Förmåner blir viktigare när reallönerna sjunker

Ändå har vi det värsta bakom oss, menar Américo Fernández, privatekonomisk expert på SEB.

– 2022 var ett omställningsår. Vi gick från ingen inflation till den värsta sedan 1990-talet.

Att försöka kompensera inflationens högre priser med högre löner är en åtgärd som historiskt visat sig vara en mycket dålig idé.

– Det är precis vad man inte vill, säger Américo Fernández.

Högre löner leder till mer konsumtion och därmed stigande inflation, vilket i sin tur leder till högre räntor.

– Vi är högt skuldsatta i Sverige så räntehöjningar slår brett mot hushållen.

Svenskarna får helt enkelt tugga i sig reallönesänkningar, även om lågkonjunkturen är orsakad av yttre faktorer, som följdeffekter från de massiva krisåtgärderna under pandemin från såväl stater som centralbanker, kriget i Ukraina och den därpå följande energikrisen. Lågkonjunkturen kan också komma att slå ut företag och leda till ökad arbetslöshet.

– Det kommer att ta två till tre lönerörelser att bygga upp konsumenternas köpkraft igen.

Ändå finns det vissa ljusglimtar. Prisbasbeloppet höjs rejält nu 2023 med 8,7 procent till 52 500 kronor. Det betyder att gränsen för när man betalar statlig skatt höjs till den summan. De som har en lön mellan 48 300 och 52 500 kronor i månaden kan alltså räkna med sänkt skatt.

– De kommer att få en bättre situation än många andra.

Prisbasbeloppet höjer också en rad andra statliga stöd, som sjukpenning, föräldraersättning, garantipension, studiemedel.

När räntan går upp faller bostadspriserna, vilket drivs på både av elprishöjningarna och allmän osäkerhet:

– Alla förstagångsköpare vinner också på att priserna på bostäder faller, säger Américo Fernández.

Att prisbasbeloppet höjs gör det förmånligt att löneväxla. Om lönerna inte kan höjas så mycket kan det vara en bra idé att i stället lyfta fram andra förmåner, som försäkringar och högre avsättning till pensionen, för den som har en lön över prisbasbeloppets nivå på 52 500 kronor per månad. Det är bäst att först maximera avsättningen till det allmänna pensionssystemet.

– Löneväxling ska ske med god marginal ovanför brytpunkten för statlig skatt.

Hur tänker du själv när du ska löneförhandla?

– Jag tänker nog inte annorlunda än andra. Man fortsätter följa det man kommer överens om.

Men, fortsätter han, med jobbet som privatekonom på en storbank kommer förstås en förståelse för hur olika delar av samhället samspelar med varandra: nationalekonomi, företagsekonomi, privatekonomi. Penningpolitik, avtalsrörelse och konsumtion.

– I min roll har jag som uppgift att förklara det jag själv vet och förstår.

Hur rustar du dig bäst för en sämre ekonomi?

– Jag ser till de delar i vår ekonomi som är mest sårbar. Vi har hus och en elräkning. Det blir färre bio- och restaurangbesök. Färre utlandsresor, vår svaga valuta gör det dyrt att resa utomlands.

Artikeln är publicerad i Ledarnas medlemsinlaga i tidningen Chef nr 2, februari 2023.

Fler artiklar om lön

• Förhandlingschefen: Ledaravtalet bra i dåliga tider
• Chefsintervjun: Solidaritet styr mina egna lönekrav

Vill du också ha tidningen Chef direkt hem i brevlådan? Läs mer och bli medlem.