Fler nyheter
Sveriges Skogstjänstemannaförening 17 oktober 2019

Nordic Forester i Danmark

Nordic Forester (NF) höll till i Danmark i år. Värdar för NF var Danske Skov- og Landskapsingeniører (DSL). Jag blev hämtad på Billund flygplats av en mycket trevlig och samtals­ivrig taxiägare. Jag förstod efteråt att det var Pernille Mörch Christenssen, sekreterare på DSL som ordnat med mottagandet. Taxichauffören och jag pratade hela vägen från Billund vilket gjorde att den cirka sju mil långa bilresan blev väldigt kort. Vi anlände snabbt till Kongebrogarden där vi skulle hålla till på Comwell hotell alldeles vid ena brofästet till gamla bron över Lilla Bält.
Vy från Comwell hotel vid Lilla Bält.

Den första jag mötte var Sören som välkomnade mig och förklarade att många från DSL redan var samlade där för årsmötet inom deras förening. Allteftersom så anlände fler och fler till NF:s möte och när alla var på plats så startade vi med gemensam middag.

Jag har varit med på några möten med NF nu och känslan växer för varje gång. Det är viktigt att möta kollegor från våra grannländer för att lyssna av och för att förstå vilka utmaningar som vi har just nu. Det är definitivt inte desamma i alla länder och det gör det också mer intressant.

Sverige och Finland har mycket liknande skogsbruk och det gör också att vi har ganska liknande problem att tampas med. Ett exempel är att det vi upplever i Sverige med att vi har begränsningar av vårt skogsbruk som beror på miljövård eller naturhänsyn eller samverkan med samer. Det gör att vi kan jämföra på ett likartat vis.

Danmark däremot är inte lika beroende av sitt skogsbruk som vi är och där pratar man väldigt mycket om hur man kan sköta skogen utifrån fler perspektiv. Viltvård, parkskötsel, ädellövskogar och högsta avkastning utifrån när skogen är lämpligast att skörda är begrepp som vi lärde oss del om när vi utbildade oss till tekniker, skogsmästare eller jägmästare men där vi absolut inte fått tillämpa dessa kunskaper praktiskt. Vi pratar mer om ”Lägsta slutavverkningsålder” än om vilket trädslag eller vilken skötselmetod som skulle vara lämpligast för att nå högsta avkastning. Man kan beskriva det danska skogsbruket mer liknande det sätt vi en gång lärde oss.

NF Danmark B_SSF32019-listning_1536x1152.jpg

Lördagen startade med ett besök på Johansens Plantskole där de visade upp sin odling av plantor. De odlar cirka 13 miljoner plantor för skogsodling och cirka 8 miljoner plantor för parkskötsel och viltvård årligen.

Intressant var att förstå att de jobbade mycket med försäljning i södra Sverige eftersom de enbart odlar barrotsplantor och att det numer är svårt att få tag på stora barrotsplantor producerade i Sverige. Vi har ju mestadels bulkproduktion av rotade plantor. Reklamskylten på plantskolan skulle kanske väcka lite opinion här hos oss ...

NF Danmark C_SSF32019-listning_1536x1152.jpg

Jesper Noergaard visar sin största gran på besöksfastigheten.

Efter plantskolan fortsatte vi till en fastighet söder om Vejle där vi mötte skogsinspektor Jesper Noergaard som visade en av de fastigheter som han förvaltade. Han jobbade åt vad man kan jämföra med Södra skogsägarna fast i Danmark och han hade ungefär 250 fastighets­ägare som han jobbade med.

Den totala arealen för hans del uppgick till 1700 ha vilket innebär cirka 7 ha i genomsnitt per fastighetsägare.

Fastigheten vi besökte var en fastighet med framförallt bokskogar och gran­skogar. I skötseln av bokskogen fanns det väldigt mycket restriktioner, bland annat så var det inte tillåtet att kal­avverka utan all bokskog skulle skötas som kontinuitetsskogar. I granskogarna fanns det däremot inga sådana begränsningar utan där var det mer begränsning i hur man kunde avverka utan att närliggande bestånd skulle bli påverkade av storm­skador eller barkborreangrepp.

Bärighet är också ett stort problem. När man går in med maskiner i bestånden så måste det ske när det är som torrast på grund av den stora inblandningen av lerarter. Nu när vi besökte fastigheten var det inte alls tänkbart att ens fundera på maskiner eftersom det till och med var lite svårt att ta sig fram fotledes i lermarken.

På söndag förmiddag åkte vi ut för att försöka få se tumlare. En delfinart som är mycket vanlig nära Lilla Bält och Stora Bält.

Turen startade mycket bra och vi såg snabbt flera stycken tumlare i närheten av gamla Lilla Bältbron. I slutändan visade det sig att det var endast de som vi fick se.

Båtturen var intressant ur andra perspektiv. Den blev en historieresa och vi passerade bland annat en liten ö där slutförhandlingarna mellan Sverige och Danmark ägde rum när Skåne och Bohuslän återigen blev inför­livade till Sverige vid Roskilde­freden 1658.

Man kan slutligen säga att det varit ett bra möte i NF. Nästa år står ST Skog som ansvariga för mötet och det kommer att ske någonstans i Sverige.

Stefan Borgman från Finska Meto blev vald till ordförande för kommande två år och övertog därmed ordförandeskapet från Royne Andersson ST Skog.

Thomas Esbjörnsson