Ordföranden har ordet

Jag tänker ägna mitt sista ordförande ord för året med lite omvärldsbevakning men först vill jag göra lite kort uppsummering av 2022.

Vi började året med en stark förhoppning om att nu när pandemin släpper sitt grepp så börjar allt kunna gå tillbaka till något normalt. Eller som vi beskrev det ”det nya normala”. Inflationen och prisökningarna skulle stabiliseras. Efterfrågan på virke skulle vara fortsatt hög och priserna skulle fortsätta att öka. Den 24 februari förändrades den bilden totalt när Ryssland anföll Ukraina. Den instabilitet som det medförde med försörjning av energi till Europa och andra delar av Världen gjorde att inflationen ökade ännu mer och att kostnaderna för nybyggnation rusade. Marknaden för sågade varor har näst intill stannat upp och prognosen framåt är att vi kommer att ha inflation på cirka 10 % även under 2023. Man får leta efter positiva nyheter när man läser tidningar eller tittar på nyhetsinslag. Men ett positivt inslag mitt i allt det negativa är att Ukraina visat på en sammanhållning som är helt fantastisk vilket gjort att de fortfarande står emot Ryssland och till och med börjar trycka tillbaka dem. Det visar på laganda och sammanhållning och att man tror på att det finns en bra framtid. Tänker man på vilka umbäranden man gör i Ukraina idag så är inflation och höga elpriser ganska futtigt.

EU:s påverkan på skogspolitiken

Det går ju ingen förbi att det mesta som det lagstiftas och beslutas om nu när det gäller skogen och skogsbrukandet påverkar oss. Oftast påverkas vi dessutom negativt, dels mentalt eftersom vi har svårt att förstå varför vi i Sverige som haft ett skogsbrukande med långsiktigt tänkande inte längre får bestämma över vad vi gör med och i skogen, men också att det påverkar oss med mer omfattande rapportering som med Taxonomin som leder till att vi måste ha mer och mer administrativ personal eller att vi behöver rusta oss för att kunna sköta skogen med andra brukningsmetoder som höjer våra kostnader.

Några exempel på påverkan genom EU-beslut och vad de kan få för konsekvenser:

EU-beslut om reviderad LULUCF-förordning, där Sverige tilldelas det största betinget för hur mycket koldioxid som ska tas upp av skog och mark. Sänkt reduktionsplikt som beslutades om av vår nytillträdda regering kan leda till ökade krav på koldioxidupptag i den svenska skogen genom att minska avverkningen istället.

Konjunkturinstitutet har gjort en analys kopplat till LULUCF-åtagandet som de presenterar i ett antal slutsatser:

Sveriges LULUCF-beting innebär att det finns anledning att se över den nationella klimatpolitiken på området. Det är viktigt att analysera hur olika styrmedel kan utformas så att målet kan nås till lägsta möjliga kostnad för samhället.
Det nya LULUCF-betinget innebär lägre BNP och lägre hushållsnytta än vad som annars skulle vara fallet. Hur stor kostnaden blir beror på vilken strategi som används för att uppfylla det nya betinget.
Rapporten sammanfattar åtgärder som kan vidtas för att öka lagerhållning av kol i skog och mark:

- minskat uttag av biomassa (exempelvis genom mindre intensiv avverkning eller genom att mer arealer skyddas från avverkning)

- återställande av våtmarker

- återbeskogning (bl.a. plantering av jordbruksmark)

- ökad skoglig tillväxt

- lagerflytt (exempelvis genom att kollagret flyttas till långlivade träprodukter eller bio-CCS)

EU enas om lag mot avskogning

Kortfattad sammanfattning: EU-kommissionen, parlamentet och rådet har nått en preliminär överenskommelse om en lag som reglerar import och export av produkter som bidrar till avskogning.

Överenskommelsen inkluderar bland annat nu en bredare skrivelse kring ”Skogsdegradering” som nu innefattar omvandling av primärskogar eller naturligt genererade skogar till plantageskogar.

Denna skrivelse bedöms kunna få effekter på skogsbruket inom EU och inte minst i Norden och är något som nuvarande och föregående svenska regering arbetat emot.

Lagen innebär att bolag som placerar produkter (exempelvis trävaror) på den europeiska marknaden eller exporterar dem, ska bevisa att de inte bidragit till avskogning enligt definitionerna, samt att produktionen är förenlig med all relevant lagstiftning i landet där den sker. För stora bolag träder lagen i kraft 18 månader efter att den formellt antas, vilket förväntas ske under nästa år.

I framtagandet av lagen så har trakthyggesbruket lyfts fram som ”problematiskt” och metoden riskerar att bli alltmer kritiserad i samband med att lagen börjar tillämpas.

Ja som ni ser så arbetas det med många frågor som påverkar oss, lägg till det här även diskussionen om huruvida biobränslen ska klassas som ”gröna” eller inte så har vi en bild av vad som kommer att påverka oss även under 2023.

Jag vill också ge en liten bild av hur läget ser ut på marknaden nu när året börjar nå sitt slut:

Konjunkturen

Återhämtningen efter COVID dämpas av kriget i Ukraina, hög inflation och stigande räntor. Tydlig inbromsning av byggaktivitet, bl.a. Kina och USA.

Sågade trävaror

Snabb vändning från god efterfrågan till nästan tvärstopp. Höga färdigvarulager. Produktionsbegränsningar hos sågverk har aviserats. Lägre globala byggaktivitet ökar sannolikheten för ytterligare minskningar av sågproduktionen.

Avsalumassa

Avmattning i massapriser syns nu efter prisuppgång på närmare 100% över två år.

Papper och kartong

Höstens negativa pristrend för förpackningsmaterial håller i sig och förklaras av den generella avkylningen i ekonomin. Högre andel handel via internet i dåliga tider och god tillgång till naturgas för förpackningstillverkare i Europa är faktorer som verkar positivt för pappersförpackningar.

Skogsråvara

Hög efterfrågan och lägre utbud av massaved har lett till justeringar av officiella marknadsprislistor. Större höjningar i Södras verksamhetsområde och lägre i norr där de större köparna agerar mer koordinerat. Trots produktionsbegränsningar hos sågverken, inget timmeröverskott än. Lägre aktivitet i privatskogsbruket och en generell brist på avverkningsresurser ger förklaringen. Mycket stort intresse från el- och värmeproducenter för skogsråvara.

Trots de här lite dystra beskrivningarna om både omvärld och marknad så hoppas jag ändå att ni får ett bra slut på året och kan njuta av både god julmat och trevliga stunder under årets sista dagar.

God Jul och Gott Nytt År önskar jag er alla.

Thomas Esbjörnsson, ordförande SSF Ledarna