del förvänta dig olika typer av personlighet hos både medarbetare och chefskollegor, beroende på sektor. Enligt en omfattande studie från Göteborgs universitet finns det skillnader hos chefer, bland annat när det gäller hur strukturerade de är och hur bra de är på att fatta beslut. Chefer i offentlig sektor får enligt studien lägre poäng på dessa områden, än chefer i privat sektor. Forskningsledaren Trevor Archer kommenterar dock i en intervju i Tidningen Chef att det inte behöver betyda att offentliga chefer är sämre utan att det snarare handlar om hur den omgivande organisationen fungerar. I offentlig sektor finns till exempel ett tydligare ramverk och en yttre struktur som gör att chefen inte behöver skapa det själv. Även när det gäller beslutsfattande så är det en fördel om chefer inte ser det som sin främsta uppgift – snarare handlar offentlig verksamhet om att förvalta, göra saker rätt och att förankra nya förslag så att alla berörda är med på tåget. Studien tyder också på att socialt intresse och kompetens är högre hos många inom offentlig sektor, möjligen med undantag av mellanchefer.
Resultaten om att strukturerade och ordningsamma personer söker sig till privat sektor är något som även lyfts i en färskare rapport från det finska forskningsinstitutet ETLA. De håller med studien från Göteborgs universitet om att utåtriktade personer oftare väljer ett jobb inom den offentliga sektorn. En anledning till det är enligt ETLA att social kompetens värdesätts högre i offentlig sektor och även belönas finansiellt med högre lön.
Politiken styr men offentlig verksamhet måste vara neutral
All offentlig verksamhet styrs ytterst av folket, genom de politiker som är valda av alla röstberättigade på grund av övertygelser och åsikter om hur Sverige ska styras. Samtidigt är en av de mest grundläggande värderingarna för alla som arbetar i offentlig förvaltning att ”Du ska vara saklig och opartisk i all verksamhet”, som det beskrivs i Den statliga värdegrunden från Statskontoret. Det kan låta självklart och enkelt i teorin men i det dagliga arbetet som anställd i offentlig sektor kan du hamna i lägen när detta ställs på sin spets. Som chef ställs högre krav eftersom du måste hantera situationer både för egen del och om dina medarbetare behöver stöd i något sådant läge.
Som om det inte vore nog finns i förlängningen ytterligare en dimension av den politiska styrningen. Katarina Barrling och Johan Hansson reflekterar om diket de menar finns mellan politik och förvaltning, i poddavsnittet Att leda i korselden – om ledarskap i politisk styrda organisationer från IPF (Institutet för personal- och företagsutveckling vid Uppsala universitet). Som chef i den offentliga sektorn riskerar du att hamna i korselden mitt i detta dike. På var sida om diket har man olika förutsättningar och styrs av olika logiker. I förvaltningen sätter man mål utifrån verksamheten och uppdraget – liksom i den privata sektorn – medan man i politiken styrs mycket mer av ideologi, olika aktörers idéer och intressen och den allmänna opinionen i samhället. I värsta fall kan detta innebära en konflikt mellan den offentliga förvaltningens strävan efter att nå sina mål och resultat å ena sidan, och den politiska styrningens vilja att driva igenom sina symbolfrågor å den andra. Det finns inga onda avsikter på någon sida men för att kunna nå varandra behövs en brygga eller bro över diket. En nyckel är att lyfta blicken från detaljerna för att försöka skapa sig ett helikopterperspektiv över diket, allt för att kunna förstå varandras verklighet.
