Ordföranden har ordet - Nya tider

Jag satt då på mitt kontor i Riga och funderade på vad det skulle komma att innebära. I Lettland stängde man skolorna och införde restriktioner för alla medborgare. Jag valde då att återvända till Sverige med sista planet den 14 mars.

Nu har det alltså gått ett år. Direkt efter hemkomsten började jag att planera för att åka tillbaks senast efter semestern. Så länge kan ju inte detta lilla virus finnas. Vad fel man kan ha.

Tack vare digitala lösningar har det gått att bedriva verksamhet på distans. Det som är svårast att driva med hjälp av digitala lösningar är utvecklingsarbete. Det dagliga jobbet går utan problem men utveckling där det krävs att man träffas personligen för att visa och coacha fungerar dåligt.

Nu står hoppet till vaccinet som skall göra oss odödliga. Här slits man mellan hopp och förtvivlan. Doser kommer inte i den omfattning som lovats och några tränger sig före. Ibland undrar man vad som driver vissa personer at bete sig som de gör.

Rapporten idag verkade mera hoppfull då det i slutet av mars skall vara full fart på leveranserna och nya leverantörer kommer att finnas. Vi får se.

Stämma och Skogsbryn

Något mer uppiggande är att vi bestämt datum för SSFs stämma. Normalt brukar den genomföras i april/maj men av kända skäl kan vi inte kalla till en fysisk stämma i vår.

Nytt datum är den 24 september. Denna gång skall vi också försöka oss på ett dubbelarrangemang.

Normalt har vi Skogsbrynet vid denna tid och för att inte missa det kommer vi att bjuda in till Skogsbryn den 23 september. Ni som är deltagare boka in 23–24 september. Vi återkommer med detaljerat program.

Skogstankar

Ingen har väl undgått kritiken mot svenskt skogsbruk. Kritik kommer både från svenskt håll och från EU. Jag tror det är få som jobbar med skogsbruket som känner sig som skurkar. Vi har alla genom utbildning och de strategier som finns i de olika skogsbolagen anpassat oss till dagens sätt att sköta skogen där både produktion och naturhänsyn får plats. Det finns en känsla av att de som är mest högljudda i kritiken är de som besitter de lägsta kunskaperna.

Samtidigt som EU utnämner skogen till räddaren i omställningen från ett fossilt samhälle till ett grönare samhälle lägger man hinder för att utnyttja de skogsprodukter som behövs för omställningen.

De flesta är överens att vi behöver timmer till byggnation, massa till papper och kläder och energived för att klara uppvärmning av våra bostäder men det skall inte avverkas någon skog.

Naturligtvis lite förenklat men känslan är denna. Här gäller det att öka informationen och kunskapsspridning om vad vi håller på med i skogen annars riskerar vi att få kämpa i en allt för brant uppförsbacke.

Fler och fler pratar om hållbarhet i olika sammanhang. Det mest komiska jag hört var när en kaffekapasel var klimatneutral! Alltså en kapsel per kopp tillverkad i något aluminium/plast material skall vara klimatneutral. Då är nog det mesta klimatneutralt, även grön betong.

Vi kämpar på där ute och hoppas på upplysning.

Björn Karlsson, Ordförande SSF