Chefsguider
Bra chefer och ett gott ledarskap föder framgång. Utvecklas som chef med våra verktyg, tips och råd! Välj en eller flera guider eller situationer som du befinner dig i.
Det finns 275 guider inom ditt val
SÖK I GUIDER

Verktyg, ramverk och riktlinjer för hållbarhetsarbete

Det finns en mångfald av internationella och nationella ramverk, riktlinjer och verktyg för att bedriva och standardisera hållbarhetsarbete. Den här checklistan innehåller de vanligaste. Kanske arbetar din organisation redan enligt dessa? Då bör du som chef känna till dem och, när det är relevant, integrera dem i ditt arbete för att bli så effektiv som möjligt.

Mindre organisationer har ofta andra behov och resurser för sitt hållbarhetsarbete, och då kan du ha användning av dessa som inspiration och guidning.

Övergripande ramverk för hållbarhet

Globala målen

Den 1 januari 2016 startade arbetet med att förverkliga de 17 globala mål som FN initierat (Sustaianbility Development Goals, SDG´s), i Sverige går dessa under namnet Globala målen eller Agenda 2030. Dessa mål tar vid där de så kallade Milleniemålen avslutades, och visionen är att de ska vara förverkligade år 2030.

För att målen ska uppnås krävs medverkan från alla, civilsamhället, myndigheter och inte minst näringslivet.  Till skillnad från Milleniemålen som endast rörde utvecklingsländer ska samtliga världens länder bidra till förverkligandet av Agenda 2030. Målen bör inkluderas i din verksamhets hållbarhetsarbete.

Ett verktyg, SDG-Kompassen, finns med syfte att stödja företagen att anpassa sina strategier med målen samt att mäta och hantera sina bidrag. Du hittar verktyget här.

De 17 övergripande målen har 169 tydliga och mätbara delmål. Beroende av vilken bransch du är verksam har olika målen olika relevans.

Läs mera om de Globala målen. Målen i korthet.

  1. Ingen fattigdom
  2. Ingen hunger
  3. Hälsa och välbefinnande
  4. God utbildning för alla
  5. Jämställdhet
  6. Rent vatten och sanitet
  7. Hållbar energi till alla
  8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
  9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  10. Minskad ojämlikhet
  11. Hållbara städer och samhällen
  12. Hållbar produktion och konsumtion
  13. Bekämpa klimatförändringen
  14. Hav och marina resurser
  15. Ekosystem och biologisk mångfald
  16. Fredliga och inkluderande samhällen
  17. Genomförande och globalt partnerskap

GRI

GRI, Global Reporting Initiative, har utvecklat riktlinjer för hållbarhetsredovisning – att på ett strukturerat och jämförbart sätt redovisa en organisations hållbarhetsarbete. Ramverket anger principer för redovisningen som ska säkerställa kvaliteten på innehållet. I Sverige har regeringen bestämt att statliga bolag ska rapportera enligt GRI sedan år 2009. GRI är det ramverk för hållbarhetsarbete som är mest känt och använt. Även om du inte vill rapportera enligt GRI kan du inspireras av deras indikatorer för ert eget arbete.

Läs mer hos GRI.

OECD:s riktlinjer för multinationella företag

OECD:s riktlinjer för multinationella företag är gemensamma rekommendationer till företag från 42 regeringar. Den svenska regeringen uppmuntrar att svenska företag som är verksamma på flera internationella marknader följer OECD:s riktlinjer. Riktlinjerna, som förhandlats fram i samarbete med arbetsmarknadens parter, har funnits sedan 1976, men uppdateras med jämna mellanrum. OECD:s riktlinjer är inget juridiskt instrument, utan frivilliga för företag, men de ger en väldigt bra uppfattning av hur företags förväntas agera i internationella sammanhang.

Företagen uppmanas av OECD-ländernas regeringar att identifiera, förhindra, begränsa och ta ansvar för negativ påverkan som företaget orsakat eller bidragit till. År 2011 uppdaterades riktlinjerna till att omfatta även företagens ansvar för relationer i värdekedjan. Även om företaget inte orsakat eller bidragit till problemet bör det agera om det finns en koppling till företagets verksamet, produkter eller tjänster.

Läs mer hos OECD

Alla länder som står bakom riktlinjerna har en nationell kontaktpunkt (NKP). Förutom att främja riktlinjerna ska NKP vara ett forum för dialog och kontaktskapande i frågor som har samband med riktlinjerna. Den svenska NKP består av representanter från flera departement i Regeringskansliet samt företrädare från fackföreningar och näringsliv. 

OECD:s riktlinjer för multinationella företag innehåller i korthet:

  • Allmänt
    Respektera mänskliga rättigheter, bidra till en hållbar utveckling och de anställdas fortbildning.
  • Information
    Ge god information om sin verksamhet och sina produkter och tjänster, såväl finansiell som annan.
  • Anställda
    Respektera de anställdas fackliga rättigheter, samarbeta på olika sätt med de anställdas representanter och motarbeta barnarbete. Informera om och lindra negativa konsekvenser av nedläggningar.
  • Miljö
    Sträva efter kontinuerlig förbättring. Skydda miljö, hälsa och säkerhet till exempel genom miljöledningssystem och att tillämpning av försiktighetsprincipen. Utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan oönskad miljöpåverkan.
  • Korruption
    Inte ge mutor, främja öppenhet och de anställdas medvetenhet om företagets policy mot mutor.
  • Konsumentintressen
    Ge information om produkter till konsumenter och etablera rutiner för att lösa konsumenttvister.
  • Vetenskap och teknik
    Sträva efter att överföra teknik och kunskap till värdlandet.
  • Konkurrens
    Inte samarbeta med konkurrenter så att konkurrensen begränsas.

 

Global Compact

Global Compact består av tio principer och är en bra utgångspunkt för företag som arbetar med hållbarhet. Principerna baseras på internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna, arbetsrätt, miljö och anti-korruption.

Oavsett storlek och bransch kan alla organisationer och företag inspireras av Global Compacts principer och man kan också välja att ansluta sig till initiativet. Då förbinder man sig till de tio principerna och till att rapportera sina insatser till Global Compact. Detta görs genom att VD undertecknar ett dokument som skickas till FN och man förbinder sig att varje år rapportera framstegen med att leva upp till principerna.

De tio principerna i Global Compact

Mänskliga rättigheter

  • Princip 1: Företagen ombeds att stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka; och
  • Princip 2: Försäkra sig om att deras eget företag inte är delaktiga i brott mot mänskliga rättigheter.

Arbetsvillkor

  • Princip 3: Företagen ombeds att upprätthålla ("uphold") föreningsfrihet och ett faktiskt ("effective") erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar;
  • Princip 4: Avskaffande av alla former av tvångsarbete;
  • Princip 5: Faktiskt ("effective") avskaffande av barnarbete; och
  • Princip 6: Avskaffandet av diskriminering vid anställning och yrkesutövning

Miljö

  • Princip 7: Företag ombeds att stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker;
  • Princip 8. ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande; och
  • Princip 9: Uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik

Korruption

  • Princip 10: Företag bör motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och bestickning

Global Compact Self Assesment Tool

Med ”Global Compact Self Assessment Tool” får du hjälp att analysera företagets styrkor och svagheter i förhållande till Global Compacts tio principer om de mänskliga rättigheterna, arbetsrätt, miljö och anti-korruption. Dessutom kan du spara dina svar och få fram era resultat för att använda dem för ytterligare uppföljning, benchmark-mätningar och rapportering. Verktyget ger företag möjligheten att själva utvärdera sin verksamhet i förhållande till Global Compacts principer. Verktyget är på engelska och du hittar verktyget här.

 

ISO 26 000

ISO 26 000 är en global, vägledande standard som underlättar för företag och organisationer att arbeta med ansvarstagande och samhällsansvar, standarden har funnits sedan 2010. Standarden är inte certifierar utan ger vägledning och rekommendationer för vad organisationen ska fokusera på. Standarden är baserad på sju principer som företagen alltid bör följa, dessa är:

  1. Ansvarighet
  2. Transparens
  3. Etiskt uppträdande
  4. Respekt för intressenternas intressen
  5. Respekt för rättstatens principer
  6. Respekt för internationella uppförandenormer
  7. Respekt för de mänskliga rättigheterna

Konkreta områden för ansvar är följande, dessa skiljer sig åt beroende på verksamhet.

  • Verksamhetsstyrning
  • De mänskliga rättigheterna
  • Arbetsförhållanden
  • Miljö
  • Goda verksamhetsmetoder
  • Konsumentfrågor
  • Samhällsengagemang och utveckling

 

Miljö

Sveriges miljömål

Sveriges miljömål styr svensk miljöpolitik, systemet består av ett generationsmål som säger ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att uppnå det målet finns ett antal etappmål och 16 grundläggande miljömål som alla verksamheter och aktörer bör sträva efter att bidra till.

Länsstyrelser och kommunerna är mycket viktiga i arbetet för att nå miljömålen. Genom att översätta nationella och regionala miljömål till lokala mål och åtgärder blir miljömålen verksamma redskap i den lokala politiken. Det kommunala miljömålsarbetet är omfattande. Nästan alla kommuner arbetar med egna miljömål.

De 16 miljömålen 

  1. Begränsad klimatpåverkan
  2. Frisk luft
  3. Bara naturlig försurning
  4. Giftfri miljö
  5. Skyddande ozonskikt
  6. Säker strålmiljö
  7. Ingen övergödning
  8. Levande sjöar och vattendrag
  9. Grundvatten av god kvalitet
  10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
  11. Myllrande våtmarker
  12. Levande skogar
  13. Ett rikt odlingslandskap
  14. Storslagen fjällmiljö
  15. God bebyggd miljö
  16. Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer på Miljömålsportalen.

 

Socialt

FN:s ramverk för företag och mänskliga rättigheter

FN:s ramverk ”Skydda, respektera, åtgärda” anger att alla företag bör respektera de mänskliga rättigheterna. Ansvaret omfattar inte bara den egna verksamheten utan också negativ påverkan i värdekedjan som företaget kan ha bidragit till. Det kan handla om att företaget måste förändra sina egna beteenden eller påverka sina leverantörer och partners. Du kan läsa mer om mänskliga rättigheter och företagens verktyg för att kunna ta sitt ansvar speciellt i leverantörskedjan hos Business & Human Rights Resource Centre.

International Labour Organisation (ILO)

ILO är FN:s organisation för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO är en konventionsbaserad organisation med över 180 konventioner. År 1998 antog ILO en deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, vilka har kommit att kallas kärnkonventioner.

ILO:s kärnkonventioner

  • föreningsfrihet, organisationsrätt och erkännande av rätten till kollektiva förhandlingar (ILO 87 och 98)
  • avskaffande av alla former av tvångsarbete (ILO 138 och 182)
  • avskaffande av barnarbete (särskilt de värsta formerna av barnarbete) (ILO 138 och 182)
  • avskaffande av diskriminering i arbetslivet (ILO 100 och 111)

CSR Kompassen

Du hittar också värdefull information på CSR Kompassen som hjälper dig att arbeta konkret med sociala krav i leverantörskedjan. Det är kostnadsfritt att använda verktygen i kompassen som består av konkreta råd, mallar och goda exempel för hållbara inköp.

CSR Tips

En sajt som erbuder kostnadsfri kunskap och verktyg som på ett överskådligt sätt hjälper dig komma igång med arbetet, framförallt riktat till dig som aretar i en midare verksamhet. Genom att följa metoden skapar du enkla förutsättningar för ditt CSR- arbete. Metoden är uppbyggd som en process med sex tydliga steg. 

 

Ekonomi

Ansvarsfulla investeringar

FN-initiativet PRI, Principles for Responsible Investments, arbetar för att öka förståelsen för ansvarsfulla och hållbara investeringar. Grunden för arbetet ligger i sex icke bindande principer som sammanfattar vad som förväntas av de undertecknande företagen.

  1. Vi ska beakta miljö-, samhälls- och ägarstyrningsaspekter i våra investeringsanalyser och placeringsbeslut.
  2. Vi ska vara aktiva ägare och införliva miljö-, samhälls- och ägarstyrningsaspekter i våra riktlinjer och i vårt arbete.
  3. Vi ska verka fören större öppenhet kring miljö- och samhällsfrågor samt ägarstyrning hos de företag som vi placerar i.
  4. Vi ska aktivt verka för att dessa principer följs i finansbranschen.
  5. Vi ska samarbeta för att följa principerna så effektivt som möjligt.
  6. Vi ska redovisa vad vi gör och hur långt vi har nått i vårt arbete med att följa principerna.

Antikorruptionsportalen

Antikorruptionsportalen har tagits fram för att erbjuda ett praktiskt verktyg och stöd för små och medelstora företag för att hjälpa dem att undvika och bekämpa korruption, och därigenom skapa bättre företagsklimat. Portalen kombinerar erfarenheter från arbetet mot korruption i OECD-länder, som riktar sig till större företag, med nya verktyg för små och medelstora företag.

Läs mer på Antikorruptionsportalen

Institutet mot Mutor (IMM)

IMM har utvecklat riktlinjer för näringslivet att jobba mot mutor och korruption, den så kallade Näringslivskoden, den ger god vägledning om vad som är en tillåten eller otillåten förmån och hur företag bör förhålla sig för att inte bryta mot god sed.

Lyssna på Ledarnas podd som ger konkretat tips för antikorruption med Helena Sundén, generalsekreterare IMM och ta del av Chefsguider om antikorruptionsarbete och etik. 

Text: Erika Svensson Uppdaterat: 2016-10-20

Jag vill veta mer om medlemskapet

Etik, antikorruption och mutor

Goda kunskaper om regelverk och risksituationer ger dig bättre möjlighet att undvika att göra dig skyldig till korruption, men också att förebygga korruption bland dina medarbetare.
Läs mer om etik, antikorruption och mutor

Ledarnas hållbarhetsexpert skriver gästkrönikor om hållbarhet

"Självklart för cheferna att ta klimatansvar"

Hållbarhet måste få ses som ett ramverk för beslutsfattande och verksamhetsutveckling, det skulle kunna förenkla snarare än komplicera, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan hos Veckans Affärer


"Att bråka är respektfullt"

Vi som gnetar med hållbarhetsarbetet måste våga vara bråkiga för att sälja in en utveckling som är hållbar, inte hållbar utveckling, skriver Erika Svensson.
Läs krönikan i Miljöaktuellt

Digital kurs: Leda hållbar utveckling

I våra digitala kurser finns övningar och aktiviteter som du kan genomföra själv eller tillsammans med din grupp. Utveckla ditt ledarskap med hjälp av filmer, poddar och tester – och experternas bästa tips.
Digitala kurser

Hållbarhetsbarometer 2014

Varför arbetar Ledarna med hållbarhet?

"Ledarna anser att hållbar utveckling ytterst är en överlevnadsfråga för företag och organisationer. Ledarna anser att chefer har en avgörande roll att driva arbetet som en integrerad del av verksamheten och att medverka till att företag och organisationer väljer alternativ som stödjer hållbar utveckling."

Läs mer i Idé och Framtid vår ideologiska plattform

Podcast: Klimatarbete – lönsamt?

I början av maj 2014 anordnade Ledarna och Hagainitiativet ett seminarium om lönsamhet kopplat till företags klimatarbete. Medverkade gjorde bland andra Annika Elias, ordförande Ledarna, som betonade vikten av ledarskap i ett företags klimatarbete.
Läs mer och lyssna på en podcast från seminariet

Chefen viktig för en hållbar utveckling

Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på LedarnaEn undersökning i Ledarnas medlemspanel visar att 8 av 10 chefer ser att hållbarhetsfrågorna kommer att bli allt viktigare för den egna organisationen de närmaste åren.

– Det finns ett stort intresse för och ett behov av kunskap på området, berättar Erika Svensson, ledarskapsutvecklare på Ledarna. Läs hela intervjun om hållbarhet
Hållbar utveckling. Ledarnas Chefsbarometer 2012.

Jag vill bli medlem i Ledarna!

Bli medlem