Allt fler chefer i offentlig sektor mår dåligt
Din kanske viktigaste uppgift som chef är att skapa de bästa förutsättningarna för att dina medarbetare ska må bra och kunna lösa sina arbetsuppgifter på ett effektivt sätt. Efter pandemin som bland annat fört med sig mer distansarbete, är det ännu mer angeläget att ha koll på hälsoläget hos medarbetarna oavsett arbetsplats. Allt fler vill kunna växla arbetsplats vid behov och göra jobbet när det passar dem själva. Det är något som kan innebära en större press på dig som chef om det till exempel saknas erfarenhet och klara riktlinjer.
Säkert har du tillgång till en uppsjö av tips och råd i ämnet och du är kanske något av en expert på att uppmärksamma tecken på att någon annan inte mår bra i sin arbetssituation. Men hur mår du själv? Kan du hantera de höga kraven och se dem som stimulerande motivation till att göra ett bra jobb? Eller gör de snarare att du känner dig pressad, stressad och tyngd? Om det lutar åt det senare alternativet, är du inte ensam.
Ohälsa bland chefer ökar
Enligt många undersökningar de senaste åren pekar ohälsotalen för chefer uppåt, det vill säga allt fler chefer mår dåligt. En av de senast publicerade rapporterna är från Jobbhälsoindex, som bygger på 9500 respondenters svar. Rapporten presenterar en mörk bild, i synnerhet för chefer i offentlig sektor. De trivs sämre än sina medarbetare och är även mindre nöjda med sina arbetsuppgifter än chefer i privat sektor. Dessutom är det fler av cheferna i offentlig sektor som vittnar om såväl sexuella trakasserier som sömnproblem kopplad till arbetssituationen. En liten ljuspunkt kan man kanske se i det faktum att siffrorna varierar ganska mycket mellan olika mätningar enligt Lars Hjalmarsson – ansvarig för den återkommande undersökningen – i en kommentar till tidningen Chef. Han noterar att hur man mår på jobbet verkar skifta mer över tid i offentliga sektorn än i den privata. Det skulle kunna hänga ihop med att offentlig verksamhet ofta upplevs mer komplex och otydlig eftersom den påverkas så starkt av den politiska styrningen i vårt demokratiska system.
Alltför stora grupper är en risk
En annan möjlig anledning till att offentliga chefer har högre ohälsotal är antalet medarbetare per chef, som ofta är högre inom offentlig sektor. Det menar Linda Corin, doktor i arbetsvetenskap, och Maral Babapour Chafi, doktor i människa-teknik-design, som båda forskar vid Institutet för stressmedicin i Göteborg. I deras färska kunskapssammanställning med den talande titeln Betydelsen av antalet medarbetare per chef, sammanfattas tidigare studier på området. Rapporten visar ett tydligt samband mellan stora arbetsgrupper och flera negativa konsekvenser. En av dem är hög stressnivå och stor arbetsbelastning för chefen som inte hinner bygga en nära relation med varje medarbetare, vilket leder till lägre engagemang hos medarbetarna och minskad effektivitet i en nedåtgående spiral. Ofta påverkas även tredje part – i offentlig verksamhet exempelvis patienter, brukare eller elever, vilket å ena sidan medför flera stora risker. Å andra sidan finns vetskapen att när man väl identifierat risken går den också att förebygga. Forskarnas första råd är att kartlägga och synliggöra hur det ser ut i den egna organisationen. Man måste alltså först bli medveten om nuläget och därefter kan man bedöma om det är en rimlig situation utifrån faktorer som geografisk spridning, typ av verksamhet, kompetens bland medarbetarna och chefens erfarenhet. En hjälp i bedömningen kan vara checklista för chefers arbetsmiljö som Sveriges Kommuner och Regioner tagit fram.
Hållbarhet en framgångsfaktor även inom ledarskap
Att ta dig tid att reflektera över din egen situation är ett beprövat sätt att hantera stress och press. Du har mycket att vinna på att kunna fokusera och vara medvetet närvarande och det är något du kan träna upp genom olika mindfulness-tekniker. Det menar Christin Mellner och Gunnar Aronsson, båda forskare vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet. I artikeln Hållbart ledarskap i komplexa organisationer och verksamheter skriver de att ett hållbart ledarskap har villkor och förutsättningar som gör att du orkar, kan och vill fortsätta vara chef. Medveten närvaro är en viktig del av ett hållbart ledarskap och Mellner och Aronsson ger flera belägg för stora positiva effekter, bland annat ger det ökad förmåga att lyfta blicken och se mer fokuserat och klarsynt på en situation. Det bidrar också till att lära känna sig själv och bli bättre på att acceptera och visa medkänsla både med sig själv och andra.
Hållbart ledarskap är en företeelse som många strävar efter och inom Ledarna finns mycket kunskap och erfarenhet på området. Redan 2006 föddes idén om att utforska och i samverkan med flera andra aktörer, komma fram till vad som krävs för att klara hela chefs- och ledaruppdraget, och samtidigt må bra. Det blev ett forsknings- och utvecklingsprojekt på tre år som var mycket uppskattat av deltagarna. Projektet utvärderades av forskare vid Lunds universitet och följdes sedan upp tio år senare. Det här är bara ett exempel på Ledarnas arbete och engagemang i frågan, fler finns på samlingssidan Hållbara chefer. Ledarna erbjuder också ett antal metoder och verktyg som hjälper dig som chef att kartlägga dina förutsättningar och villkor. Du kan till exempel testa din egen arbetssituation genom att svara på 18 frågor som ger dig en bild av hur begripligt, hanterbart och meningsfullt du upplever ditt jobb. Där finns också underlag för reflektion individuellt och tillsammans med kollegor samt dialogverktyg och checklistor. Glöm inte att det ofta känns bättre att dela en tuff situation – tveka inte att ta stöd hos kollegor, hos företagshälsovården eller hos din chef när du behöver lufta dina tankar eller bolla ett dilemma.
