UEFs general council meeting 13–16 juni 2019
Mötet hölls på IBW:s utbildningsställe som har utbildningar för bland andra skogsarbetare, skogsingenjörer och landskapsarkitekter.
I Maienfeld, som ligger i Graubunden Kantoon nära Lichtenstein och Österrike i östra delen, finns den del som ansvarar för skogsutbildning.
IBW:s universitet i Maienfeld. (Institut Für Berufliche Weiterbildung Graubünden)
Vi var 51 delegater från 17 länder och från SSF var det Björn Karlsson; Södra skogsägarna, Mårten Gustavsson; Mellanskog och jag Thomas Esbjörnsson från Sveaskog.
Först lite om skogsbruk i Schweiz taget från 2017 års redovisning.
Total skogsareal: 1 347 580 ha varav 1 115 933 ha är produktiv skogsmark, ej produktiv skogsmark 154 657 ha och reservatsavsatt skog 76 990 ha.
Det finns 249 101 ägare av skog varav privata ägare är 245 720 och de äger 372 475 ha d.v.s. i snitt 1,5 ha per privat ägare. Resten, 898 115 ha ägs av kommuner, kantooner, organisationer m.m. och de är totalt 3 381 ägare. 2017 avverkades totalt 4 687 542 m3.
Vy från universitet.
Det är fjärde gången som jag deltar och jag känner allt mer tydligt att det är viktigt för oss i Sverige att vara med och synas i skogliga sammanhang i Europa och att kunna prata med andra länders delegater om hur viktigt skogsbrukandet är för oss, men också få förståelse för våra olikheter. Som exempel kan man ta kalhyggesbruket som vi använder i Sverige som väldigt många andra länder inte alls har någon förståelse för. När vi får sitta och prata om hur olika förutsättningar vi har och hur olika den ekonomiska betydelsen av skogsbrukande är så får vi ändå hyfsad förståelse.
Ett tydligt exempel på att vi måste förstå varandra och agera därefter fick vi under slutdagen. Vi hade en mycket intressant exkursion som handlade om hur man använder skogen i bergsområden där det finns stor risk för laviner men även för ras av stenblock och erosionsskador. Tidigare hade de beskrivit att cirka 40% av Schweiz produktiva skogsareal är skyddsskog och för de flesta av oss så var betydelsen fram till besöket i skogen att det var avsatt skog av naturintressen. Men så var det inte. Skyddsskogen används för att binda fast snön i branter för att förhindra laviner men också för att det inte ska bli stenras och erosion på grund av höga vattenflöden. Skyddsskogen är normal produktiv skog utan andra avsättningskrav och det sker små uttag även ur den men framförallt för att skapa små luckor där man kan få upp ny yngre skog och skog med inblandning av andra trädslag. Det finns ingen ekonomi i att sköta skyddsskogen utan de insatser som görs medför en kostnad och det tillförs i storleken 20 000 kronor per skött hektar årligen. Det kan tyckas mycket, men i ett perspektiv där man genom att sköta skyddsskogen så att den verkligen skyddar underliggande bebyggelse, så är det förmodligen en billig försäkring.
Vi pratade också mycket om hur klimatförändringarna har påverkat Schweiz och skogen i bergsområdena. Uppvärmningen har hittills varit dubbelt så hög i Schweiz som det globala snittet och den har redan visat en del effekter. Fram till nu så har det varit gran (picea-abies) som varit det viktigaste trädslaget i skyddsskogen men det man ser nu med klimatförändringar är att den trycks allt längre upp och ersätts med framförallt bok och där ser man också att den kanske inte kommer att kunna skydda på samma sätt som gran. Därför görs det också insatser för att få silvergran, abies alba att etablera sig i höglägen på ställen där den inte funnits tidigare, eftersom den tål ett varmare och torrare klimat.
Ur all den information som vi fick under GSM-mötet har jag tagit en intressant sammanställning över hur det ser ut i Europa med hur många som är engagerade på skogs- och förädlingssidan i respektive länder.
Märk att det i Finland och Sverige avverkas 70 milj m3 respektive 80 milj m3 vilket är högst i Europa.
Thomas Esbjörnsson
