Chefers ansvar under alkoholstinna julbordstider
En av dem som vet hur det känns att bli utsatt för sexuella trakasserier är Emilia Åhfelt Dimitriadis. 2003 var Emilia i Kosovo när hon arbetade som soldat inom Försvarsmakten. Hon startade sedermera EMJA Hälsodialog AB - För friskare företag och håller idag utbildningar och föreläsningar om värdegrunder och friskare arbetsklimat på företag runtom i Sverige.
Du blev utsatt för sexuella trakasserier av dina kollegor i Kosovo. Hur påverkade det dig i din arbetsroll?
Trakasserierna startade redan andra dagen på utbildningen hemma i Sverige och fortsatte under vistelsen i Kosovo. Det hela pågick i åtta månader och fick mig att tappa både självkänsla och självförtroende. Jag uteslöts ur gruppen, funkade inte på arbetsplatsen, jag mådde dåligt och blev glömsk. Väl hemma mådde jag som sämst då jag drabbades av posttraumatisk stress.
Men det var inte bara jag som utsattes. När jag trädde fram och berättade vågade fler göra samma sak – trots rädslan att frysas ut från gruppen. Vi är ju flockdjur; att tillhöra gruppen är oerhört viktigt. Dessutom läggs fortfarande mycket skuld på offret.
Har du någon uppfattning om hur vanligt sexuella trakasserier är?
Det är tyvärr ett växande problem. Sedan 2010 har mobbing och jobbrelaterad stress ökat med 70 procent. I dag säger man att 1 av 10 är utsatta och att 10 000-30 000 blir långtidssjukskrivna varje år. I värsta fall leder det till självmord; man uppskattar att mellan 100-300 självmord kopplade till det här problemet sker årligen.
Idag ställs visserligen högre krav på chefers kunskap och insatser gällande kränkande särbehandling, men fortfarande saknas en del i lagstiftningen gällande den enskildes ansvar.
”Tål du inte ett skämt?” känns som en rätt utsliten fras. Var går gränsen mellan ett sexistiskt ”skämt” och trakasserier?
Det kan ibland vara vagt, ibland väldigt tydligt. Det man ska komma ihåg är att gränsen är personlig och att det är du som individ som bestämmer var den dras. Det innebär samtidigt att du har ett eget ansvar i att säga ifrån, så att omgivningen vet när just din gräns passerats.
Vad rekommenderar du att man ska göra om man blir utsatt?
Till att börja med: lägg bort all skam och skuld. Prata med din närmsta chef, eller annan chef i din närhet. Det är även viktigt att dokumentera trakasserierna så att det finns bevis om brotten skall anmälas.
Vad kan man göra som kollega?
Visa offret att han eller hon inte är ensam. Prata med den utsatta, stötta. Prata med mobbaren och visa att agerandet inte är okej. Och informera HR. Mina kollegor agerade med tystnad och det var nästan det jag upplevde som värst. Genom tystnaden gav de ju sitt samtycke.
Hej Lotta Almgren på Ledarna, hur går dina tankar när du hör Emilias historia?
Det är tyvärr ingen unik situation. När det kommer till trakasserier och kränkningar uppstår ofta samma rädslor som när någon på arbetsplatsen har ett missbruk. Många chefer – och arbetskamrater för den delen – blir osäkra på hur frågan ska tas upp och det leder inte sällan till att man pratar runt problemet snarare än direkt till den det berör. Det blir lättare att skjuta problemet åt sidan än att ta det på allvar och hantera det.
Vilket ansvar vilar på chefen när det kommer till sexuella trakasserier och andra kränkningar på arbetsplatsen?
Det är med sexuella trakasserier som med alla sorters kränkningar: när de sker på arbetsplatsen så är det arbetsgivaren/chefen som äger problemet. I det ansvaret ingår att arbeta både proaktivt och reaktivt, chefen skall arbeta för att både förebygga ohälsa hos sina anställda och även utreda vad som hänt när någon farit illa eller mår dåligt på jobbet.
Arbetsmiljölagen reglerar arbetsgivarens ansvar och det finns en föreskrift (2015:4 § 13&14) om att kränkande särbehandling inte accepteras. Som chef skall du säkra att det finns svar på frågor som; vem som skall ta emot en anmälan? Är det tydligt vad som händer med informationen och vad mottagaren av anmälan skall göra? Finns information om hur/var de utsatta kan få hjälp?
Under juletider ökar alkoholkonsumtionen på många arbetsplatser. Hur förhåller jag mig till detta som chef?
Det bästa är att redan innan festen lyfta den alkohol- och drogpolicy som finns på arbetsplatsen (om det finns – annars är det god tid att sätta upp en sådan!). Ta gärna upp hur man kommer att hantera alkoholförtäringen och vilket ansvar ni har mot varandra även under påverkan.
