Ordföranden har ordet

Det var väl det stora positiva hittills i år. Annars är det fortsatt ganska dystert både beroende av kriget och beroende av den fortsatt höga inflationstakten. Vi nåddes igår av att vi just nu har den snabbaste prisökningen på matvaror som Matpriskollen registrerat. För hela 2021 så var ökningen 1,1%, nu var ökningen under enbart februari 2,1% och hittills i år 3,4%. Som alla har observerat så leder ju det här till snabbt minskad köpkraft hos svenskarna och större och större krav på höga löneökningar. Arbetsgivarorganisationerna och ledande ekonomer vill hålla emot eftersom höga löneökningar också leder till ökad inflation och man vill inte komma in i den inflationsspiral som vi hade under 70- och 80-talet. Det blir trots allt spännande att se var det slutar i årets löneförhandling, arbetsgivarnas 2% eller löntagarnas krav på ca 4,5%. För vår del som har att förhålla oss till ett sifferlöst löneavtal så sker det ju ingen förhandling på procentsnivå utan det kommer att bli som vanligt, arbetsgivarna väntar ut ”märket”.

Ser man på en annan verklighet så är ju Sverige ordförandeland i EU första halvan av 2023 och från skogens sida så skulle man ju vilja att skogen och de produkter som man kan få från skogen skulle få mera fokus. Där är det ganska klart att man från regeringens håll tonar ner de svenska intressena för brukandet av skogen till förmån för de mera gemensamt EU-drivna intressena som inte fullt ut gagnar den svenska eller nordiska skogspolitiken eller för den delen klimatomställningspolitiken.

Ett exempel på hur man förhåller sig till att hålla en EU-linje är i användandet av biobränslen och biomassa. Inom Sverige så håller regeringen en linje att:

”Biomassa från skogen i ökad utsträckning kan bidra till klimatomställningen, inte enbart genom användandet av trä för byggnation utan genom utveckling av nya innovativa produkter samt användning av bioenergi för värme, el och biobränslen. Man lyfter även att bioenergin erbjuder en unik möjlighet att ta fram permanenta negativa utsläpp genom koldioxidinfångning och lagring.”

I ordförandeskapet för EU måste man hålla en mycket mer gemensam inställning med de övriga EU-länderna för hur biobränslen ska användas eller i värsta fall inte användas alls. Det man ändå kan göra och gör är att visa på goda exempel. Det svenska EU-ordförandeskapet arrangerade nyligen ett informellt ministermöte kring energi och transport. Regeringen fortsätter att i dessa sammanhang lyfta fram biobränslen och bioenergi som centrala för EU:s energiomställning.

Trafikverket visade där på positiva siffror när det gäller utsläpp av växthusgaser. Preliminär statistik för 2022 visar att utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken minskade med fem procent förra året. Ökad andel biodrivmedel, energieffektivisering och elektrifiering kompenserade för ökad trafik igen efter pandemin. Sverige hade tidigare högst koldioxidutsläpp per kilometer för nya personbilar inom Europa men numera är det bara Norge och Island som har lägre utsläpp per personbil än Sverige.

Trafikverket betonar samtidigt att utvecklingen för den tunga transporten behöver snabbas på för att vi ska klara klimatmålen.

• Skiftet till en eldriven personbilsflotta nådde rekordnivåer i slutet av förra året. Nästa steg är elektrifieringen av vägtransporter där både fordon och laddinfrastruktur behöver utvecklas. Det kräver snabba, tydliga och långsiktiga förutsättningar samt en väl fungerande samordning.

Den 14 februari föreslog EU-kommissionen nya koldioxidutsläppsmål för nya tunga fordon från 2030 och framåt. Jämfört med 2019 års nivåer föreslår kommissionen en minskning av utsläppen för nya tunga fordon med 45 procent från 2030, 65 procent från 2035 och 90 procent från 2040.

Så, vi får se var debatten om biobränsle och biobränsleuttag ur skogen tar vägen till slut. Kommer näringen och forskningen att kunna påverka miljösidan tillräckligt mycket så att man inser att det är möjligheten till att nå klimatmålen.

Ha det så bra i vårsolen!

Thomas Esbjörnsson, Ordförande SSF Ledarna