Coronapandemin påverkar oss alla

Stora Enso som är min arbetsgivare, har drygt 5 000 anställda i Sverige och är ett globalt företag med 26 000 anställda i över 30 länder. Produktionsanläggningar för kartong och wellpapp, papperspåsar och papper finns i Dongguan i sydvästra Kina, Qian an i Hebei i västra Kina, Jiashan i Zhejiang och Wujin i Jiangsu i östra Kina men även Beihai bruk i Guangxiprovinsen i södra Kina. Detta ledde till att alla Stora Ensos enheter tidigt fick information och riktlinjer för att skydda smittspridning med den erfarenhet man redan hade av epidemin i dessa olika delar av Kina.

Den 24 januari anslogs reseförbud för Stora Ensos anställda till och från Kina. Den 31 januari upptäcktes det första svenska fallet i Jönköping.

Den 3 februari fick alla Stora Ensos anställda flygförbud och alla icke affärskritiska möten ställdes in, eller bokades om till videomöten. Anställda uppmanades att avboka konferenser, undvika att resa med kollektivtrafik och vistas på folktäta platser. Hade någon anställd varit i Asien blev det två veckors karenstid innan återgång till arbetsplatsen. På arbetsplatsen uppmanades alla att tvätta händerna noga och ofta, använda handsprit om inte vatten fanns tillgängligt och att bara använda engångshanddukar. Blev man sjuk oavsett symptom, skulle man hålla sig hemma. Dessa riktlinjer som vi nu ser som normala men som då var betraktat som lite överdrivna försiktighetsmått.

Den första oron i min del av skogsindustrin började den 4 mars då markägare, skogsplantskolor och entreprenörer började fundera på vad som händer om gränserna mellan olika länder stängs och om våra utländska plantörer inte kan komma hit till Sverige? En fråga som ingen hade svar på.

Några få exempel runt om i världen

Den 9 mars stängde Italien sina gränser. Från den 22 mars stängdes de flesta affärer och produktion samtidigt som människor inte fick vistas utomhus annat än för att köpa mat och ta sig till apotek och läkare. Skolorna planeras att fortsatt hållas stängda fram till september.

Den 12 mars stängde Norge sina skolor, strax därefter stängdes alla hamnar och flygplatser. Danmark införde gränskontroller där endast resenärer med giltigt skäl får komma in i landet.

Den 13 mars fick bland annat Schengenländerna inreseförbud till USA.

Den 16 mars stängde Tyskland och Litauen sina gränser för både in och utresor. Nederländerna stängde sina skolor, barer, restauranger och sporthallar. Danmark, som första land i Norden stängde alla skolor och universitet.

Den 17 mars införde Estland och Spanien inreseförbud, med undantag för egna invånare. Frankrike stängde sina gränser och införde utegångsförbud förutom för nödvändigheter som att handla mat och gå på jobbet om distansarbete inte är möjligt. Man meddelade tydligt att den som bryter mot förbudet straffas med höga böter samtidigt som 100 000 poliser kallades ut på Frankrikes gator samma kväll för att säkerställa efterlevnad av reglerna.

Den 18 mars stängde Finland sina skolor och universitet.

Nu har det gått flera månader och vi väntar på de lättnader, åtminstone inom länderna, som nu är på gång. Island har tagit ännu ett steg och beslutat att börja ta emot turister igen senast den 15 juni, virustestet görs då på flygplatsen och den som är frisk slipper sitta i karantän.

Hur berör allt detta skogsindustrin?

I skogsplanteringsfrågan har man tagit in fler utländska arbetare från de närliggande länder som har öppet för utresor t.ex. Polen, Rumänien, Estland men thailändare har hittills inte kunnat ta sig hit som planerat, samtidigt som skogsbolagen och deras entreprenörer rekryterar ett ökat antal inhemska plantörer. Troligen saknas trots detta en del plantörer och därför har man satt igång vårens planteringar tidigare än vanligt och beräknas plantera under längre tid än vanligt, en bit in i juli istället för bara till midsommar som under ett normalt år. Man hjälps åt och fördelar personal på ett sätt jag inte sett förut, kriser förenar verkligen och låter oss se längre än bara vår egen vinning.

Frakter påverkas när gränspassager försvåras och dessa förseningar ger dyrare frakter.

Det sker även en omställning i produktion på grund av ökad efterfrågan på hygienprodukter såsom handsprit, munskydd, toalettpapper, pappershanddukar och blöjor vilket bland annat lett till ökad produktion av mjukpapper och även ökad efterfrågan på förpackningsmaterial. Ökad efterfrågan av trävaror till svensk bygghandel märks samtidigt som en minskad export till Kina och sjunkande virkespriser på grund av att efterfrågan i stort minskar leder till att de skogsbolag som kan, prioriterar avverkning i egen skog eller ställer om till mer gallring som ger mindre råvara och i sin tur leder till minskad efterfrågan på bland annat markberedning och skogsplantor i slutändan.

Den ekonomiska krisen som nu följer på detta förutspås bli allvarlig. Men det enda vi har lärt oss är att man inte kan veta vad som händer härnäst och att allt kan förändras väldigt fort. Vem trodde i början av året att hela världen skulle beröras av en virusepidemi av denna magnitud?

Men skogsplantskolorna fortsätter odla, de plantor som odlas upp nu under våren och sommaren sätts i skogen under hösten och under nästa år och vem vet vad som kommer hinna hända till dess?

Yvonne Hedman Nordlander